Logotyp på utskrifter

W18-24

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareRegion Dalarna
KontaktpersonKarin Rosenberg
E-postkarin.rosenberg@regiondalarna.se
Telefonnummer023-777079
Beviljat ESF-stöd27 512 919 kr
Total projektbudget68 818 221 kr
Projektperiod2010-01-11 till 2014-12-31
RegionNorra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Projektet ska utveckla och skapa en dalamodell för arbetet med arbetslösa ungdomar, 18-24 år, som står långt från arbetsmarknaden. Genom en samverkan mellan kommunerna i Dalarna och genom ett praktikprogram med helhetsperspektiv, ska ungdomarna stärkas och förberedas för arbete eller studier.

Bakgrund

Dalarna har stora avgångskullar från gymnasieskolorna de närmaste åren. Samtidigt gör lågkonjunkturen att arbetsmarknaden är kärv. Parallellt med detta står regionen inför ett stort generationsskifte på arbetsmarknaden som gör att vi inom några år kommer att ha ett stort behov av arbetskraft inom en mängd områden.

Länet har samlat sig, genom kommunerna, landstinget och landshövdingen, och prioriterat detta område genom att Region Dalarna under våren 2009 initierat projektet Unga till arbete. En förstudie/förprojektering har gjorts under våren och sommaren 2009, bilaga 8, som har resulterat i följande problembild:

- Under åren 2009 till 2010 kommer cirka 8 000 ungdomar att lämna gymnasieskolan i Dalarnas län.
- Det är fler ungdomar som går ut gymnasieskolan utan fullständiga betyg än 1990/91.
- Finanskrisen med den samtidiga lågkonjunkturen medför att de unga i dag kommer att få svårt att få ett arbete direkt efter gymnasiet och framför allt för de som inte har betyg i alla ämnen, se arbetslöshetsstatistik, bilaga 1.
- Arbetsförmedlingens jobbgaranti för unga börjar gälla efter tre månaders arbetslöshet. Detta medför att ungdomarna måste vänta minst 3 månader innan de får träffa en vägledare/coach och för en ungdom är detta lång tid och kan medföra att ungdomen tappar tron på framtiden och sig själv.
- Ungdomars fysiska och psykiska hälsa är ett ökande problem, där unga kvinnor är speciellt utsatta. Ett utanförskap riskerar att ytterligare förstärka problemen. Länet brottas fortfarande med kvarvarande negativa effekter av den omfattande arbetslösheten för dem som var unga i början av 90-talet.
- Det är svårt att hitta praktikplatser på företag och inom offentliga förvaltningar. Därför måste företagen motiveras att ta emot praktikanter.
- Kvinnors förankring på arbetsmarknaden är svagare än männens.
- Socialbidragen ökar för unga vuxna. Enligt SKL ökar dessa kostnader 50 % mellan 2008 och 2012, och framför allt för ungdomarna.
- En undersökning från Dalarnas forskningsråd visar att fler ungdomar flyttar ut från Dalarna än från de flesta andra län.
- Om några år, när lågkonjunkturen är över, kommer det att uppstå arbetskraftsbrist inom många yrkesområden i Dalarna, t.ex. vård och omsorg och industrin.

Hälsa
Vi har tagit del av den forskning som Dalarnas forskningsråd gör om ungdomar i Dalarna, hur de mår, hur de tänker om sin framtid mm. De har bl.a. gjort en enkätundersökning i länet. I korthet säger denna att:
Hälsotillståndet är i stort sett bra men -
- samtidigt uppger 40 % att den har ont i magen, huvudvärk eller har problem med sömnen flera gånger i veckan.
- unga kvinnor mår betydligt sämre än de unga männen.
- ungas levnadsvanor, kost och motion, påverkar hälsan.
- ungas självförtroende och självtillit har stor betydelse för hälsan
- de ungas ekonomiska situation och koppling till arbetsmarknaden påverkar hälsan.
Ungdomsstyrelsen har också gjort en analys av ungas hälsa med liknande resultat.
Nyligen har det kommit larmrapporter gällande tonåringars hälsa med höga siffror på de som skadar sig själva.

