Logotyp på utskrifter

BESÖK

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareLänsbibliotek Östergötland
KontaktpersonNiclas Siljedahl
E-postniclas.siljedahl@ostsam.se
Telefonnummer0725-31 14 33
Beviljat ESF-stöd5 682 458 kr
Total projektbudget5 682 458 kr
Projektperiod2011-09-01 till 2013-12-31
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Projektet BESÖK (Bibliotekspersonal i E-län Samverkar för Ökad Kompetens) ska identifiera specifika behov av kompetensutveckling för alla medarbetare på de 13 folkbiblioteken i Östergötland, samt universitetsbiblioteket och länsbiblioteket.

I mobiliseringsfasen ska deltagarna utifrån SWOT-analyser ta fram både arbetsplatsövergripande och individuella kompetensutvecklingsplaner. I genomförandefasen genomförs nödvändiga utbildningsinsatser. Dessa insatser ska öka bibliotekspersonalens kompetens och därmed deras anställningsbarhet. Projektet ska också utveckla verktyg och metoder för att kompetensutvecklingen ska kunna fortgå efter projektets avslutande.

Förutom att stärka personalen har projektet en mängd potentiella mervärden. Efter projektets slut kommer målgruppen att kunna påverka samhället i positiv riktning genom att arbeta för ökad digital delaktighet, livslångt lärande och ökad läsförståelse.

Bakgrund

Biblioteken har de senaste åren genomgått stora förändringar. Den tekniska utvecklingen har förändrat alla aspekter av bibliotekets verksamhet. Idag erbjuder biblioteken många olika medier och tjänster, och nya tillkommer ständigt. En mängd faktorer påverkar de krav på ökad kompetens som ställs på bibliotekspersonal idag. Här följer en kort sammanfattning av de utmaningar som bibliotekspersonalen möter och som kräver en stor riktad satsning på kompetensförsörjning.

Samhällsutvecklingen: Globaliseringen och ett ökat individuellt ansvar påverkar biblioteken. Var femte låntagare på biblioteken i Östergötland har annat modersmål än svenska och biblioteken är viktiga för många nyanlända. Det ställer nya krav på bibliotekspersonalens kunskap t.ex. att ge biblioteksguidning på invandrarspråk eller med hjälp av tolk eller språkstöd. Det krävs kunskap om individers förutsättningar och behov för att möta både analfabeter och högutbildade akademiker, kvinnor, män och barn när olika delar av världen möts på biblioteket.

Från folkhem till individuellt ansvar. Det finns oändliga möjligheter till utveckling i ett fritt kunskapssamhälle som Sverige. Men många människor har svårt att ta till sig allt det nya. I Sverige använder 1,5 miljoner människor inte internet över huvud taget och 1,5 miljoner känner sig osäkra i de tjänster som nätet erbjuder, samtidigt ökar utbudet av tjänster, även samhällstjänster som kräver att man behärskar den nya tekniken. För Östergötland innebär det att ca 75 000 östgötar befinner sig i den digitala klyftan och att lika många känner sig osäkra på nätet. Många av dessa kommer till biblioteken för att få hjälp. Enligt bibliotekslagen ska biblioteken erbjuda datorbaserad information och stimulera intresset för läsning och litteratur till grupper med särskilda behov, i lagen nämns barn och unga, människor med funktionshinder och invandrare. Det ställer stora krav på bibliotekspersonalen att inte bara ha kunskap om den nya tekniken och moderna medier, utan också kunskap i hur man pedagogiskt handleder personer som är ovan vid ny teknik och som kanske inte behärskar svenska språket.

I en internationell jämförande studie, PISA 2009, visas att 18 % av svenska 15-åringar inte når basnivån för läsförståelse, vilket enligt OECD anses som en grundläggande kunskapsnivå för fortsatt lärande. Siffran har ökat från 13 % till 18 % från 2000 till 2009. Biblioteken har uppdraget att stimulera läsintresset och här krävs ökad kunskap hos all personal om metoder för språkutveckling och att stimulera till läslust hos olika målgrupper.

