Yrkesspåret - esf.se
Logotyp på utskrifter

Yrkesspåret

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareKommunledningskontoret Hedemora kommun
KontaktpersonHåkan Frenell
E-posthakan.frenell@hedemora.se
Telefonnummer0225 34460
Beviljat ESF-stöd201 642 kr
Total projektbudget290 642 kr
Projektperiod2008-04-01 till 2008-10-31
RegionNorra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Yrkesspåret: Fördjupning och breddning av svenskundervisningen med jobbinriktning.

Samverkan, ständig omvärldsanalys, behovsinventering, efterfrågestyrd vuxenutbildning anpassad till de lokala/regionala behoven i näringslivet är ledorden för våra förprojekteringsansökningar inom nätverket Dalawux .
Som i ett led att aktualisera gruppen ”invandrare” i en pågående utvecklingsprocess för att öka anställningsgraden både inom det privata och offentliga arbetslivet är en del i vårt integrationsarbete.

Att ta del av många goda exempel och idéer, bearbeta dessa till för vår del nya möjligheter till nya olika samlingsprojekt, presentera, diskutera och föra ner konsekvenserna av samhällets/arbetslivets ständiga förändringar till en utvecklingsplan på individnivå, är en del av ett övergripande målsättning inte bara för Hedemora Lärcentrum utan hela sammanslutningen DalaWux.
Genom att utveckla ett nära samarbete med alla inblandade aktörer och via dessa erfarenheter utveckla kurser för att underlätta för språksvaga in på arbetsmarknaden är en del i vår målsättning att utveckla vuxenutbildningen.
Att se hot och möjligheter i denna utveckling och erbjuda möjligheter till en modern, efterfrågestyrd kompetensutveckling med stöd av ESF och övriga samhällsresurser för vuxenutbildningen är en möjlighet för hela regionen att utvecklas.

De förväntade målen är i korthet: - Jobb blir huvudmålet från start. - SFI-elever och övriga "svenskstuderande" får praktisk språkträning i reell miljö. - Indvidanpassad utbildning med validering "blir rutin" - Ett nära samarbete mellan AF, kommunens ansvariga, utbildare och näringslivet kommer att utvecklas ytterligare. - Att implementera jobblinjen vid start via SFI och övrig flyktingutbildning.

Samtidigt att på ett konkret sätt visa hur den ej jämställda arbetsmarkanden i regionen ser ut och att diskutera hur den skulle kunna se ut med en annan syn på traditionellt manliga och kvinnliga yrkesval, är en viktig del i förprojekteringen.

Bakgrund

På en föränderlig arbetsmarknad saknar i dag många, både vuxna och ungdomar, och inte minst invandrare/flyktingar en adekvat och fullständig utbildning. Själva Yrkesutbildningen har under åren ändrat fokus från en helt specialiserad utbildning till en allt bredare utbildning till att även kunna ge, framför allt gymnasieungdomar, högskolebehörighet. Till detta kan även nämnas att reglerna till att komplettera sin utbildning på Komvux har ändrats.
Detta innebär att många får allt svårare att överhuvudtaget komplettera tidigare studier samt att få tillträde till en relevant yrkesutbildning vilket även i sin tur påverkar ”invandrargruppens” möjligheter till fortsatta yrkesstudier.

För en denna målgrupp tillkommer, förutom bristande kunskaper i svenska, i många fall, gammal eller bristfällig utbildning som i dag inte är aktuell för de svenska arbetsgivarna samtidigt finns en viss skepsis från vissa avnämare att vilja anställa personer med en annan kulturell bakgrund.

Vi ser således framför oss en förändrad utbildningsform där det är viktigt att eleven/den sökande i första skedet verkligen får lära sig att praktiskt använda språket och det i samband med en yrkesintroduktion och avstämning av ev. tidigare kunskaper inom ett yrkesområde. Alltså är syftet att tillskapa och utveckla ett mycket nära samarbete mellan de parter som är involverade i ”invandrarnas” integrering i kommunen, utbildningsanordnaren och yrkeslivet.

För att klargöra problembilden, utifrån vår horisont, anser vi det viktigt att nämna de utredningar och analyser som genomförts kring utbildningsfrågorna i ett bredare perspektiv:
EU anser det viktigt att "se till att vuxna kan utveckla och uppdatera nyckelkompetenser genom hela livet, och att särskild fokus läggs på målgrupper som fastställts som prioriterade grupper i nationella, regionala och/eller lokala sammanhang" samt "att se till att tillhandahållen vuxenutbildning och yrkesutbildning för enskilda medborgare är enhetliga genom en nära koppling till sysselsättning och socialpolitik och annan ungdomspolitik samt samarbete med arbetsmarknadens parter och andra berörda parter".
EU har även fokuserat på vissa generella kompetenser: - Kommunikation på modersmålet, - Kommunikation i främmande språk, - Baskompetens i vetenskap o teknologi, - Digital kompetens, - Social kompetens, - Samhällskompetens, - Kulturella uttrycksformer och – Entreprenörskap.
Lärcentrum kan här starta processen och göra deltagarna mer nyfikna, ingjuta en optimism kring ett framtida studerande samt skapa ett "Yrkesspår" till en möjlig anställning.