FÖRTYLIGANDE 091009:
Bakgrundsbeskrivningen

Hur ska metoden kunna få målgruppen närmare arbetslivet?
Dels genom att utveckla ”En dörr in” i kommunen och regionen, där myndigheterna samarbetar kring individen och dels genom utbildnings- och praktikprogrammet som är ett kvalitativt program som bygger på ett helhetstänkande kring individen. Detta kommer förhoppningsvis leda fram till en dalamodell för hantering av ungdomsarbetslösheten och som kan permanentas under projektet.

Framgångsfaktorer för att projektet ska lyckas är (dvs att ungdomarna kommer närmare arbetslivet):
• Kursledare har pedagogisk kompetens, ett förhållningssätt och en värdegrund som får ungdomen att starta en lärandeprocess.
• Det finns en god samverkan inom kommunen och med berörda myndigheter, och att personal i kommunen / Af träffas och utvecklar modellen och programmet.
• En tydlig struktur för kartläggning/introduktion och för praktiken, som bidrar till ett tydligt lärande.
• Ungdomen får träna ett helhetstänkande kring livet – som stärker ungdomens hälsa och ger en långsiktig hållbarhet i alla led.
• Genusperspektivet finns med i alla aktiviteter.
• Kursledare får kontinuerligt stöd i form av handledning och nätverksträffar.
• Kontinuerligt stöd på praktiken till ungdom.
• Bra kontakt med arbetsplatserna och stöd till dess handledare.

Hur vi kom fram till detta i förprojekteringen? Vi har träffat personal i alla kommuner, tagit del av SKL:s utredning, haft träffar med framgångsrika utbildningsanordnare, haft träffar med ungdomar. Dessutom har vi i projektgruppen en mycket stor kompetens och erfarenhet av arbete med arbetslösa ungdomar i olika former.

Se även ansökan under rubrik Syfte; slutsatser från förprojekteringen, sid 5. (Förstudien är dessutom skickad till ESF).

Syfte

Syftet med projektet:
- Att skapa en modell för kommunerna i Dalarna, som ska stärka och förbereda de arbetslösa ungdomarna, 18-24 år, som står långt från arbetsmarknaden, för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta studier. Den grundmodell som utvecklats i det initiala projektet Unga till arbete ska successivt utvecklas i projektet till en Dalamodell för arbetslösa ungdomar.
- Att via ett utbildnings- och praktikprogram med helhetsperspektiv, ge ett stort antal arbetslösa ungdomar goda förutsättningar, för ett kommande inträde på arbetsmarknaden,fortsatta studier eller annan aktivitet som leder mot målen.

Slutsatser från förprojekteringen:

Den problembild som hade dokumenterats som underlag för beslut om att starta projektet "Unga till arbete" har bekräftats och till vissa delar förstärkts efter analysen i denna förstudie.

Arbetslösheten förväntas stiga ytterligare under det kommande året. Ungdomsarbetslösheten har fördubblats det senaste året och det finns prognoser som pekar på en tredubbling om ett år från nuläget. Dessa siffror pekar på en enorm utmaning för samhället som om den misslyckas kommer att få stora framtida negativa konsekvenser för de offentliga försäkringssystemen, försörjningsstödet och hälso- och sjukvården, förutom personliga tragedier.

När antalet arbetslösa personer ökar leder det naturligt till en ökning av försörjningsstödet på sikt eftersom många personer inte är med i A-kassan. Det gäller speciellt för ungdomar som inte har hunnit kvalificera sig för A-kassa. Även om de i många kommuner pågår ambitiösa satsningar för arbetslösa ungdomar finns det sällan några samlade planer för att motverka de negativa konsekvenser som kommer att uppstå till följd av arbetslösheten. Många beslutsfattare i kommunerna har säkerligen var och en insett problemets vidd, men inte lyckats få till stånd en samlad plan för kommunen. På vissa håll tycks en genuin insikt saknas om problembilden, alternativt finns det stora organisatoriska svårigheter att få till stånd ett seriöst samarbete som kan leda till en samlad strategi för hur man ska bekämpa de negativa effekterna av ungdomsarbetslösheten. En del i denna problembild är att kommunerna nu brottas med stora ekonomiska problem där befintliga verksamheter som skola vård och omsorg redan har fått kännas vid stora neddragningar.