Infrastruktur och organisation: Från 2010 är KB (Kungliga biblioteket) ny myndighet för folkbiblioteken med uppdrag att följa upp bibliotekslagen tillsammans med länsbiblioteken och att utveckla bibliotekens kvalitet. I Östergötland finns ett etablerat samarbete mellan biblioteken och under 2011 kommer man att få ett gemensamt biblioteksdatasystem och tätare samverkan kring inköp av medier och annan administration. Det kräver kunskap hos personalen att arbeta i nätverk och projekt i sammansatta team över organisationsgränser, att tänka lokalt – regionalt – nationellt bl.a. när det gäller bibliotekens e-tjänster och webbgränssnitt. Ökade krav på kunskaper i projektledning och kvalitetsledning. Ökat samarbete över långa avstånd kräver kunskap i webbaserade videokonferensplattformar där man kan mötas utan att behöva resa. Miljövänligt och tidsbesparande.

Teknikutveckling: Den tekniska utvecklingen har förändrat alla aspekter av bibliotekets verksamhet både i det fysiska biblioteket och i det digitala biblioteket. Medborgarna kan använda biblioteket hemifrån dygnet runt för att få boktips, söka bibliotekets medier online, göra reservationer eller låna om, söka information i databaser, ladda ner musik eller e-böcker. Av personalen krävs då kunskap dels i teknik, databaser, webb, dels i att ”paketera” tjänster på ett sätt så att de blir begripliga och lätta att använda. Det krävs alltså pedagogisk kompetens av bibliotekspersonalen att handleda både i det fysiska biblioteket och på webben.

Mediemarknaden: Mediemarknaden har förändrats radikalt och nya medier och medieformer tillkommer hela tiden. Tidigare köpte biblioteken medier utifrån färdiga listor utgivna av Bibliotekstjänst, idag måste man förhålla sig till en helt ny marknad med många informationskällor och många leverantörer. Nya arbetsformer, ökad samverkan och den nya mediemarknaden kräver också ny kunskap.

Arbetsplatsen: De flesta biblioteksanställda stannar länge på arbetsplatsen och det är inte ovanligt att man arbetar kvar både 20, 30 eller 40 år på samma ställe. Genom åren har man då lyft många ton böcker och förslitningsskador har varit vanliga med sjukskrivningar till följd. Numera automatiserar man arbetet mer och mer genom utlånings- och återlämningsmaskiner och arbetet är inte lika tungt. Databaser och Internet har förenklat bibliotekariens referensarbete. Men många nya utmaningar har kommit istället. På biblioteken i Östergötland arbetar ca 220 personer på folkbiblioteken och 97 personer på Linköpings universitetsbiblioteks fyra campusbibliotek. Ca 50 % är utbildade bibliotekarier och ca 50 % är biblioteksassistenter. Ytterst få har utbildning i teknik och webb, pedagogik eller projektarbete.

Tillgänglighet: Biblioteken har förbättrat sin tillgänglighet under många år och tidigare gällde det främst för människor med rörelsehinder. Idag är kraven större på anpassning både när det gäller lokaler och på webben. Informationstjänster måste också vara tillgängliga. Kravet att möta och ge service och handledning åt människor med både synliga och dolda funktionsnedsättningar på ett adekvat sätt skapar behov av kompetensutveckling kring bemötande, målgrupper och olika funktionshinder.

Jämställdhet: Könsfördelningen är på folkbiblioteken i Östergötland 82 % kvinnor och 18 % män, på länsbiblioteket 90 % kvinnor och 10 % män, på universitetsbiblioteket 65 % kvinnor och 35 % män. Det behövs stor medvetenhet i genusperspektiv både i det interna arbetet och i bibliotekstjänster till olika målgrupper för att kunna nå ut och ge god service till både män och kvinnor, flickor och pojkar.

Världen förändras snabbt, och det är svårt att säga vilka kompetenser som är viktiga imorgon. För att biblioteken ska vara relevanta i framtiden måste de ha skärpta verktyg för omvärldsanalys och bättre förutsättningar för kontinuerlig kompetensutveckling.

Intervjuer med personalen har visat att de kända kompetensbehoven ser likartade ut hos biblioteken i länet. Vi vill därför genomföra ett kompetensutvecklingsprojekt som når samtliga anställda på kommun-, läns- och universitetsbiblioteken i Östergötlands län. Projektet ska utveckla personalens kompetens och göra dem mer engagerade i bibliotekets utveckling. Det ska också skapa förutsättningar, verktyg och metoder för kontinuerlig kompetensutveckling efter att projektet är avslutat.

