Logotyp på utskrifter

EntrepreLÄRskap

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareTrosa Kommun
KontaktpersonEva Westergren
E-posteva.westergren@trosa.se
Telefonnummer0156-52356
Beviljat ESF-stöd4 331 216 kr
Total projektbudget4 331 216 kr
Projektperiod2012-01-16 till 2014-01-15
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Syftet med projektet ”EntrepreLÄRskap” är att stärka skolpersonalens kompetens och intresse för entreprenörskap och företagande så att skolans undervisning matchar de behov som finns på den nuvarande och framtida arbetsmarknaden genom årskulls anpassad utbildning.

Vi vill öka skolpersonalens kunskap om, förståelse och intresse för företagande och entreprenörskap, öka elevernas innovativa förmågor genom lärarnas kompetens och deras möjlighet att prova på hur det är att driva ett företag. Samarbetet mellan skola och näringsliv ska stärkas och eleverna ska få bättre stöd för framtida studie- och yrkesval. Projektet ska också bidra till ökad samverkan mellan olika ämnesområden i elevutbildningen.

Bakgrund

Regering, riksdag, Svenskt Näringsliv och även Lissabonstrategin, betonar alla vikten av undervisning i entreprenörskap i skolan. Trosas grupp för näringslivsfrågor har som första prioritering att arbeta med entreprenörskap i skolan. Samtidigt höjs allt fler röster (t ex frpn Ken Robinson) kring att vi idag inte stimulerar kreativitet i tillräckligt stor utsträckning i skolan. Detta gäller i Trosa kommun likväl som i övriga landet generellt. Vi har en del exempel från skolan i Trosa kommun där vi hade önskat oss en mer innovativ och företagsam attityd som jobbar lösningsinriktat. Eleverna har redan i unga år anpassat sig till vad de tror är acceptabelt och accepterat.

Lärare har god ämneskompetens och undervisar i huvudsak genom att lära ut fakta, vilket också behövs fortsättningsvis, men vi behöver skifta från att vara enbart lärare till att också bli coacher och ledare i undervisningen. Vi har sett behov av att förstärka ett positivt förhållningssätt till det entreprenöriella lärandet.

Vi behöver förstärka kompetensen i skolan om vad företagande och entreprenörskap innebär. Lärare och elever behöver tillsammans öka kompetensen om vilken kunskap som behövs för att driva och/eller arbeta i framgångsrika företag. Det finns dock en osäkerhet kring hur näringsliv och skola ska kunna samarbeta och det finns ett behov av gemensamma arenor där vi kan skapa nätverk och förståelse mellan skola och näringsliv. Företagen önskar en större förståelse av skolpersonalen om vad företagande och anställning innebär. Lärarna bör därför bl a erbjudas en lösning för praktisk förståelse för företagande och drivkrafter i företag.

Vi behöver bli bättre på att använda våra resurser i skolan effektivt och resultatinriktat och lära oss att se elever och deras föräldrar som våra kunder. Vi behöver nya sätt att samarbeta som gör arbetet roligare, mer kostnadseffektivt och tidsbesparande. Vi kan se att skolans struktur och organisation inte alltid främjar kreativitet och entreprenöriellt lärande. Det kan handla om attityder, rollfördelningar, beslutsvägar och administrativa krav som gör att entreprenörskap i undervisningen inte tar fart.

Det saknas en tydlig koppling mellan skolans undervisning och framtida yrkesval. Det kan vara svårt att motivera eleverna till att engagera sig i skolarbetet när de inte förstår hur de ska använda det i sitt framtida arbete. Vi behöver matcha framtida arbetskraft med de behov som finns på marknaden. Idag väljer många elever studie- och yrkesväg utifrån traditionella mönster eller så som kompisarna gör. Vi behöver bli bättre på att vägleda eleverna till att göra sina egna medvetna val baserade på deras egna önskemål, talanger och kompetenser.