I Dalarna, och på andra håll i landet, finns företag som har som affärsidé att genomföra olika projekt i kommunerna för att minska arbetslösheten. Många projekt är lyckade under projekttiden. Väldigt ofta har inte modellen förankrats i kommunens reguljära verksamhet och kunskaperna och erfarenheterna av projektet har försvunnit efter projekttidens utgång.

Det finns många program som bygger på att arbetslösa får praktikplats. Det finns risk att det blir en praktikplatsanvisning, utan genomtänkt vägledning, introduktion och uppföljning. Det kan försvåra företagens vilja att ställa upp med praktikplats. Det är väsentligt att tiden och praktiken blir en lärorik period som stärker ungdomens självförtroende, höjer kompetensen och hälsan.

I flera kommuner finns inte en given plats/funktion/ingång att vända sig till om man är arbetslös och väntar på arbetsförmedlingens åtgärder. Det finns behov av en ny myndighetsstruktur som sätter ungdomen i fokus. En gemensam ingång kan snabbare ge arbetslösa ungdomar möjlighet och stöd att komma ut i arbetslivet. Olika insatser som jobbcoachning, praktik, studier och rehabilitering behöver samordnas. "En gemensam ingång" ger positiva effekter på många plan: för individen, för de personer som arbetar inom myndigheterna och för effektiviteten för samhället.

Även om handlingsplanen är ambitiös och omfattande täcker den inte på långa vägar de behov som finns för att begränsa de negativa effekterna av ungdomsarbetslösheten. Utgångspunkt i planeringen har varit att hålla nere kostnader för kommunerna till en rimlig nivå, där ingen kommun ska behöva avstå av kostnadsskäl. Om vilja och ekonomi finns är det ju inget som hindrar kommuner att öka ambitionsnivån i föreslagna program. Ett annat skäl till att hålla nere ambitionsnivån är att låta kommunerna "växa in" i projektet efter att de arbetat ett tag med programmet. Ett nytt sätt att arbeta kommer naturligt nog att stöta på hinder i organisationen som kan ta olika lång tid att överbrygga beroende på förändringsbenägenheten i organisationen.

Föreslagen handlingsplan kommer att leda fram till en Dalamodell för hantering av ungdomsarbetslösheten, vilken förhoppningsvis stärker alla aktörers förmåga och vilja att satsa på de arbetslösa ungdomarna. Om denna effekt kan uppnås finns möjligheter att under projekttiden utöka programmet så att fler ungdomar ges tillfälle att delta.

Målsättning

- Att alla kommunerna och arbetsförmedlingarna i länet är delaktiga i projektet.
- Att minst 70 % av de anvisade ungdomarna ska fullfölja utbildnings- och praktikprogrammet, enligt det kontrakt som gjorts upp.
- Att minst 50 % av dessa ska få ett personligt kompetensbevis som visar de generella kompetenser de har, relaterat till utbildnings- och praktikprogrammet.
- Att minst 70 % av de som fullföljt utbildnings- och praktikprogrammet ska vara självförsörjande, vara i studier eller vara i en annan aktivitet som leder framåt till arbete, tre månader efter avslutat program.
- Att minst 80 % av de som fullföljt utbildnings- och praktikprogrammet (på minst ett halvår) ska må bättre, 2 punkter (på en skala på 10), tre månader efter avslutat program.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet kommer inte att ha funktionshindrade som specifik målgrupp, eftersom det finns andra projekt i länet som riktar sig till dessa, och som nu har svårt att få deltagare till programmen. I arbetet med ungdomar ska dock finnas en beredskap för att ta emot ungdomar med olika funktionshinder. Detsamma gäller då projektet anordnar informationsträffar och liknande.

I projektet kommer följande åtgärder att genomföras för att öka tillgängligheten:
- Lokaler som används för deltagare och för konferenser och andra möten ska vara lättillgängliga för personer som har fysiska funktionshinder, synskadade eller hörselskadade.
- Personal i projektet ska få en halvdagsutbildning som förutom allmänt om tillgänglighet, behandlar dyslexiproblematiken, utformning av lokaler, diskriminering, allas lika värde och bemötande. Där ska också ges information (cirka en halvdag) om de vanligaste funktionshinder av lättare grad. Bemötandefrågorna gäller både hur personal och projektmedlemmar samverkar med varandra och hur personal samverkar och arbetar med deltagarna. För att kunna stärka deltagarna är det avgörande att kursledarna har ett stödjande förhållningssätt som präglas av tålamod och en positiv attityd. Dessa delar finns med under hela tiden i stödet till kursledarna.
- Praktikhandledaren kommer att få information om tillgänglighetsaspekterna i sin handledarutbildning.
- Deltagare kommer också att inom ramarna för utbildningsinslagen få möjlighet att få information om diskriminering och olika hinder för tillgänglighet.
- Projektgruppen och annan personal i projektet kommer att få stöd med att lägga ut texter på hemsidan. Information på hemsidan ska sträva mot att utformas enligt de normer som finns.
- En del av deltagarna är flyktingar och behöver extra tid och stöd för att informationen ska bli tydlig. Vid behov kommer tolk att användas.

