Logotyp på utskrifter

Vård-Sfi Gävleborg

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareFörv Lärande och arbete
KontaktpersonDan Jonsson
E-postdan.jonsson@soderhamn.se
Telefonnummer0270-76620
Beviljat ESF-stöd5 193 553 kr
Total projektbudget14 400 631 kr
Projektperiod2010-01-11 till 2011-08-31
RegionNorra Mellansverige
In English

Sammanfattning

I projektet ska en gemensam arbetsmodell skapas där Sfi-utbildn får en starkare yrkesinriktn mot omsorgsarbete fr dag 1 i projektet. Efter ett urval kommer 60 personer att genomgå en särskilt anpassad utbildn innehållande praktik, vårdsvenska och gymnasial kurs Vård och omsorgsarbete 200 poäng.

Bakgrund

Länsstyrelsen Gävleborg i samverkan med vuxenutbildningen i Gävleborgs kommuner och Älvkarleby kommun har genomfört en förprojektering (i fortsättningen förkortad FP) inom området för arbetsmarknad och integration under perioden 2009-02-01 - 2009-06-30. Bakgrunden till förprojekteringen var en önskan om att skapa förutsättningar för en kortare väg fram till sysselsättning för utrikes födda personer.
Studien har riktat sig mot området för vård och omsorg. Vi tror att målgruppens kompetens i fråga om tvåspråkighet och kulturell kunskap kommer att bli eftertraktad inom det här området då allt fler vårdtagare kommer att ha utländsk bakgrund sett ur ett demografiskt perspektiv. Vidare väntas ett kommande stort behov av arbetskraft inom vårdsektorn.
Därför vill vi utarbeta en språkutbildning som till sitt innehåll kan relateras till ett specifikt yrkesområde, i det här fallet vård- och omsorgssektorn. Målet med förstudien har varit att den ska mynna ut i en gemensam arbetsmodell för länets kommuner att använda, allt efter individuella behov och förutsättningar. Förhoppningen är även att den ska bli tillgänglig i Dalarna och Värmland.
Vår förprojekteringsrapport, en dokumenterad arbetsmodell för länet, är underlag för en ansökan om ett genomförandeprojekt för målgruppen.

SLUTSATSER FRÅN FÖRPROJEKTERING
Demografi
Befolkningen i de kommuner som undersökts blir äldre samtidigt som invånare i arbetsför ålder minskar enligt prognoser som hämtats från respektive kommun.
Sett till den demografiska utvecklingen i länet, och i landet, finns inga tvivel om att projektet är motiverat. Enligt förprojekteringen (FP), sid. 9, kommer länet att ha cirka 6 000 fler ålderspensionärer år 2014 än det hade 2008. En liknande utveckling spås för hela landet vilket innebär att projektets målgrupp stärker sina möjligheter på arbetsmarknaden även om de skulle flytta från länet.


Flyktingmottagande
Även om flyktigmottagandet i Sverige, enligt Migrationsverket beräknas minska fram till år 2011 tar länets kommuner emot relativt många personer per år. Behovet av mer yrkesinriktade insatser är tydligt.
Under åren från 2007 till 2010 är mottagandet i de kommuner som kommer att ingå i projektet relativt omfattande, FP sid.11. En viss nedtrappning kan skönjas, men sett till de deltagare som fortfarande finns kvar i Svenska För Invandrare (i fortsättningen förkortat Sfi) eller i åtgärder är behovet av arbetsmöjligheter fortfarande omfattande. Det är således välmotiverat att pröva ett projekt som, med rätt pedagogik och starkt språkstöd, kan leda vidare till riktiga arbeten. I projektet vill vi ytterligare utveckla metoder och pedagogiska upplägg som prövats i det av Flyktingfonden delfinansierade projektet Yrkes-Sfi Gävleborg, FP sid. 17. Vissa delar av projektet bör modifieras eller göras på ett alternativt sätt, anpassat till vård- och omsorgssektorn. I Vård-Sfi Gävleborg kommer vi att kunna pröva detta i större skala och inom ett annat yrkesområde.

Nya kundgrupper
I takt med att befolkningen i Sverige åldras kommer också gruppen av utrikes födda vårdbehövande äldre personer att öka. Behovet av personal med kulturell förståelse och språkkunskaper, i fler språk än svenska, kommer därmed i framtiden att öka.