Vi har sett ett behov av att sätta eleven i centrum med ett team av lärare och annan skolpersonal runt omkring. Vi vill inte tappa elever mellan stolarna. Det har efterfrågats ett lärande där vi kan locka elever att kläcka idéer och sedan coacha dem till att testa idén teoretiskt på papper eller på riktigt. Skolpersonalen ska finnas till hands för att hjälpa till att lösa problem som kan uppkomma. Eleverna behöver i detta skede utvärdering och beröm, de behöver skolpersonalens tid, stöd och uppmuntran samt hjälp att stärka det de är duktiga på. Det finns här ett stort behov av att involvera många ämnen i elevernas uppgifter.

LOKALA FÖRUTSÄTTNINGAR
Trosa kommun är en företagarort, men många företag drivs av äldre personer som inom en nära framtid går i pension.

Vi har ingen gymnasieskola, förutom begränsad IV-verksamhet, på orten. En fjärdedel avbryter sina gymnasiestudier i förtid. Vi ”tappar” elever som inte passar i nuvarande skolsystem och det vill vi genom denna marknadsanpassade utbildning ändra på, så att fler känner motivation för att slutföra gymnasiet. Gymnasieskolorna, framförallt i Nyköping dit de flesta av våra elever söker sig, arbetar aktivt med Ung Företagsamhet (UF). Eleverna utbildas i att starta och driva företag. Ett entreprenöriellt lärande som leder till en attityd och ett tankesätt som gynnar kreativitet, företagsamhet och framåtanda, som grundlagts i tidiga år skulle gagna Trosa kommuns elever på gymnasienivå.

Målsättning

Efter projektet ska entreprenöriella aktiviteter vara ett naturligt inslag i skolans undervisning för att stimulera personal och elever att ta för sig mer och bli mer innovativa och företagsamma i skolan, i anställningar eller som egna företagare. Lusten för innovationer, kreativitet och framåtanda ska vara en ledstjärna i skolans arbete i syfte att skapa tillväxt i kommunen tillsammans med näringslivet.

Lärare och annan skolpersonal ska ha en inbyggd kunskap och intresse för företagande och entreprenöriellt lärande. De ska ha förstärkt sin positiva attityd till att utbilda för livet och en vilja att utveckla varje elev till det bästa den kan bli.

Lärarlagen ska själva arbeta som om de är ”miniorganisationer” i skolan när de planerar sin undervisning. Dvs de ska själva se hur de kan använda de avsatta resurserna (monetära, personella, tekniska etc) på bästa sätt så att de får en effektiv och resultatinriktad verksamhet och utbildning med kunden (eleven) i centrum.

Efter projektet ska skolpersonalen naturligt arbeta ämnesöverskridande för att utbilda i entreprenörskap och förbereda eleverna för framtida yrkes- och studieval. Vi ska ha uppnått en bättre samverkan mellan olika ämnesområden i utbildningarna.

Lärare i samma ämnen ska arbeta tillsammans i undervisningen men med olika lärmetoder och lärstilar. Dvs genom att utgå från elevens sätt att lära kommer det att finnas många olika möjligheter till inlärning som tex att höra, läsa eller leta upp själv. Även redovisningsformer kan och bör anpassas till elevens lärstil och ha ett stort inslag av entreprenöriellt tänkande. Detta anpassar utbildningen till elevernas behov och underlättar för lärarna att undervisa. Eleverna kommer också känna sig mer motiverade och ha roligare på lektionerna då undervisningen passar dem på ett annat sätt än tidigare.

Elever ska känna att de efter grundskolan ska ha gjort ett framtidsval som känns rätt, antingen i studier eller i yrkesval. Vi ska ha hjälpt eleverna att välja väg baserat på ett eget måltänkande och inte på andras erfarenheter, förväntningar eller pga tradition eller andras val.

Eleverna ska arbeta som om de driver egna företag eller utför uppdrag åt företag när de planerar och genomför olika aktiviteter som tex klassfester, utflykter eller skolprojekt och skolarbeten. De ska väga in budgetfrågor, resursåtgång, målgrupp mm i planeringen. Detta sker tillsammans med lärare och/eller fritidspersonal.