Mobiliseringsfasen: Utifrån de intervjuer och den dialog deltagande aktörer redan haft kan man se ett stort behov av kompetenshöjning. I mobiliseringsfasen kommer intervjuer med enskilda medarbetare, fokusgrupper och SWOT-analyser att genomföras på varje arbetsplats för att skräddarsy utbildningsinsatser utifrån verkligt behov.

Genomförandefasen: Utbildningar och erfarenhetsutbyte utifrån det behov syns i de kompetensutvecklingsplaner som tas fram under mobiliseringsfasen. Kompetensutvecklingen ska medföra att man får verktyg för kontinuerlig kompetensutveckling och ständiga förbättringar efter projektets slut.

Syfte

Biblioteken i Östergötland har ett etablerat samarbete. Vid dialog och intervjuer med ledning och personal på samtliga bibliotek har framkommit att de kända kompetensbehoven ser likartade ut. Vi vill därför genomföra ett kompetensutvecklingsprojekt som når samtliga anställda på kommun-, läns- och universitetsbiblioteken i Östergötlands län. Projektet ska utveckla personalens kompetens och ge verktyg och metoder för kontinuerlig kompetensutveckling efter att projektet är avslutat.

Mobiliseringsfasens syften är att identifiera specifika utvecklingsområden på varje arbetsplats, analysera varje personalmedlems kompetensbehov, skapa individuella kompetensutvecklingsplaner och utforma eller upphandla relevanta utbildningar.

I genomförandefasen är syftet att genomföra de nödvändiga utbildningsinsatserna. Ett annat syfte är att utveckla verktyg och metoder för att kompetensutvecklingen ska kunna fortgå även efter projektets avslutande.

Det övergripande syftet med projektet är att bibliotekspersonalen ska ha kompetens och känna trygghet i sin roll, bland annat att bidra till att fler blir digitalt delaktiga i kunskapssamhället och att ha metoder för att stimulera intresset för läsning och litteratur. Biblioteken spelar en viktig roll för utveckling av lokalsamhället och det kräver hög kompetens hos bibliotekspersonalen.

Målsättning

Vi behöver gå på djupet med att identifiera nödvändiga kompetenser idag och imorgon. De intervjuer vi hittills genomfört har omfattat representanter för biblioteken, men i mobiliseringsfasen måste samtliga anställda få komma till tals. Vi tänker använda SWOT-analyser för att identifiera utvecklingsområden på varje arbetsplats. Utifrån dessa skapas individuella kompetensutvecklingsplaner. Den anställde ska själv vara delaktig i framtagandet av sin plan. Enligt Bibliotekslagen ska folkbiblioteken särskilt arbeta med anpassning till målgrupperna barn och unga, invandrare, samt personer med funktionsnedsättningar. Därför är det viktigt att dessa perspektiv finns med under framtagandet av kompetensutvecklingsplanerna.

I mobiliseringsfasen ska vi också specificera innehåll och form för de nödvändiga utbildningsinsatserna. Dessa bör präglas av stor variation och varierande skala. Sammantaget har vi erfarenhet av många utbildningsformer, men i detta projekt vill vi prioritera att testa nya former och metoder. Personalen på de olika biblioteken kan samarbeta i olika konstellationer beroende på specifika behov och förutsättningar. Vi ska också undersöka vilka externa aktörer som kan användas i utbildningsinsatserna. Biblioteken har redan etablerade samarbeten med bland annat handikapporganisationer, studieförbund och skolor och Handikappföreningarna Östergötland är en samverkanspartner för projektet. Flera bibliotek har även internationella kontakter som vi ska undersöka samverkansformer med.

Mål under mobiliseringsfasen:
- På varje deltagande arbetsplats ska specifika kompetensutvecklingsbehov identifieras
- Individuella kompetensutvecklingsplaner ska skapas för varje deltagare och för varje arbetsplats, samt en länsövergripande rapport
- Relevanta utbildningar ska utformas eller upphandlas

Genomförandefas:
Här genomför vi de nödvändiga utbildningsinsatserna och utvecklar verktyg och metoder för att kompetensutvecklingen ska kunna fortgå även efter projektets avslutande. Det kan vara i form av en analysmetod för kompetensutveckling, en metodhandbok, eller i annan form.

