Logotyp på utskrifter

Enköpingsmodellen

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareEnköpings kommun, Vård- och omsorgsförvaltningen
KontaktpersonSusanna Stålhand
E-postsusanna.stalhand@enkoping.se
Telefonnummer0171- 62 59 58
Beviljat ESF-stöd5 531 007 kr
Total projektbudget5 531 007 kr
Projektperiod2012-01-16 till 2014-01-15
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Enköpingsmodellen ska identifiera personalens, inom verksamheten för psykiskt och fysiskt funktionshindrade, styrkor och svagheter ställt i relation till nya framtagna yrkeskriterier.

Utvecklingsbehoven synliggörs och utbildningsinsatserna leds, dels av interna resurser, dels av externa utbildare. Vi vill även starta ett kunskapsutbyte med andra liknande verksamheter, både inom och utanför Sveriges gränser.

Satsningen bedöms ha stor betydelse med anledning av att allt färre söker sig till yrket samt att utbildningssystemet inte tillhandahåller tillräckligt anpassad inriktning som är kopplat till aktuella yrkeskrav.

Bakgrund

Vård och omsorgsförvaltningen i Enköpings kommun svarar bland annat för insatser till personer med olika typer av funktionsnedsättningar kopplat till LSS lagstiftningen, (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och till personer som på grund av psykiska svårigheter behöver stöd och hjälp. Detta projekt gäller utveckling och utbildningsinsatser för medarbetare inom denna verksamhet. Arbetet med personer som har funktionsnedsättning står inför framtida utmaningar. Den viktigaste resursen i den förändringsprocess som behövs är verksamhetens anställda.
Verksamheten har fram tills i dag vidtagit satsningar som vi vill fortsätta att utveckla och integrera i detta projekt. De satsningar som har gjorts är:

- Utbildningssatsning gällande LSS lagstiftningen och dess intentioner med extern föreläsning från med. Dr och funktionshinderforskare Barbro Levin.
- Framtagande av en bok med hjälp av författaren och psykologen Leif Strandberg, där medarbetares beskrivningar av det vardagliga arbetet kopplas ihop med en ”djupare mening” i arbetet.
- Lärande om ett så kallat salutogent förhållningssätt genom bland annat extern föreläsning och interna utbildare som medverkar och leder studiecirklar. Den salutogena inriktningen handlar om att forma insatserna på ett sätt så att de funktionsnedsatta upplever begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet i tillvaron.
- Medarbetare inom LSS verksamheten i Enköping har varit delaktiga i ESF projektet Kravmärkt yrkesroll med att som första kommun i Sverige ta fram yrkeskrav kopplat till arbete med funktionsnedsatta. Det är något vi kommer att använda oss av och utveckla vidare i vårt projekt.
- Vård- och omsorgscollege, en samverkan regionalt och lokalt mellan vårdarbets- givare, utbildningsväsendet och arbetsförmedlingen.

Dessa insatser har bidragit till steg i rätt riktning och tiden är nu mogen för att göra en stor genomgripande satsning genom ett verksamhetsövergripande projekt. Vi ska skapa en gemensam plattform där vi kan utveckla vår enastående omsorg som en Enköpingsmodell.

Mobiliseringsfasen
Verksamheten är indelad i sju resultatenheter som tillsammans har cirka 250 medarbetare. Vi avser att identifiera och dra slutsatser om kompetensutvecklingsbehov utifrån 125 medarbetare. Processen består av kreativa samtal, självskattning avseende verksamhetskunskaper och validering. Vårt projekt ska leda till ett individuellt lärande i grupp, så kallade kreativa samtal. Nästa steg blir validering där medarbetarens kunskaper blir synliga, bekräftade och resulterar i en individuell kompetensutvecklingsplan. I ett sista kreativt möte samlar respektive chef sina medarbetare som erhållit kompetensutvecklingsplaner. Nu kan enhetens totala kompetensutvecklingsbehov utläsas och man kan dra slutsatser om varje individs behov.
Verksamhetens framgång står i direkt relation till medarbetarnas förmåga och möjlighet att leva upp till de yrkeskrav som ställs. Processen synliggör den erfarenhetsbaserade kunskapen som finns.