Kommande arbetsmarknad
För närvarande råder ingen direkt brist på utbildad personal inom yrkesområdet i länet men inom en femårsperiod förväntas möjligheterna till arbete för dem som har gymnasial omvårdnadsutbildning vara goda till följd av pensionsavgångar. I FP, sid. 9-10, redovisas siffror som beskriver att det idag råder en viss arbetslöshet på vårdområdet i länet. Dock förväntas arbetskraftsbehovet för riket öka. Inom en femårsperiod förväntas möjligheterna till arbete för dem som har gymnasial omvårdnadsutbildning vara goda till följd av pensionsavgångar. Vårt projekt ligger således rätt i tiden med tanke på att de deltagare som kommer att medverka i projektet beräknas vara anställningsbara inom omvårdnadssektorn i rätt tid till denna förväntade uppgång i sysselsättningen.

Tillvarata invandrares kompetens
Tidsperioden från det att en flykting eller invandrare anlänt till Sverige till dess han/hon kommer i arbete är idag alltför lång. Vårt projekt kan definitivt bidra till att korta ned den tiden för målgruppen. Enligt en uppskattning från bland annat introduktionshandläggare och arbetsförmedlingschefer, med flera som vi talat med kan vägen från introduktion till arbete minskas med cirka ett och ett halvt år med detta projektupplägg.
Hos våra utrikes födda medborgare finns mycket kompetens och många erfarenheter som tagits med från deras respektive hemländer. Anledningen till att de inte kommer vidare till arbete är oftast språkrelaterade eller beroende på svårigheter att validera de kunskaper som de har med sig till Sverige. Naturligtvis är även kombinationer av ovan nämnda svårigheter ett hinder för våra tänkta deltagare. Med den metod som vi valt för projektet anser vi att vi har goda möjligheter att komma förbi ovanstående svårigheter.

Effektivare SFI-undervisning
Flera lärare inom Sfi-undervisningen i länet har vittnat om att de ser en snabb språkutveckling efter praktikperioder, bland annat FP sid. 15. Med goda praktikplatser, engagerade handledare och ett effektivt språkstöd, till exempel för- och efterbearbetning av särskilda ord och uttryck, blir språkundervisningen bättre än om man enbart studerar Sfi i en klassrumsmiljö. Den valda metoden för vårt projekt kommer att ta hänsyn till samtliga dessa faktorer i genomförandet.

Ett projekt som bedrivits parallellt med vår förprojektering, Yrkes SFI Gävleborg har visat att en SFI-undervisning som integreras med yrkesutbildning och praktik är en snabbare väg att komma till vidareutbildning eller arbete än enbart traditionell SFI-undervisning.

Våra erfarenheter av Yrkes SFI Gävleborg och den förprojektering av Vård-Sfi som gjorts pekar på att språkinlärning i kombination med yrkesorientering, yrkesutbildning med språkstöd och praktik ger mycket gott resultat.

Vägen från nyanländ till nyanställd är som tidigare nämnts onödigt lång för den målgrupp vi vill närma oss i projektet. Beräkningar som gjorts visar att det tar upp till sju år att etablera sig på arbetsmarknaden. För kvinnor är tiden ofta ännu längre. I Gävleborgs län kan det ta ännu längre tid att etablera sig på arbetsmarknaden. Vår tes är alltså att vi avsevärt skulle kunna korta väntetiden för denna etablering.

Vårt val av metod för att skapa en effektiv och hållbar modell, kallad Vård-Sfi Gävleborg, innehåller delarna förförståelse, förkunskaper, praktik och vårdsvenska. En diskussion har förts huruvida det vore lämpligt att inkludera också själva Omvårdnadsprogrammet, reguljär gymnasieutbildning, i projektet men vi har kommit fram till att projektet då blir för omfattande i tid och resurser.
Projektet kommer därför att bestå av en introduktion, som ger ett större antal deltagare möjlighet att avgöra om utbildningen passar honom eller henne. Efter detta sker ansökan och urval till deltagande i Vård-Sfi, den yrkesspråksförberedande delen av utbildningen som även innehåller en gymnasial kurs, Vård- och omsorgsarbete, 200 poäng.
Efter denna egentliga Vård-Sfi kommer deltagarna att kunna gå vidare till Vård- och Omsorgsprogrammet vilket de genomgår med bibehållet språkstöd om cirka 40 %. Detta steg i modellen ligger alltså inte inom projektet. Vi räknar med att kunna finansiera detta på annat sätt.