Skolverket ser nödvändigheten av "ett livslångt lärande" och påpekar dessutom vikten av särskilda satsningar på yrkesutbildning för vuxna oavsett tidigare bakgrund.

CFL nämner i begreppet: Lärande Regioner!
Utbildningssystemet och tillgång till kompetensutvecklande insatser för anställda och arbetslösa, som ett led i det livslånga lärandet, är av avgörande betydelse för den ekonomiska tillväxten på lång sikt. Det livslånga lärandet förutsätter en kontinuerlig samverkan mellan utbildningssystemet,.... och det omgivande samhället, så att arbetsmarknadens behov och individers efterfrågan kan matchas...” (Linda Ylivainio, Näringsdepartementet, 2007)

Vi vill även anknyta till arbetsmarknadsläget i regionen:
Problematiken med kompetensförsörjning för arbetslivet framstår alltmera tydligt och i Region Dalarnas Dalastrategi framhåller man att "En första utmaning består i att Dalarnas befolkningsutveckling kommer att ställa nya krav på samhället. Hela landets befolkning blir äldre genom de stora barnkullarna under 1940-talet. De årgångarna börjar nu pensioneras och lämna arbetsmarknaden, tidigare i Dalarna än i andra regioner, men de yngre generationerna är inte lika stora. Den kompetensbrist som finns i Dalarna redan nu blir allt större. Fler behövs därför i meningsfullt arbete – de arbetslösa behöver få jobb, sjuka och förtidspensionerade behöver rehabilitering och människor från andra länder behöver skapa sin tillvaro i Dalarna. Arbetskraftens kompetens behöver anpassas till näringslivets och den offentliga sektorns behov, och de jobb som erbjuds måste göras mer attraktiva".

Jan Sundqvist, Arbetsförmedlingen (tidigare Länsarbetsnämnden i Dalarna), sammanfattar problematiken i sin rapport Arbetskrafts- och kompetensförsörjning i Dalarnas län 2008.

"En teoretisk beräkning av arbetskraftsbehovet i Dalarna visar på en komplicerad bristsituation. Förändringen av arbetskraften är i princip lika med summan av förändringen i sysselsättning och förändringen i arbetslöshet. Denna beräkning ger en ökning av arbetskraften med 900 personer till slutet av år 2008. Då antalet nytillträdande och personer som lämnar arbetsmarknaden är lika stora, måste tillskottet letas bland arbetssökande med aktivitetsstöd, långtidssjukskrivna, nyanlända invandrare och inflyttare.

Med tanke på denna bakgrund har vi för avsikt att se över utbildningen för invandrare och flyktingar och bredda perspektivet och inte "bara" ge målgruppen grunderna i svenska språket.
Verkligheten är att alltför många invandrare/flyktingar har svårt att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden på egen hand. Språket och det sociala (svenska) nätverket räcker inte till. Vi vill genom att vidareutveckla en individanpassad, flexibel yrkesintroduktion, integrerad med svenskutbildningen, underlätta för målgruppen att få fäste i arbetslivet.

Den erfarenhet vi har av att under många år bedriva utbildning inom SFI och övrig svenskundervisning, för denna målgrupp blir det alltför ofta någon form av återvändsgränd efter avslutad utbildning, trots mycket duktiga och engagerade lärare. Den enskilde deltagaren/eleven hamnar på något sätt mellan stolarna. •Efter en tid har svenskkunskaperna bleknat och det nätverk som var i vardande har lösts upp och individen hamnar alltför ofta i någon form av bidragsberoende.

Genom en bredare utbildningssatsning kan ett större samarbete utvecklas både lokalt och regionalt för att underlätta för gruppen ”invandrare” att snabbare komma ut på den lokala/regionala arbetsmarknaden i anslutning till sin språkinlärning.
Ett samarbete regionalt via DalaWux (en sammanslutning av dalarnas femton kommuners vuxenutbildningar) innebär att vi kan "ta del av " varandras erfarenheter, kursutbud, ja även till och med varandras arbetsmarknad.

Projektidén kan således sammanfattas genom att se över möjligheterna, att ur ett holistiskt perspektiv utveckla utbildningen för vår målgrupp genom: Samverkan, Metodutveckling, Yrkesintroduktion och Individanpassad utbildning. Samtidigt vill vi inventera elevens tidigare kompetens och även, när så erfordras, validera tidigare yrkeskunskaper. Med denna bakgrund vill vi, i första skedet, tillskapa ett antal ”Prova på platser” i nära samarbete med de inblandade parterna och avnämarna.