Jämställdhetsintegrering

Med utgångspunkt från gjord problem- och behovsanalys kommer jämställdhetsintegreringen att ske på följande sätt i projektet:

Projektgruppen
- Utbildning i ämnet och diskussioner hur projektet ska få med detta i alla delar, cirka en dag.
- Jämställdhet ska vara en punkt på dagordningen på alla möten.
- Projektledaren ska se till att det är någorlunda jämn könsfördelning i gruppen.

Styrgruppen / beredning
- Kort utbildning i ämnet (2 timmar) och diskussioner hur projektet ska få med detta i alla delar.

Uppföljning, utvärdering och spridning
- Jämställdhetsanalyser tillsammans med utvärderare.
- Utvärdering av loggböcker, deltagarnas synpunkter och reflektioner över arbetsplatsen.
Kursledare
- Utbildning i ämnet, minst en halvdag, och diskussioner hur projektet ska få med detta i alla delar.
- Bra fördelning kvinnor och män i personalgruppen (där det är fler än en person).
- Beakta frågan i urvalsprocessen av deltagare.
- Beakta frågan i introduktionen, speciellt vid val av praktikplatser.
- Se till att några (cirka en tredjedel) har möjlighet att pröva på flera praktikplatser där en plats ska vara otraditionell.
- Bemötandet ska vara lika för kvinnor respektive män.
- Projektet ska upprätta checklista för ovanstående.

Praktikhandledare från företagen / praktikplatserna
- Dessa får utbildning / information på handledarutbildningen.
Ungdomarna
- Varje månad kommer det att finnas utbildningsinslag (som är obligatoriska som handlar om hälsa, jämställdhet, relationer mm) Två jämställdhetsdagar får varje deltagare - information och diskussioner under en 8-månadersperiod. Detta leder till mer kunskap och reflektion över sin egen situation.
- Under programmet kommer deltagarna ha möjlighet att pröva flera praktikplatser och då ska en av platserna vara otraditionell i förhållande till könet (t ex att en kvinna måste ta en plats som är ett icke traditionellt kvinnligt yrke).
- I sin loggbok kommer ungdomarna att reflektera över sin praktikplats, där även de ska reflektera på jämställdheten.

För alla
En jämställdhetskonferens på en halvdag, där ovanstående målgrupper bjuds in samt politiker och chefer från kommunerna. Projektet kommer då att anlita kända föreläsare, t ex Claes Borgström, (f.d. JämO) eller Lars Engström, författare och chefsrekryterare.

FÖRTYDLIGANDE 091009:
Jämställdhetsintegrering

Att det är 64 % som är män av de arbetslösa ungdomarna är statistik, dvs en del av nuläget, så att vi vet att det är fler män som kommer till programmet. Det är en faktor för kursledarna att förhålla sig till i mötet med ungdomen. Vi vet också att det är männen som i lägre grad söker sig till studier och högskola. Möjligheterna i projektet blir då att kursledarna ska i sina vägledningssamtal kunna erbjuda flera olika alternativ till studievägar för de som inte har tänkt sig vidare studier. Kursledarna måste också få kunskaper om att det ser olika ut för kvinnor och män när det gäller ohälsa.

Ang ”Vi har möjligheter i projektet att öka kompetenserna om jämställdhet hos politiker, beslutsfattare, företagsledare, tjänstemän och ungdomarna”:
Eftersom projektledare och personal ska ha mycket god kunskap kring jämställdhetsfrågor samt att projektet ska lyfta dessa frågor, så behövs information och vägledning i dessa frågor, vilket i sin tur kommer leda till att kompetensen ökar. När det gäller företagsledare så kommer kursledarna i kontakt med dessa genom ungdomars praktik, och ska där också ha sina ”jämställdhetsglasögon” på. Se vidare under Genomförande, jämställdhetsintegrering där vi beskriver vad vi ska göra för resp. grupp.

