Logotyp på utskrifter

Wilex

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareKarlstads Stift
KontaktpersonCharlotte Klingestad
E-postcharlotte.klingestad@svenskakyrkan.se
Telefonnummer054-172444
Beviljat ESF-stöd6 993 377 kr
Total projektbudget6 993 377 kr
Projektperiod2012-02-01 till 2014-06-30
RegionNorra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Svenska kyrkan i Karlstads stift står inför stora omställningar, både ekonomiskt och organisatoriskt. Det påverkar individens möjlighet att behålla sin anställning, främst bland lågutbildade. Nya förutsättningar ställer också högre krav på chefer.
Upplägget innebär att ta fram ett utbildningspaket för kompetenshöjning, som gynnar både individen och organisationen, utveckla arbetet med geografiskt närliggande organisationer för att på så sätt utöka möjligheterna till rörlighet på arbetsmarknaden, ge cheferna adekvat och riktad utbildning, utveckla en plan för att få in mer kvinnor som är chefer i organisationen, genomföra de tänkta utbildningarna.
Målsättningen är att alla medarbetare skall kunna behålla en tjänst inom kyrkan alternativt ha kompetens för en anställning hos annan arbetsgivare. Projektet genomförs med stor inten såväl som extern samverkan både regionalt men också ur ett europeiskt perspektiv genom vänstift.

Bakgrund

Hela Svenska kyrkan är uppdelad i 13 stift där Karlstads stift är ett av dessa. Geografiskt omfattar det Värmland och Dalsland, vilket betyder att hela Värmlands län, norra delen av Västra Götalands län och den västligaste delen av Örebro län finns inom stiftets gränser. Totalt bor ca 364 727 människor i Karlstads stift. Av dessa är 83,7% kyrkotillhöriga.
Organisatoriskt är stiftet uppdelat i kontrakt, pastorat och som minsta enhet församling.
Karlstads stift omfattar 8 kontrakt, 50 pastorat och 88 församlingar.

Ett kontrakt består alltid av flera pastorat med dess församlingar. Kontrakten är geografiskt indelade. Där finns en ansvarig som kallas för kontraktsprost. Det är alltid en präst som innehar den rollen. Hon eller han har inget chefsmandat utan en mer sammankallande funktion. Den personen har också en kontinuerlig kontakt med biskopen i stiftet t.ex. innan dennes visitationer. En gång per termin kallar kontraktsprosten till kontraktskonvent. Ett kontraktskonvent är en samling för de som arbetar inom just det kontraktet. I första hand har det varit för präster och diakoner men det har utvecklats med tiden. Idag närvarar den personal från församlingarna som berörs av det tema som ska diskuteras. En termin inom kyrkan räknas på samma sätt som inom skolvärlden.
Pastoraten kan bestå av en eller flera församlingar. Där församlingarna är små har de ofta slagits samman i ett pastorat. Pastoratet har alltid en kyrkoherde som är chef. Kyrkoherden är alltid präst. Kyroherden har i sin tur fått sitt chefsmandat av en folkvald styrelse, kallad kyrkoråd. Kyrkorådet är det verkställande organet.
Församlingarna är den minsta enheten. Varje församling har ett eget kyrkoråd. I ett pastorat där flera församlingar slagits samman finns alltså flera kyrkoråd som kyrkoherden arbetar tillsammans med. Församlingen är en egen enhet och har eget bestämmanderätt både ekonomiskt och verksamhetsmässigt.

Svenska kyrkan har många olika verksamheter som möter alla åldrar och kategorier av människor, vilket gör att det inom organisationen finns många olika yrkeskategorier. Där jobbar husmödrar, lokalvårdare, förskolelärare, fritidsledare, vaktmästare, administratörer, kyrkogårdspersonal. De yrken som oftast sammankopplas med kyrkan är präst, diakon, kyrkomusiker och församlingspedagog. Det är de 4 yrkeskategorierna som har riktade kyrkliga utbildningar.