De fyra största utmaningarna handlar om:

1. Behovet av att befintlig personal i takt med förändrade krav i arbetslivet behöver stärkas i sin yrkesroll genom kompetenshöjande insatser, något som behöver hitta sina tydliga former i verksamheten för att säkerställas över tid. Den tekniska utvecklingen har gått framåt, bland annat diagnostisering vid lägre ålder samt ökad överlevnad. Andra förändringar handlar om nya förhållningssätt där det hälsofrämjande, så kallade salutogena förhållningssättet, är ett nytt sätt att lära sig och förhålla sig till.
2. Behovet av personal till verksamheten ökar, en ökning som kommer att bli allt mer påtaglig utifrån kommande stora pensionsavgångar. Kvalitetshöjande insatser för hela verksamheten behövs för att synliggöra och marknadsföra yrket i syfte att höja statusen och intresset för vår verksamhet.
3. Ett stort behov finns av att få fler män att arbeta inom verksamheten, både kopplat till de funktionsnedsatta personernas behov och kopplat till positiva effekter gällande arbetsmiljöfrågor.
4. Behovet av att skapa ett givande erfarenhetsutbyte och samverkan med andra aktörer, både inom och utanför Sverige.

Det ökade kravet på verksamheterna kräver nytänkande och förändringar på ett djupare plan, för att kunna leva upp till en enastående omsorg. Utmaningen ligger till stor del i att forma verksamheter som kan förhålla sig till det stärkta individperspektivet och erbjuda de individuella lösningar som krävs.

För att personalen ska kunna möta verksamhetens och den enskildes behov behövs goda kunskaper om frågor som kommunikation, bemötande, förhållningssätt och samverkan. I projektet kommer vi att pröva delvis nya arbetssätt och arbetsformer där man knyter ihop teori och praktik. Det behövs en djupare förståelse för hur funktionsnedsättningen påverkar individen. Ökade kunskaper gällande andra kulturer är idag ett yrkeskrav.

Det finns medarbetare i verksamheten som saknar adekvat utbildning. För dem är behovet stort att få kompetensutveckling inte minst för att det stärker deras roll på arbetsmarknaden som i dag ställer betydligt tydligare krav än tidigare. Den enda utbildningen som riktas till funktionshinderområdet finns idag på högskolor. De flesta medarbetare saknar högskolekompetens. Genom att validera och kompetensutveckla ökar deras anställningsbarhet.

Detta sker samtidigt som verksamheten successivt får allt fler uppdrag. Att uppdragen ökar beror framförallt på att personer som har funktionsnedsättning och/ eller deras omgivning blir allt mer upplysta och medvetna om rätten att få stöd och hjälp via LSS. Samhället blir också allt bättre på att synliggöra och tidigt diagnostisera funktionsnedsättningar.

En utmaning handlar om att få fler män att arbeta i verksamheten. Behovet av en så jämn könsfördelning som möjligt är stort, både gällande positiva effekter på den psykosociala arbetsmiljön och för att kunna tillmötesgå de funktionsnedsattas önskemål om att få insatser utförda även ifrån män. Det är i dag sällsynt att män söker sig till yrket. Verksamheten har en fördelning på 83 % kvinnor och 17 % män.

Under mobiliseringsfasen kommer vi att få fram nödvändiga förbättringsområden. Vi kommer att ha en klar bild av vilka kompetensutvecklingsinsatser medarbetarna behöver ha.

Genomförandefasen
Vi avser att genomföra kompetensutvecklingsinsatser för samtliga 250 medarbetare. Här kommer själva kompetensutvecklingen att genomföras på individuell-, grupp- samt organisationsnivå.
Genom en god marknadsföring, som i dag är ett eftersatt område, ökar chansen att fler blir intresserade av yrket. Positiva fördelar med arbetet där möjligheten till personlig utveckling och välbefinnande av att vara andra människor till hjälp förhoppningsvis är värden i livet som kan väcka intresse hos båda könen. Vårt mål är att skapa en attraktiv arbetsplats där medarbetarna upplever ett gott utvecklingsklimat.

Ytterligare en satsning som skulle föra verksamheten framåt på ett intressant och utvecklande sätt är att få till stånd ett samarbete för erfarenhetsutbyte med andra kommuner och med andra länder. Vår verksamhet är i behov av att öppna upp emot omvärlden för att få nya influenser, kunskaper och visioner. Vi kan också dela med oss från vår verksamhet som kan leda till ett ökat lärande för andra.