Ang ” Med en väl avvägd information….”. Här tänkte vi genomföra en jämställdhetskonferens som kan rikta sig till alla målgrupper (ungdomar, tjänstemän med flera). Syftet är att fördjupa jämställdhetsfrågorna hos deltagarna och få syn på sina egna attityder och beteenden, med en engagerad, kunnig och orädd föreläsare. Om detta inte är stödberättigade kostnader så får vi genomföra denna konferens för enbart ungdomarna och deras kursledare. Det är ju synd att utesluta de andra grupperna, eftersom de är viktiga målgrupper för att kunna ändra attityder och strukturer i företag och organisationer.
Kan vi bjuda in dessa grupper om projektet inte belastas av konferenskostnader för dessa personer?

Transnationellt samarbete

Projektet önskar ha en enklare form av internationellt utbyte av erfarenheter för att lyckas bättre i projektet. Följande områden vill projektet ha mer kunskaper om från andra verksamheter / projekt i Europa:
- Verktyg för att verifiera kompetenser på icke-formellt lärande.
- Förhållningssätt / pedagogik som har ett helhetsperspektiv för individen - hälsa, arbete, relationer och ekonomi (inkl genusperspektivet).
- Hur kan vi arbeta med flyktingungdomar så att de kan få en bättre förankring på arbetsmarknaden?
Projektet vill också sprida dessa erfarenheter på bl a Employment Week i Bryssel.

FÖRTYDLIGANDE 091009:

Transnationalitet – Ny rubrik : Spridning

Kontakterna håller på att etableras. Jag har fått in ca 25 svar på vår förfrågan. Efter diskussion i vår organisation så har vi bestämt att inte lägga så mycket arbete på detta utan istället sprida våra erfarenheter på Employment Week och då blir budgeten ungefär hälften:
2 resor med 2 personal à 7 000 kronor 28.000
Logi och traktamente, 2 pers*2 resor 13.200
Översättning, 10 timmar 5.000
Totalt 46.200

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Avesta
  • Arbetsförmedlingen Borlänge
  • Arbetsförmedlingen Falun
  • Arbetsförmedlingen Gagnef
  • Arbetsförmedlingen Hedemora
  • Arbetsförmedlingen Leksand
  • Arbetsförmedlingen Malung/Vansbro
  • Arbetsförmedlingen Mora/Orsa/Älvdalen
  • Arbetsförmedlingen Säter
  • Falu Kommun
  • Gagnefs Kommun, Utvecklingscentrum
  • Hedemora kommun socialförvaltningen
  • kommunkansliet
  • Kommunkansliet
  • Kommunledningskontoret Hedemora kommun
  • Leksand kommun
  • Ludvika kommun Social- och utbildningsförvaltningen
  • Mora kommun
  • Rättviks kommun
  • Socialförvaltningen
  • Älvdalens kommun

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Avesta
  • Arbetsförmedlingen Borlänge
  • Arbetsförmedlingen Falun
  • Arbetsförmedlingen Gagnef
  • Arbetsförmedlingen Hedemora
  • Arbetsförmedlingen Leksand
  • Arbetsförmedlingen Malung/Vansbro
  • Arbetsförmedlingen Mora/Orsa/Älvdalen
  • Arbetsförmedlingen Säter
  • Falu Kommun
  • Gagnefs Kommun, Utvecklingscentrum
  • Hedemora kommun socialförvaltningen
  • kommunkansliet
  • Kommunkansliet
  • Kommunledningskontoret Hedemora kommun
  • Leksand kommun
  • Ludvika kommun Social- och utbildningsförvaltningen
  • Lärcentrum
  • Mora kommun
  • Orsa kommun
  • Rättviks kommun
  • Socialförvaltningen
  • Älvdalens kommun

Kommun

  • Avesta
  • Borlänge
  • Falun
  • Gagnef
  • Hedemora
  • Leksand
  • Ludvika
  • Malung
  • Mora
  • Orsa
  • Rättvik
  • Smedjebacken
  • Säter
  • Vansbro
  • Älvdalen