Svenska kyrkan i Karlstads stift står inför stora omställningar, både ekonomiskt och organisatoriskt. Antalet pastorat kommer ungefär att halveras inom en max 6-års period. Det kommer att innebära förändringar i strukturer och målsättningar, både för individen och verksamheten. För att pastoraten ska kunna hantera den förändringen krävs insatser inom flera områden, t.ex. kompetensförsörjning, arbete med rekryteringsförfarandet och verksamhetsutveckling.

Stiftskansliet, som är den sökande organisationen, har redan idag viss utbildning. Det är utbildning som är mer generell och inte utvecklad med ett individfokus utan mer verksamhetsfokus. Det finns ändå ett visst värde i att under mobiliseringsfasen se om det finns någon av våra utbildningar som kan anpassas till projektet. Det handlar om att använda redan befintlig handläggarkompetens för att bl.a. göra arbetet i projektet mer kostnadseffektivt.


Problemformulering

Samhället lever i en ständig förändring, både ekonomiskt och strukturellt. Det gäller i stad som på landsbygden. Svenska kyrkan är en del av det samhället och finns på de flesta orter i Sverige, stora som små. I och med det är Svenska kyrkan en betydande del av möjligheten till arbete för individen, framförallt i en glesbygd. Precis som för övriga samhället så är den ekonomiska framtiden för Svenska kyrkan oviss. Det kommer att behöva sparas pengar. Det påverkar individen i förhållande till möjlighet att behålla sina anställningar.
Svenska kyrkan har en ganska stor grupp anställda som är lågutbildade och som vid en ekonomisk besparing ligger i riskzonen för att bli arbetslösa. Deras kompetens behöver förstärkas för att öka möjligheten till fortsatt arbete. Det gäller inte minst vid stora strukturella förändringar, vilket Karlstads stift står inför.

• Pastoraten behöver arbeta tillsammans med medarbetarna för att skapa förutsättningar för en ny verksamhet och organisationsstruktur. För att kunna göra en genomgripande analys krävs ett målarbete som inriktar sig på att se de behov som finns, både i den egna organisationen och i det omgivande samhället, av kompetens och arbetskraft för att på bästa sätt möta de behoven. Arbetet ska i slutändan leda till att individen som anställd ska ha en möjlighet att utvecklas och kompetenshöjas utifrån egna förutsättningar och organisationens behov, för att öka möjligheten att kunna stanna kvar på arbetsplatsen. Om det inte är möjligt är samarbete med omvärlden och närsamhället ett annat alternativ och där projektet vill underlätta rörligheten på den lokala arbetsmarknaden i glesbygd, genom att se alla dagens medarbetare som resurser även i framtiden.

• Ledarskapet behöver förstärkas och delvis förändras i samband med att enheterna kommer att bli betydligt större. Som chef för större enheter krävs en annan kompetens och ett annat ledarskap. Cheferna behöver t.ex. kompetens för att kunna hantera: Personalens oro inför förändringarna som skett. Oron kan handla om allt från rädsla för att inte få behålla sitt jobb till en större stresskänsla inför verksamheten eller en känsla av att inte kunna hantera sin egen situation.
Kunna möta personalens behov av att bli sedda och lyssnade på. Arbetstagarna kommer oftast från en mycket mindra enhet där möjligheten att kunna påverka sin egen och enhetens utveckling är större.
Kan man som chef inte hantera sådana frågor kan risken vara stor för t.ex. långa sjukskrivningar och minskad arbetslust och engagemang.


FÖRTYDLIGANDE:
Vår ursprungliga tanke var att utgå från fyra provpastorat och göra en djupanalys och kartläggning av kompetensbehov hos dessa och utgå från att resultatet är applicerbart på samtliga pastorat. Vid fortsatta samtal med ingående parter har vi kommit fram till en annan metod. Samtal och workshops kommer att föras på ledningsnivå i pastoraten utifrån ett strategiskt tänkande. Därefter kommer ledningen i varje pastorat ansvara för en kartläggning av samtliga medarbetares kompetensbehov utifrån ett gemensamt framtaget och standardiserat material. På så sätt får vi både ett strategiskt perspektiv och ett individperspektiv.