Syfte

Avsikten med projektet Vård-Sfi Gävleborg är att pröva den metod som till viss del använts i det Flyktingfondsfinansierade projektet Yrkes-Sfi Gävleborg också inom omvårdnadssektorn. Vi anser att sektorn är speciell och därför måste prövas för sig, eftersom omvårdnadsarbete idag kräver särskild utbildning på gymnasienivå, ingående förståelse för synen på vård- och omsorgsarbete i Sverige och mycket goda språkkunskaper i svenska.

I Vård-Sfi Gävleborg vill vi utveckla och fördjupa den ovan nämnda modellen genom att dels använda de erfarenheter som Yrkes-Sfi Gävleborg gett oss och dels i praktiken pröva den modell som har skisserats och diskuterats under den ESF-finanasierade förprojekteringen, Vård-Sfi Gävleborg. Förprojekteringen bygger på en mycket noggrann genomlysning av det som hittills gjorts både inom länet och i angränsande län i Norra Mellansverige.
Modellen ska prövas i praktiken genom att ett antal deltagare i länets olika kommuner får chansen att delta i projektet. Utbildningen kommer att genomföras i de kommuner, förutom Gävle, som har gymnasial Vård- och Omsorgsutbildning, det vill säga Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Söderhamn och Sandviken. Deltagare kan komma från dessa eller angränsande kommuner utan egen vårdutbildning. Om det skulle visa sig att antalet deltagare inte är tillräckligt stort i någon av kommunerna kan vi tänka oss att använda färre kommuner och i stället skicka deltagare till närmaste ort som kan komma ifråga. Detta för att koncentrera insatserna och göra dem mer kostnadseffektiva.
Vi räknar med att ungefär dubbelt så många deltagare som i slutänden genomför projektet ska få tillfälle att delta i en introduktionsfas på cirka en vecka. Denna introduktionsfas kommer att föra det positiva med sig att vi i den verkliga genomförandedelen av projektet får välmotiverade deltagare som själva sökt till projektet och som, efter urval genom bland annat intervjuer, har reella möjligheter att slutföra projektet med gott resultat.

Ytterligare ett syfte med projektet är att förstärka och fördjupa den samverkan som Gävleborgs kommuner, Älvkarleby kommun och Länsstyrelsen har i integrationsfrågor. Att hitta och utveckla gemensamma samverkansformer i relativt små kommuner är en nödvändighet för att kunna erbjuda en individualiserad och arbetsmarknadsinriktad introduktion med hög kvalitet för målgruppen.


Slutligen är syftet att fortsätta utveckla samverkan med övriga län i Norra Mellansverige. Nya givande kontakter har initierats redan under förprojekteringen.

Målsättning

På aggregerad nivå bidrar projektet till att uppnå följande målsättningar i ESF-programmet.
1. Att kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden utvecklas och kommer i arbete eller närmare arbetsmarknaden.
2. Att underlätta för personer med utländsk bakgrund att etablera sig i arbetslivet.

På aggregerad nivå bidrar projektet till att uppnå följande kvantifierade målsättningar i ESF-programmet.
1. Att 75 000 deltagare, varav minst 15 000 utrikes födda deltar i projektverksamhet.
2. Att andelen deltagare, som efter avslutat projekt har fått jobb eller upplever att deras möjligheter att få jobb har ökat, ska uppgå till minst 70 %.

På projektnivå är målet
1. Att 60 personer under projektperioden har stärkt sin position för ett aktivt inträde på arbetsmarknaden. I och för sig inträffar detta ganska långt efter projektets slut på grund av att Omvårdnadsprogrammet inte inkluderas i projektet, men deras förutsättningar för arbete har ökat markant.
2. Alla deltagare, 60 personer, ska ha en individuell handlingsplan.
3. 80 %, 48 personer, av deltagarna ska ha uppnått Sfi D-nivå samt godkänt betyg i gymnasiekursen Vård- och Omsorgsarbete, 200 gymnasiepoäng.
4. 70 % av deltagarna, 42 personer, ska gå vidare till Omvårdnadsprogrammet (med språkstöd) eller få någon form av anställning.
5. Att pröva och utvärdera en gemensam arbetsmodell, kallad Vård-Sfi Gävleborg.