Mål under genomförandefasen:
- 90 % av målgruppen ska delta i minst en utbildningsinsats
- 80 % av projektdeltagarna ska efter projektets genomförande uppge att de har ökat sin kompetens utifrån målen i sina kompetensutvecklingsplaner
- 80 % av projektdeltagarna ska efter projektets genomförande uppge att de har ökat sin medvetenhet om jämställdhetsfrågor.
- 80 % av projektdeltagarna ska efter projektets genomförande uppge att de har ökat sin medvetenhet om tillgänglighetsfrågor.
- När projektet avslutas ska deltagarna ha verktyg för kontinuerlig kompetensutveckling.

En förväntad effekt av projektet är att de deltagande biblioteken efter projektets genomförande kommer att vara bättre rustade för bibliotekstjänster till sina prioriterade målgrupper: studerande, invandrare och personer från olika kulturer, personer med funktionsnedsättningar, samt barn och unga.

Mervärden:
Detta projekt har stor potential att direkt eller indirekt påverka samhällsutvecklingen. Genom att spetsa personalens kompetens kan biblioteken uppnå följande:
- Förbättra barn och ungas läsförståelse. Läskunnigheten försämras allt mer, och i Östergötland är läsförståelsen sämre än riksgenomsnittet. En av bibliotekens viktigaste uppgifter är att förmedla läslust och främja språkutveckling.
- Främja den digitala delaktigheten. 1,5 miljoner svenskar beräknas idag stå utanför Internet. Biblioteken arbetar aktivt med att förbättra siffran.
- Främja det livslånga lärandet. Biblioteken som lärmiljöer är ett prioriterat område för biblioteken.
- Förbättra bemötande och service till invandrare och personer från olika kulturer. Befintliga samarbeten med invandrarorganisationer kan utvecklas och förtätas.
- Förbättra bemötande och service till personer med funktionsnedsättningar. Biblioteken arbetar redan mycket med vissa typer av tillgänglighet, men större insikt krävs. Samarbeten med handikappföreningar kan utökas i projektet.
- Förbättra bemötande och service till män och kvinnor. Personalen är till överväldigande delen kvinnor, vilket påverkar verksamheten på många sätt. Större insikt i genusfrågor kan förändra verksamheten.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Enligt bibliotekslagen ska folkbiblioteken ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade. Många i bibliotekspersonalen har därför erfarenhet av att arbeta med tillgänglighetsfrågor, bland annat genom att biblioteken erbjuder en mängd anpassade medier (talböcker, böcker med punktskrift, stor stil eller på lättläst svenska, e-böcker mm). Biblioteken har själva tagit fram tillgänglighetsplaner för lokalerna och arbetat med bemötande av personer med olika typer av funktionshinder. Det finns således goda grundförutsättningar för att genomföra ett tillgängligt kompetensutvecklingsprojekt.

I mobiliseringsfasen kommer vi att undersöka vilka anpassningar som kan behövas för att bibliotekspersonalen ska kunna tillgodogöra sig utbildningsinsatserna. En preliminär kartläggning har redan gjorts, i form av intervjuer med representanter för de olika biblioteken. Syftet var att både att få en bild av såväl målgruppens eget behov av anpassning och om deras utbildningsbehov om tillgänglighetsfrågor.

Vi kommer att sträva efter att all information om projektet karaktäriseras av en hög grad av tillgänglighet. Viktig information ska ges i flera former. Webbplatser och eventuella verktyg för distanskommunikation kommer att granskas ur tillgänglighetsperspektiv. Vid upphandling av utbildningar kommer tillgänglighetsaspekter att finnas med i kravspecifikationen. Alla deltagare i utbildningsinsatser ska kunna tillgodogöra sig information och kommunicera med både kursledare och andra projektdeltagare.

Utbildningsanordnare och andra nyckelpersoner i projektet ska ha kunskap om tillgänglighet. För detta har vi tagit kontakt med regionens processtöd för tillgänglighet, som erbjuder utbildning under mobiliseringsfasen. En eller flera personer i projektorganisationen ska ha särskilt ansvar för att tillgänglighetsfrågor beaktas.

Bibliotekspersonalen har också själva efterfrågat mer utbildning om olika typer av funktionshinder, bemötandefrågor, ökad kunskap om tekniska hjälpmedel mm. Därför vill vi erbjuda samtliga projektdeltagare möjlighet att utbildas i dessa frågor under genomförandefasen. Även här blir det aktuellt att utnyttja regionala processtöd.