Målsättning

Det övergripande målet är att stärka individernas kompetens så att deras möjlighet att fortsätta arbeta inom kyrkan ökar, att deras möjlighet att konkurrera på arbetsmarknaden blir större och att de i slutändan inte blir arbetslösa.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Svenska kyrkan har i sitt arbete redan idag en ganska stor tyngdpunkt på de med funktionsnedsättning. Anledningarna till det är flera. Vi har enligt Kyrkoordningen ansvar för att de som är döva har en särskild plats i vår kyrka och att deras behov ska tillgodoses. Vi har också en förhållandevis hög genomsnittsålder på de som närvarar på våra arrangemang, vilket innebär flera anpassningar av lokaler m.m. På grund av ovanstående är det här frågor som hela tiden tas i beaktande inom svenska kyrkans organisation.
Hela arbetet kommer att ske i beaktande av alla de fyra integrerade delarna:
Tillgängliga lokaler – alla de lokaler som används under projektet kommer att vara anpassade för att alla individer ska kunna närvara. Det innebär en genomgång av ramper för rullstolar, möjligheter till hörslingor och övriga områden. Den här formen av tillgänglighet är en fråga vi jobbar med hela tiden, i förhållande till alla de utbildningar m.m. vi har redan idag. Det arbetet ska självklart införlivas i projektet redan från start.
Frågan handlar inte bara om lokalernas tillgänglighet under projektets gång utan även för de som ska arbeta på arbetsplatsen efter projekttiden. För att göra de frågorna levande kommer vi att fokusera på cheferna under deras utbildningar. Det är där den frågan hör hemma. Det är deras ansvar att se till att arbetsplatsen har den tillgänglighet som behövs.

Tillgänglig verksamhet – verksamheten som genomförs under projekttiden ska vara utformad så att de metoder/arbetssätt som används leder till delaktighet och ett bemötande förhållningssätt. Det innebär att alla ska ha möjlighet att delta i diskussioner och utveckling på lika villkor. Ingen ska känna att man är mindre värd utifrån yrke eller personliga egenskaper. Alla ska få tid och möjlighet att säga sin mening och känna att de övriga verkligen lyssnar aktivt. Arbetssätten ska vara så lättillgängliga att alla har möjlighet att medverka. Vi har under en längre tid arbetat med en särskild metod för skrivandet av församlingsinstruktioner (ett av församlingens styrdokument), arbetet med hållbar utveckling, arbetslagsutbildningar m.m. Metoden kallas TEAM och är en väl beprövad metod inom olika organisationer. Det är en metod som har utvecklats av ett företag som heter Fovera, som arbetar med frågor kring samspel i arbetslivet (www.fovera.se). Den är idag väl förankrad i en stor del av församlingarna och reaktionerna har varit positiva speciellt utifrån perspektivet delaktighet och tillgänglighet. Deltagarna har upplevt metoden enkel att ta till sig och att den gett alla möjlighet till delaktighet på samma villkor.
Vi har också använt oss av ett lösningsfokuserat arbetssätt när vi jobbat mer med individperspektivet. Det har handlat om t.ex. coachning och handledning. Den metoden har också gett positiv respons från de som deltagit.
Tanken är att det förhållningssätt som skapas ska fortsätta genomsyra, från individnivå till organisationsnivå, även efter projekttidens slut.

Kommunikativ tillgänglighet – en översyn av de tänkta lokalerna kommer att ske för att se till att alla som närvarar ska ha möjlighet att delta fullt ut. Resurser kommer att tillföras för de särskilda behov som kan uppstå i form av t.ex. teckentolkning. Även det här är frågor som vi arbetar med kontinuerligt i vår organisation och det arbetet ska införlivas i projektet.