De deltagare som endast deltar i introduktionsfasen på en vecka och därefter inte väljer att gå in i utbildningsfasen får en bra introduktion till vad det innebär att arbeta inom omvårdnadssektorn vilket kanske gör att de ändrar uppfattning i ett senare skede.
091008 Förtydligande:
5. Att pröva, utvärdera och i ordinarie verksamhet implementera en gemensam arbetsmodell, kallad Vård-Sfi gävleborg. Implementering i ordinarie verksamhet ska ske under förutsättning att modellen visar sig fungera i praktiken.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgängliga lokaler
De utbildningslokaler som kommer att användas i projektet är tillgängliga för personer med fysiska funktionshinder eftersom de fyller krav och standards för kommunala utbildningslokaler. I projektet avser vi att använda oss av dessa lokaler vid samtliga utbildningstillfällen som sker i klassrumsmiljö. När det gäller praktikplatser och resor till och från dessa platser måste vi tänka och planera mer aktivt. Först och främst gäller att vi i introduktionsfasen verkligen fastställer om det är möjligt för en person med ett fysiskt funktionshinder att delta i projektet, det vill säga om det kommande arbetet verkligen är möjligt att utföra i förhållande till det funktionshinder deltagaren har. I introduktionsfasen kommer vi att ägna särskild uppmärksamhet åt den som ev. har ett fysiskt funktionshinder. Tillsammans med personen i fråga kartlägger vi de möjligheter som finns att delta i projektet och på sikt kunna arbeta inom vårdsektorn. Till hjälp i detta arbete har vi vårdlärare med mångårig erfarenhet av funktionshinder. Vid behov kommer vi även att konsultera kommunens handikappansvarige kontaktman eller ESF-rådets upphandlade stödfunktion. När det är fastställt att inga hinder finns för deltagande kommer projektets praktikanskaffare att delta i planeringen, i nära samarbete med deltagaren, av lämplig praktikplats.

Tillgänglig verksamhet
Projektet kommer i mångt och mycket att innebära diskussioner och övningar i bemötande. Etik blir ett viktigt utbildningsinslag, då det är av central betydelse att vi har ett gemensamt förhållningssätt gentemot de vårdtagare som vi i framtiden kommer att arbeta med.
Genom att detta ämne har en så framskjuten plats inom Omvårdnadsprogrammet kommer vi att ägna det stor uppmärksamhet även visavi projektdeltagarna själva. I ett nära samarbete mellan vård- respektive Sfi-lärare kommer dessa frågor att ingående diskuteras och hållas levande under hela projektgenomförandet. Vi avser också att ta in extern kompetens i projektgruppen för att medvetandegöra personal samt ge den konkreta arbetsverktyg. Vi planerar att avsätta medel i budget för att kunna nyttja ESF-rådets upphandlade stödfunktion för tillgänglighet.

Kommunikativ tillgänglighet
Våra utbildningslokaler är till stor del utrustade på ett sådant sätt att vi ska klara kraven på kommunikativ tillgänglighet. Vi är beredda på att avsätta ekonomiska resurser i projektet för att lösa de eventuella behov av teckentolkning eller liknande som kan uppstå. Det kommer på intet sätt att vara dramatiskt eftersom vi redan bestämt oss för att avsätta medel för språkliga tolkar i vissa av projektets avsnitt.

Informativ tillgänglighet
Framför allt Sfi-lärarna har god träning i och lång erfarenhet av att försäkra sig om att deras elever kan tillgodogöra sig kunskapsinnehåll. Vårdlärare å sin sida har kunskaper om det handikapp det kan innebära att inte kunna delta i exempelvis diskussioner på grund att man inte förstår. I ett nära samarbete mellan några utvalda pedagoger och projektledaren kommer projektets kommunikativa tillgänglighet att diskuteras och fortlöpande följas upp. Vid framställning av informationsbroschyrer med mera kommer projektledaren att kunna konsultera dessa pedagoger för att diskutera innehåll, layout, abstraktionsnivå med mera. Som ett extra stöd, just i Bollnäs, har vi tillgång till support från IHT, Institutet för Humanteknologi, en forskningsmiljö som arbetar med på vilket sätt vi tillgängliggör både varor och tjänster så att så många som möjligt kan använda dem. Redan idag finns ett nära samarbete mellan kommunerna i framför allt Hälsingland och IHT.

Jämställdhetsintegrering

Deltagare
På grund av att könsfördelningen inom yrket är klart kvinnodominerad kommer vi aktivt att försöka påverka män att söka till utbildningen. Detta kommer att ske genom att påvisa de fördelar som finns inom yrket. Under informations- och förberedelsefasen kommer stor vikt att läggas vid att berätta om och visa introduktionsfilmer om yrket. Vi kommer att sträva efter att bjuda in manliga företrädare som kan berätta om fördelar med att arbeta inom vård- och omsorgssektorn.