Fritidspersonal och eventuellt lärare ska handha projekt som tex Snilleblixtar för att få en kontinuitet i dessa aktiviteter, så att de inte försvinner med engagerade föräldrar när eleven går vidare till nästa årskurs. Detta ska införas i tidiga åldrar för initiera lust och nyfikenhet som skapar drivkraft.

Ett bättre samarbete mellan näringsliv/företag och skolan ska ha skapats. Skolpersonal och företagare ska ha kontinuerliga kontaktpunkter för gemensam utveckling bla så att de kan matcha elever till de föränderliga kraven arbetsmarknaden ställer. Vi ska bidra till att överlämna kreativa, innovativa, företagsamma och entreprenöriella individer i arbetslivet.

Attityderna hos skolpersonalen ska vara mer kompatibel med marknadens behov när det gäller elevutveckling och undervisning.

Vi ska ha infört en kultur där eleverna också utbildar lärarna, där deras kunskaper och erfarenheter är större än lärarnas.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

MOBILISERING
Det är av stor vikt att alla ska kunna delta i projektets alla delar och därför kommer vi i mobiliseringen se hur vi ska arbeta med tillgänglighet i genomförandedelen i projektet. Det gäller både skolpersonal som är projektets målgrupp samt elever och företagare som kommer att delta i projektet.

Vi kommer i mobiliseringen att göra en kartläggning av varje individuellt behov av tillgänglighetsanpassning inför genomförandet. Det handlar om fysisk funktionsnedsättning så som rörelsehinder, synskada, dyslexi, hörselnedsättning etc likväl som inlärningssvårigheter mm.

Vi kommer i mobiliseringen ta kontakt med processtödet för att få tillgång till deras kunskap, erfarenhet och nätverk då vi förbereder ett genomförande av projektet.

GENOMFÖRANDE
Det är viktigt att beakta fysisk, informativ och kommunikativ tillgänglighet likväl som en tillgänglig verksamhet. Trosa skolkontor arbetar målmedvetet med tillgänglighetsfrågor i ordinarie verksamhet och vi ställer mycket höga krav på att göra vår verksamhet välkomnande och lättillgänglig för alla. Vi har genomfört flera projekt där vi anpassat den fysiska allmänna miljön till tex de med syn- och hörselnedsättning och rullstolsburna, men också gjort vår information mer lättläst och tillgänglig.

Vi kommer att beakta eventuella funktionshinder hos nya deltagare som anställts senare och inte deltagit i mobiliseringen inför varje utbildningsinsats och andra aktiviteter som tex informationsträffar och andra möten. Vi kommer att använda processtödet för utbildningar i projektgrupp och deltagargrupp.

Vi kommer att driva verksamhet i skolans egna lokaler men också på annan ort. Lokalerna ska vara anpassade så att alla deltagare har möjlighet att delta i aktiviteterna. Vi kommer att involvera Resurscentrum (fd Elevhälsan), skolkontorets expert på tillgänglighetsfrågor, i alla faser av projektet.

Projektet vänder sig till anställd skolpersonal och vi förutsätter att personer med funktionshinder (fysiska eller psykiska) har tillgång till de hjälpmedel de normalt har tillgång till i sitt arbete och som vi sett i mobiliseringen är ett behov. Det kan gälla tex tekniska hjälpmedel och teckentolkar. Vi ska se till att tex hörslinga finns om det finns behov.

Den information som vi tar fram i projektet ska vara anpassad till synsvaga, både webb och tryckt material. Text- och bildmaterial ska anpassas. Vi kommer att följa våra ordinarie höga krav och rutiner men anpassade för projektet enl mobiliseringen.

Deltagande aktörer

  • Fornbyskolan
  • Hedebyskolan
  • Komunledningskontoret
  • Kyrkskolan/Särskolan
  • Skolkontoret Trosa kommun
  • Skärlagsskolan
  • Tomtaklintskolan
  • Vitalisskolan

Kommun

  • Trosa