Informativ tillgänglighet – vi använder oss redan idag i organisationen av olika medier för att nå en så stor målgrupp som möjligt. Målgruppen är för Svenska kyrkan både intern och extern. Karlstads stift har en kommunikationspolicy där det t.ex. framgår vilka olika kanaler vi har, vilken målsättning vi har med vår information och vilka medier vi använder oss av. Kommunikationsplanen är just nu under omarbetning i förhållande till förändringar som sker på nationell nivå. Det ger stor möjlighet att i policyn särskilt ta tillvara frågan kring den kommunikativa tillgängligheten. Huvudansvarig på kansliet för informationsfrågor är väl informerad inför omarbetningen av policyn. Den färdiga kommunikationspolicyn kommer att finnas tillgänglig under hösten 2011. Exempel på kanaler idag är tidningar, Internet (facebook, bloggar), och appar till I-phone. Vi har också ett intranät som all personal i församlingarna har tillgång till. Där kan man finna information kring vår verksamhet och beslut som fattats av våra styrelser. Vi har ett väl utbyggt nätverk med de som jobbar med informationsfrågor ute i stiftets församlingar. Vi har möjlighet att snabbt nå alla pastorat via e-post. Vi har också olika register, uppdelade på yrkesgrupper, för utskick. Den avdelningen som jobbar med informationsfrågor idag kommer att finnas med i projektet för att på så sätt skapa möjligheter till utveckling under projektets gång.

Transnationellt samarbete

Under projektet kommer fokus i det transnationella samarbetet att ligga på kontakt med Svenska kyrkans representation i Bryssel för att där se möjligheter till utbyte med andra EU-länder som också står inför stora omställningar. Frågor man kan dela erfarenheter kring är t.ex.:
1) Hur förändras kyrkans roll i olika länder
2) Hur påverkar eventuella förändringar individen och organisationen

Kyrkorna i Europa ser väldigt olika ut men ett delande av erfarenheter utvecklar alltid ett projekt. Förhoppningen är att hitta frågor där vi kan lära av varandra och på så sätt utnyttja varandras bra och dåliga erfarenheter.
Under mobiliseringsfasen kommer kontakten att tas med Svenska kyrkans representation i Bryssel för att se vilka möjligheter som finns och vilka frågor som eventuellt skulle kunna vara intressanta att ha utbyte kring. Efter det kommer en plan att göras kring hur arbetet kan se ut under genomförandefasen.

Samarbetspartners

  • Sensus Region Mellansverige
  • Västerås stiftskansli

Deltagande aktörer

  • Arvika kyrkliga samfällighet
  • Borra Råda o Sunnemo kyrkl sam
  • Brunskogs kyrkl samfällighet
  • Brålanda past kyrkl samf
  • Dals-Eds kyrkl samfällighet
  • Degerfors-Nysunds församling
  • Eda församling
  • Ekshärads församling
  • Filipstads kyrkl samfällighet
  • Forshaga församling
  • Fryksände past kyrkl samf
  • Frändefors församling
  • Färgelanda kyrkl samfällighet
  • Glava pastorat
  • Grava församling
  • Grums kyrkl samfällighet
  • Gunnarskog-Bogens församling
  • Hagfors-Gustav Adolfs församli
  • Hammarö församling
  • Holmedal-Karlanda församling
  • Holms kyrkliga samfällighet
  • Högsäters pastorats kyrkl samf
  • Silbodals kyrkliga samf
  • Silleruds församling
  • Skålleruds församling
  • Stavnäs-Högerud församling
  • Stora Kils kyrkliga samf
  • Storfors församling
  • Sunne kyrkliga samfällighet
  • Säffle kyrkliga samfällighet
  • Töcksmarks past kyrkl samf
  • Ulleruds församling
  • Åmåls kyrkliga samfällighet
  • Ärtemark-Torrskogs kyrkl samf
  • Örs pastorats kyrkl samf
  • Övre Älvdals församling

Kommun

  • Arvika
  • Eda
  • Filipstad
  • Forshaga
  • Grums
  • Hagfors
  • Hammarö
  • Karlstad
  • Kil
  • Kristinehamn
  • Munkfors
  • Storfors
  • Sunne
  • Säffle
  • Torsby
  • Årjäng