Projektledningen kommer före introduktionsfasen att försöka ta reda på om män och kvinnor verkligen har samma möjligheter att delta i projektet. Stor vikt kommer att läggas vid att informera, stödja och motivera dem som har svårigheter att delta. Tolkar kommer att kunna användas vid dessa tillfällen.

Vi vill stimulera och påverka kvinnor att ta steget ut i arbetslivet. Vi anser att det är viktigt att kvinnor i målgruppen kommer ut på arbetsmarknaden vilket på sikt ökar deras självkänsla. Detta kommer att ske på samma sätt som redovisats ovan genom information, samtal och så småningom givetvis praktik under handledning. Tolkar kommer att kunna användas vid dessa tillfällen.

Då vi förväntar oss att många av deltagarna, såväl kvinnliga som manliga har bristande kännedom om svensk jämställdhetspolitik kommer vi i projektet både under introduktions- och Vård-Sfi delen att lägga in rena utbildningsinsatser som innehåller såväl fakta som värderingsövningar, vilket kommer att leda till fruktbara diskussioner och så småningom aktiva val. När vi får kännedom om gruppsammansättningen i utbildningsdelen kommer vi eventuellt att dela upp gruppen och arrangera separata utbildningsinsatser för kvinnor respektive män. Detta för att belysa jämställdhetsfrågorna ur olika perspektiv och få igång seriösa diskussioner om vad jämställdhet innebär i praktiken, i hemmet, på arbetsplatsen och gentemot de kunder vi ska betjäna.

Vi kommer att lägga extra stor vikt vid att motivera kvinnor att gå vidare till den egentliga vårdutbildningen. Genom utbildning och rådgivning försöker vi påverka deltagarna så att den traditionella arbetsfördelningen i hemmet inte ska utgöra ett hinder för kvinnor att delta i projektet.

Som nämnts ovan kommer vi aktivt att arbeta med information, rådgivning, positiva förebilder och utbildningsavsnitt för att stimulera deltagare till otraditionella yrkesval. Vi kommer att använda oss av ESF-Rådets expertstöd för utbildningsinsatser för både deltagare och personal samt vid praktikperioder be deltagare att iaktta hur pass jämställd en arbetsplats verkar vara. Dessa iakttagelser diskuteras sedan i undervisningen.

Personal
Vi kommer att eftersträva en blandad personalgrupp i projektteamet för att påvisa hur samspelet mellan kvinnligt och manligt ger mervärden i yrkeslivet.
Representationen i styrgruppen är också viktig. Vi kommer att försöka sätta samman den så att den blir så jämställd som möjligt.
Valet av handledare på praktikplatser kommer att ägnas extra uppmärksamhet så att vi hittar bra förebilder.

Uppföljning
Projektpersonalen kommer under projektets olika faser att noggrant följa utvecklingen avseende hur många kvinnor respektive män som deltar i informationer, hur många som går vidare till introduktionsdelen och hur många som går vidare till Omvårdnadsprogrammet.
Genom iakttagelser av hur projektpersonalen i de olika kommunerna arbetar med jämställd vägledning, jämställda informations- och utbildningsinsatser som befrämjar jämställdhet kommer vi att ha en löpande uppföljning av hur väl vi lyckas på detta område. Vid träffar mellan företrädare för de olika kommunerna kommer ett erfarenhetsutbuyte att ske så att vi ständigt lär nytt av varandra.
Styrgruppen kommer kontinuerligt att uppdateras på resultaten och kan vid behov allokera extra resurser för speciella insatser om så skulle behövas. Speciella insatser handlar här om ytterligare information, vägledning och rådgivning eller utbildning.

Medfinansiärer

  • Arbetsmarknadsenheten
  • Bollnäs kommun Arbetsmarknadskontoret Lärande och Arbete
  • Centrum för Utveckling och Lärande, CUL, inkl HRC
  • CVL Sandviken
  • Förv Lärande och arbete
  • Hudiksvalls kommun Social- och fritidsförvaltningen
  • Komvux
  • Sandvikens kommun Arbetsmarknadscentrum, Tillväxtförvaltningen
  • Utvecklingscentrum

Samarbetspartners

  • Centrum för Utveckling och Lärande, CUL, inkl HRC
  • CVL Sandviken
  • Komvux
  • Ledningskontoret
  • Länstyrelsen Gävleborg Samhällsbyggnadsenheten
  • Nordanstigs kommun
  • Ovanåkers kommun
  • Utvecklingscentrum

Kommun

  • Bollnäs
  • Hudiksvall
  • Ljusdal
  • Sandviken
  • Söderhamn