Syfte

Projektets övergripande syfte är således att skapa förutsättningar för integration och självförsörjning genom jobb för invandrare och flyktingar i kommunen och dess närområden genom att fördjupa, bredda och utveckla det tigare lyckade projektet i Falun och Hedemora ”Yrkesspåret"
Med det övergripande syftet i fokus kan vi samtidigt utpröva ett koncept för en omorientering av flyktingintroduktion och den s.k. SFI-utbildningen mot en starkare anknytning till arbetsmarknaden och en nära samverkan mellan teori och praktik.

Genom att involvera olika arbetsgivare till lärlings- och praktikutbildning/yrkesintroduktion kan en väg in till arbetsmarknaden beredas redan i den tidiga SFI-utbildningen.
Det innebär att man kan påbörja en yrkesutbildning parallellt under SFI-utbildningen. Anställningsbarheten och deltagarens självkännedom samt verklighetsuppfattning kommer på detta sätt att öka.

Av projektets idé följer en metodisk utveckling för undervisande personal samt mellan övriga involverade i och på arbetsplatsen – skolan – kommunen - regionen.

Målsättning

De förväntade målen är i korthet: - Jobb blir huvudmålet från start. - SFI-elever får praktisk språkträning i reell miljö. - Indvidanpassad utbildning med validering "blir rutin" - Ett nära samarbete mellan utbildare och näringslivet. - Att implementera jobblinjen vid start via SFI och övrig flyktingutbildning.
- Att introducera på den presumtiva "prova på platsen" nödvändigheten av handledareutbildning för att fördjupa kunskapsöverföringen mellan elev och handledare.

Mätbart mål är att 20 deltagare ska kunna starta en skräddarsydd språkintegrerad "prova på plats" och därefter en påföljande yrkesutbildning.

Ett delmål som ärt värt att nämna är att genom den nya modellen kan vi motverka den sk. "rundgången" i utbildningssystemet för denna målgrupp. Med arbetsmodellen kan ett nära samarbete, en samverkan mellan alla involverade, ske redan från start och alla parter hjälps åt att nå det övergripande målet "självförsörjning".

De ansvariga kommunala aktörerna, inklusive Näringslivsbolaget, Lärcentrum/Vuxenutbildningen, flyktingmottagning, socialtjänsten, Arbetsförmedling och arbetsmarknadens parter ska med samsyn bygga ett gemensamt "yrkesspår" för snabbast möjliga väg till arbete.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Vi kommer att erbjuda möjligheter till presumtiva elever/deltagare med funktionshinder det stöd som efterfrågas.(Våra lokaler är handikappsanpassad).
Vuxenutbildningen har lång och bred erfarenhet att genomföra utbildning för deltagare med olika funktionshinder.

Jämställdhetsintegrering

Se mer om "Jämställdshetsintegrering" på sidan 6.

Det intressanta i denna förprojektering är att det finns ett naturligt engagemang för projektets fortlevnad. Våra elever/deltagare ser möjligheter till jobb och en integrering "i det nya landet" på sin villkor vilket kommer att stimulera motivationen. Detta har vi sett tidigare i liknande projekt.
För avmämaran (arbetsmarknaden) kommer detta att vara en typ av vitamininjekttion då de har möjlighet att under hela processen påverka både innehåll och upplägg och har möjligheterna att redan från starten kunna påverka en framtida utbildning och på så sätt ett förenklat anställningsförfrande.
Likaså, förutsätter vi, kommer projektet att synliggöra det egna behovet av egen kompetenshöjning och bildande av nätverk över "branschnivå" och kommer att påverka framtida samarbete positivt vilket tidigare skett i samverkansprojekt inom bland annat DalaWux.
Kommunen ser möjligheter att på ett effektivt sätt integrera "de nya svenskarna" i samhället på ett effektivt och påverkansbart sätt, vilket kan och bör ge ekonomiska insitament vilket stärker projektets fortlevnad.
Hur projektet kommer att lyckas beror således mycket på det egna engagemanget för oss alla som ingårt i arbetet.

Kommun

  • Arvika
  • Avesta
  • Bollnäs
  • Borlänge
  • Eda
  • Enköping
  • Falun
  • Filipstad
  • Forshaga
  • Gagnef
  • Grums
  • Gävle
  • Hagfors
  • Hammarö
  • Hedemora
  • Hofors
  • Hudiksvall
  • Karlstad
  • Kil
  • Kristinehamn
  • Leksand
  • Ljusdal
  • Ludvika
  • Malung
  • Mora
  • Munkfors
  • Nordanstig
  • Ockelbo
  • Orsa
  • Ovanåker
  • Rättvik
  • Sandviken
  • Smedjebacken
  • Storfors
  • Sunne
  • Säffle
  • Säter
  • Söderhamn
  • Tierp
  • Torsby
  • Vansbro
  • Årjäng
  • Älvdalen
  • Älvkarleby
  • Östhammar