De lärdomar och erfarenheter vi får genom att driva vårt projekt kommer att leva vidare efter projekttidens slut då nya arbetssätt har integrerats i organisationen. Målet är att de som organisationen är till för ska uppleva en ännu högre kvalitet och trygghet vad gäller våra insatser. Ett annat mål är att medarbetarna känner trygghet i sin kompetens och upplever en stark yrkesstolthet och en god självkänsla. En utvecklad Enköpingsmodell ska kunna inspirera till vidareutveckling av en lärande organisation både internt och externt.

Målsättning

-Organisationens övergripande mål är att ha ett system så att samtliga medarbetare utan högskole examen erhåller ett kompetensutvecklingsbevis.
-Organisationen kommer att öka kvaliteten i de insatser som utformas inom LSS och psykiatriverksamheten genom kompetensutveckling. Vi vill visa på det unika med de yrkeskrav som är utarbetade från verksamheten, validering som ger bekräftelse på den egna kunskapen och vad det ger för utvecklingsmöjligheter. Något som innebär en personlig mognad i och med att man använder sig själv som arbetsredskap. Målet kommer att mätas genom kundenkäter och fokusgrupper.
-Vi vill att alla våra medarbetare ska uppleva oss som en attraktiv arbetsgivare där de kan utvecklas. Genom projektet ges förutsättningar för en kommunikation och bekräftelse som ger yrkesstolthet.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

I vår verksamhet har vi inte en samlad bild gällande förekomsten av våra medarbetares situation kopplat till funktionsnedsättningar. Under mobiliseringsfasen behöver vi kartlägga och synliggöra hur denna problematik ser ut. Hur många av medarbetarna omfattas av detta och hur yttrar sig deras svårigheter i det vardagliga arbetet? I denna kartläggning kommer verksamhetens chefer att engageras, då de har det yttersta ansvaret för att hantera medarbetarnas behov av specifikt stöd. Det ger en beredskap gällande ansvar för tillgänglighetsaspekten. Syftet är att tillsätta de stödåtgärder som behövs, både i det vardagliga arbetet och för att ge goda förutsättningar att kunna ta del av det aktuella projektet. Det ska tas hänsyn till tillgänglighetsaspekten då vi genomför vårt arbetsplatsnära lärande. En fråga som har betydelse för medarbetarnas möjlighet till engagemang, kan vara svårigheten att uttrycka sig inför en större grupp människor. En viktig del i projektet är att bilda mindre samtalsgrupper, där det kan vara lättare att uttrycka vad man tycker och känner.

I genomförandefasen kommer vi att upphandla utbildningssatsningar och utbildningsanordnare för att på bästa sätt hantera tillgänglighetsperspektivet.

Cheferna kommer att få givna frågeställningar i ett formulär som underlag för en kartläggning, där många olika typer av funktionsnedsättningar preciseras. Därefter behöver varje enskild medarbetare som har någon typ av funktionsnedsättning tillsammans med sin chef och eventuellt någon ifrån projektgruppen tillsätta adekvata hjälpinsatser.
Som ett stöd i arbetet kommer vi även här att använda oss av processtöd Tillgänglighet, en kontakt som vi redan har etablerat och fört en dialog med.

Transnationellt samarbete

Vi vill under mobiliseringsfasen undersöka vilket samarbete som finns att nå med andra aktörer, både på lokal, regional och transnationell nivå. Vi kommer att söka efter andra projektformer för utvecklingsarbete och vi vill skapa ett nätverk för ett fortsatt samarbete med olika aktörer.
Vi ska undersöka möjligheten att få ett samarbete med andra länder då vi värdesätter ett internationellt utbyte och lärande. Vi vill ta reda på hur man arbetar inom liknande verksamheter i andra länder. Vad kan vi lära? Arbetar de med validering? Arbetar de med arbetsplatsnära lärande? Hur ser det ut med könsfördelningen? Hur har man skapat möjligheter för tillgänglighet för medarbetare som är funktionsnedsatta?
I första hand inriktar vi oss på Danmark, Norge, Italien eller Spanien. Enköping har flera vänorter bland annat i Norge.

Kommun

  • Enköping