Logotyp på utskrifter

Andra chansen

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareUppsala kommun Prod Vård och bildning, Division kultur och samhälle
KontaktpersonLars Jansson
E-postlars.v.jansson@uppsala.se
Telefonnummer018-7271472
Beviljat ESF-stöd7 962 214 kr
Total projektbudget20 123 389 kr
Projektperiod2009-08-01 till 2012-12-31
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Andra chansen handlar om nya former för samverkan för att nå en målgrupp som annars riskerar att hamna i utanförskap. Projektet vill bygga på erfarenheter från framgångsrika projekt för unga vuxna, som nu anpassas för övergången mellan skola och arbetslivet, skola och praktik på nytt sätt!

Bakgrund

I februari 2009 lämnade Centrum för vuxnas lärande (CVL) en rapport som visar att 192 ungdomar 16-19 år tillhör det kommunala uppföljningsansvaret i Uppsala kommun. Av dessa är 75 aktuella och intresserade (under utredning), 117 har gått vidare till studier, annan kommunal aktivitet eller jobb etc. 187 ungdomar har fått ett brev men har ännu inte kontaktats personligt. I dag har Uppsala kommun en klar bild av målgruppen. För att kunna möta gruppen behövs en rad olika insatser vid sidan om det som gymnasieskolan erbjuder. CVL håller därför på att bygga upp ett samarbete med fler aktörer än den kommunala gymnasieskolan såsom andra utbildare, individ och familjeomsorgen, socialtjänst och arbetsmarknadsinsatser. Redan idag tar Gymnasieskolan mot ungdomar från det kommunala uppföljningsansvaret och gymnasieskolan vill utveckla alternativ som kan locka fler att ta steget in i gymnasiestudier. CVL ser att många ungdomar faller ur strax innan eller i början av aktiviteter man kommit överens om enligt det kommunala uppföljningsansvaret. De tror att om det går att fortsätta att ha en tät kontakt med dessa ungdomar tills de har hittat tryggheten i den nya aktiviteten, skulle färre avbryta. I Andra chansen ska detta utvecklas metodiskt.

Under 2008 hoppade 87 elever av från den kommunala gymnasieskolan. 10 % av eleverna på Gymnasieskolan har svårt att följa studietakten i de program de är inskrivna på. Orsakerna till att så många har svårt eller inte klarar av att genomföra studier på gymnasieskolan är många. Ofta finns en social och psykisk ohälsa, koncentrationssvårigheter, funktionshinder och inlärningssvårigheter, men även detta som kallas för skoltrötthet och skolfobi finns med i bilden, som leder till svårigheter att följa undervisningen. Oavsett den individuella orsaken har den kommunala gymnasieskolan idag svårt att klara av att organisera sin verksamhet så att alla dessa elever får det stöd de behöver. Bland eleverna som är på väg att falla ur gymnasieskolan finns en grupp som har läst in sin grundskolebehörighet på IV-programmet eller har låga avgångsbetyg för att sedan ha gått vidare till olika nationella program och där misslyckats. En del av, i detta stycke, beskrivna eleverna behöver ett annat upplägg på sina studier än det som idag erbjuds på nationella programmen eller på IV-programmet.

Projektet Andra chansen handlar om nya former för samverkan inom kommunen för att nå ovan beskrivna målgrupper som annars riskerar att hamna i bidragsberoende och utanförskap. Projektet vill bygga vidare på tidigare erfarenheter från framgångsrika projekt för unga vuxna som nu ska anpassas för övergången mellan skola och arbetslivet, skola och praktik på nytt sätt!

Arbetsmarknadsenheten i Uppsala kommun (fr o m 2009 Jobbcenter) genomförde under åren 2004-2007 ett arbetsmarknadsinriktat Mål 3 projekt kallat Jobblinjen. Målgruppen för projektet var personer med långvarigt socialbidragsberoende i åldern 18-24 år. Gemensamt för nästan alla 140 deltagarna i projektet var att de inte avslutad sina gymnasiestudier eller att de ens påbörjat gymnasiestudier. Genom individualiserade lösningar som fick ta tid att hitta rätt och med ett team av medarbetare från olika bakgrunder nådde det projektet goda resultat. 2005-2007 genomfördes Mål 3 projektet Access 2005-2007 som riktade sig till socialbidragsberoende 16-30 år. Målgruppen var här de som haft socialbidrag en kortare tid. 150 deltagare rekryterades gruppvis med en individualiserad entrédel på 6 veckor sin innehöll förberedelser inför praktiken. Därefter vidtog en 6 månaders praktik som syftande till att nå en anställning. För en mindre del handlade det om att gå vidare i studier. Båda dessa projekt nådde framgång och metod och arbetssätt har överförts till ordinarie verksamhet.

I Andra chansen ska dessa metoder och arbetssätt anpassas och utvecklas för förutsättningarna i den kommunala gymnasieskolan. Detta ska ske genom ett samarbete mellan Uvengymnasiet (IV-programmet, projektägare), Jobbcenter, Rosendalsgymnasiet (SPUNK, flexibla lösningar) och Bolandgymnasiet (individuella lösningar i nationella program med praktisk inriktning). Kopplat till detta samarbete ska rekryteringen och uppföljningen av deltagare förstärkas med ett fördjupat samarbete med CVL som har uppdrag att genomföra det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar mellan 16-19 år. I rekryteringen av deltagare kommer projektet också att samarbeta med övriga kommunala gymnasieskolor och den nyinrättade verksamheten Vägledningscenter.