Handikappföreningarna Östergötland är en samarbetspartner för projektet. I mobiliseringsfasen ska det samarbetet formaliseras och utvecklas. Vi vill särskilt undersöka möjligheten att samarbeta med funktionshindrade rent praktiskt, för att skapa de nödvändiga utbildningarna.

Det finns dessutom flera andra direkta och indirekta kontakter som kan utnyttjas i projektet, däribland Hjälpmedelsinstitutet, som är en samarbetspartner i kampanjen för digital delaktighet i Sverige.

Jämställdhetsintegrering

Den SWOT-analys av jämställdhet som genomförs i mobiliseringsfasen kommer att resultera i en åtgärdsplan. Nödvändiga åtgärder görs i projektets genomförandefas. Beroende på behovsanalysens utfall kan det bli aktuellt med utbildningar i genuskunskap för samtliga deltagare. I annat fall kommer jämställdhetsintegrering att diskuteras i fokusgrupper tidigt i genomförandefasen.

Under genomförandefasen kommer vi aktivt att arbeta för att synliggöra män och kvinnor och se till att de får samma del av projektets resurser. Vid utbildningsinsatser och andra projektaktiviteter kommer statistik att samlas in och analyseras, där deltagarna analyseras bland annat utifrån könsfördelning. Vid styrgruppsmöten ska jämställdhetsintegrering vara en ständigt återkommande punkt. En person i styrgruppen kommer att ha särskilt ansvar för synliggörande av jämställdhetsfrågor. Projektledaren och andra nyckelpersoner kommer att ha viss genuskompetens genom att de har genomgått den utbildning i jämställdhetsintegrering som erbjuds via de regionala processtöden. Om möjlighet finns hoppas vi även kunna utnyttja processtöden som en resurs kontinuerligt under projektets gång.

Transnationellt samarbete

Projektägaren har ett flertal befintliga kontakter i andra EU-länder som kan utnyttjas i projektet. Genom IKT-lyftet (se ”Koppling till andra projekt eller program”) har länsbiblioteket etablerade kontakter med bibliotek i Danmark. Vi har även undersökt metoder och förhållningssätt på bibliotek i England och Holland och kommer att fortsätta att göra det. Dessutom finns ett samarbete för erfarenhetsutbyte med bibliotek i Tammerforsregionen.

Flera av de deltagande aktörerna har också kontakter eller samarbeten med europeiska bibliotek. Universitetsbiblioteket har t ex erfarenhet av samarbete om bibliometri med kolleger i de baltiska länderna och Finland. Universitetsbiblioteket är ett European Documentation Centre och har ett stort kontaktnät inom Europa. Norrköpings kommun har ett befintligt samarbete med Riga, som bland annat täcker in biblioteksverksamhet. Universitetsbiblioteket och länsbiblioteket ingår i regionens EU-nätverk.

Dessa tidigare utbyten med andra länder har visat sig vidga perspektiven och förändra tankemönster hos personalen. I projektets mobiliseringsfas ska vi därför undersöka på vilket sätt våra projektdeltagare skulle stärkas av internationellt utbyte, samt vilka av våra internationella kontakter som passar bäst att samarbeta med i projektet. Vi kommer att skapa ett konkret samarbetsprogram med minst en av våra internationella kontakter. Utgångspunkten är att projektdeltagarna ska kunna observera hur arbetet fungerar på en liknande arbetsplats i ett annat land, och att utbytet ska vara till ömsesidig nytta.

Samarbetspartners

  • 2088-7923

Deltagande aktörer

  • Boxholms bibliotek
  • Finspångs huvudbibliotek
  • Kinda bibliotek
  • Linköpings stadsbibliotek
  • Länsbibliotek Östergötland
  • Mjölby bibliotek
  • Motala bibliotek
  • Norrköpings stadsbibliotek
  • Söderköpings stadsbibliotek
  • Universitetsbiblioteket
  • Vadstena bibliotek
  • Valdemarsviks bibliotek
  • Ydre bibliotek
  • Åtvidabergs bibliotek
  • Ödeshögs bibliotek

Kommun

  • Boxholm
  • Finspång
  • Kinda
  • Linköping
  • Mjölby
  • Motala
  • Norrköping
  • Söderköping
  • Vadstena
  • Valdemarsvik
  • Ydre
  • Åtvidaberg
  • Ödeshög