Syfte

Projektet riktar sig till unga 16-20 år som befinner sig helt utanför skolsystemet eller som riskerar att hoppa av gymnasieskolan. Slutsatser av problemanalys och de konsekvenser som kan uppstå för målgruppen innebär att nya modeller för samverkan är nödvändig. Genom ökad samverkan kan det kommunala uppföljningsansvaret öka förutsättningarna för ungdomar som så önskar att inträda/återinträda i gymnasieskolan. Genom ökad samverkan inom kommunen kan nya modeller och arbetssätt utvecklas och etableras som möjliggör för målgruppen att inträda/återinträda i gymnasieskolan för att underlätta en etablering i arbetslivet. Samverkanstanken bygger på ett långsiktigt åtagande från ingående aktörer.



Syftet med projektet är att i samverkan mellan kommunala aktörer utveckla en modell för hållbara lösningar för målgruppen att etablera sig på arbetsmarknaden via studie o/e praktik.

Målsättning

Deltagarna ska efter projektet ökat sin motivation för studier och arbete och ökat sin anställningsbarhet genom att ha en tydlig planering för studier eller arbete.

Gymnasieskolan ska ta emot fler från det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar mellan 16-19 år än man gör idag och ha färre avhopp än man har idag.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet kommer att bedrivas i lokaler och med utrustning som är anpassade för personer med funktionshinder. Särskild vikt kommer att läggas på att anlitad projektpersonal och konsulter har tillgång till erforderliga kunskaper om personer med funktionshinder.
I den kommunala gymnasieskolan uppskattar man att ca 15 % av eleverna har någon form av funktionsnedsättningar som till merparten består av läs- och skrivsvårigheter. 3-4 % har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning såsom ADHD, Aspbergers syndrom, Tourettes syndrom o/e autism. Därutöver förekommer psykosociala problem och social och psykisk ohälsa.
Totalt rör det sig om ca 1170 elever i den kommunala gymnasieskolan som är i behov av särskilt stöd, varav 260 elever är inskrivna på Uvengymnasiet som tillhör det individuella programmet. De övriga drygt 900 elever som är i behov av särskilt stöd, är inskrivna på de övriga kommunala gymnasieskolors nationella eller individuella program. Gymnasieskolan når merparten av dessa ungdomar med sina ordinarie insatser. Projektets samverkansaktörer har goda kunskaper om dessa grupper. En del av dessa ungdomar behöver ett annat upplägg på sina studier än det som idag kan erbjudas på nationella programmen eller på IV-programmet. Andra chansen tänker utveckla arbetsätt och erbjuda alternativ som möjliggör ett fullföljande av skolgången för ungdomar som idag inte klarar det.



Jämställdhetsintegrering

Projektet avser att arbeta med jämställdhetsfrågor i ett vidare begrepp än med fokus bara på ett manligt och kvinnligt perspektiv. Det är viktigt att också arbeta med jämställdheten ur ett socialt perspektiv. Ungdomar riskerar att hamna i, eller är redan i, ett utanförskap på grund av att de av olika orsaker inte fungerar inom den vanliga gymnasieskolan.

En jämn fördelning av könen i undervisningsgrupperna kommer att eftersträvas. Det är viktigt för den sociala gemenskapen att undervisningsgrupperna inte blir enkönade. Det har visat sig, på senare år, att representationen av manliga och kvinnliga elever som har skolproblem av olika slag har en jämnare fördelning könsmässigt. Förr var utslagningen större bland pojkar. Idag tar flickor för sig mer i samhället följaktligen har deras skolproblem också blivit synligare.

Det är mycket viktigt att på ett naturligt sätt i undervisningen ta upp jämställdhetsaspekten. En lärare måste vara lyhörd och följa upp diskussioner som uppstår spontant.
Dessutom kommer, förutom de obligatoriska ämnena som eleverna skall studera, ämnena Livskunskap och Etik- och livsfrågor läggas till. Inom dessa ämnen tar man upp, diskuterar och gör övningar runt olika teman som rör ungdomars verklighet. Där har jämställdhetstemat en självklar plats. Projektet kommer också att ha s k tjejgrupper respektive killgrupper. Inom dessa enkönade grupper kan man stärka flickorna och pojkarna i sina olika roller. Det finns särskilt bland pojkar med dåligt självförtroende mycket stereotypa åsikter om kvinnans roll i samhället. I de rena tjej- och killgrupperna är det lättare att framföra sina åsikter fritt.

Inför praktiken kommer samtal med eleven att hållas, där studievägledaren har ett könsrollsperspektiv, för att få eleven att prova praktikplatser som bryter mönster. I undervisningen kommer personer som har gjort otraditionella yrkesval komma till skolan och berätta om sina erfarenheter.

Kommun

  • Uppsala