Logotyp på utskrifter

Vad ska du bli?

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareCommunicare HK
KontaktpersonCecilia Fjellman
E-postcecilia.fjellman@communicare.nu
Telefonnummer0723333511
Beviljat ESF-stöd8 781 249 kr
Total projektbudget16 493 914 kr
Projektperiod2012-01-02 till 2014-09-30
RegionNorra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Målet med " Vad ska du bli" är att det skall bidra till att bryta utanförskap och bidragsberoende. Målgruppen är män och kvinnor som står utanför arbetsmarknaden med extra fokus på kvinnor och män med utländsk bakgrund.

Det är Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten som anvisar deltagare till projektet. Totalt skall 700 personer genomgå projektet och 75% skall nå egen försörjning. Projektets syfte är att utöka deltagarnas sökområde och sökaktivitet och på så sätt bidra till ett ökat arbetskraftsutbud. Projektets metod bygger på ett individuellt fokus för bästa resultat.

Projektet jobbar aktivt med näringslivet för att involvera privat sektor i att motverka utanförskapet. All verksamhet i projektet genomsyras av ett starkt deltagarperspektiv och har jämställdhetsintegration i fokus.

Bakgrund

Den globala finanskrisen har drabbat oerhört många personer och arbetslösheten har skjutit i höjden. Även om man kan se en ljusning är problembilden stor och arbetslösheten är hög. Den höga arbetslösheten och att så många personer befinner sig i ett utanförskap är ett stort problem och projektet ska arbeta för att minska dessa siffror.
Även om arbetsmarknaden sakta håller på att återhämta sig, antalet sysselsatta personer stiger och är, enligt SCB:s senaste siffror, högre nu än för fyra år sedan. Sysselsättningsgraden är fortfarande dock låg och arbetslösheten, som ligger runt åtta procent, sjunker endast långsamt.
Personer med begränsad utbildning har drabbats hårdare än flertalet andra och ungdomar som ännu inte fått fäste på arbetsmarknaden är en särskilt utsatt grupp.

TCO:s rapport ”Unga som inte får jobb efter gymnasiet”, april 2011 visar på en liknande aktuell utveckling.

Resultatet visar att unga som inte får feriearbeten redan under studietiden eller som blir arbetslösa direkt efter gymnasiet får det svårare på arbetsmarknaden. De som inte får ett heltidsjobb efter gymnasiet men som under gymnasietiden haft någon form av förvärvsarbete, under helger och lov, arbetar i högre utsträckning.

Feriearbete verkar vara en inträdesbiljett för att arbeta mer samt framtida högre inkomst för de som får heltidsjobb. På motsvarande sätt verkar en inledande period av arbetslöshet ha negativa effekter för ungas fortsatt inkomster och möjligheter till arbeten. Att bli arbetslös i en högkonjunktur verkar vara något mer stigmatiserande än att vara det i en lågkonjunktur.

I en annan undersökning från TCO, DN 20100909, skriver de att den ekonomiska krisen på 1990-talet var en vattendelare, innan dess fanns knappast någon långtidsarbetslöshet men nu är den permanentad och var tredje arbetslös räknas som långtidsarbetslös. TCO betonar även bristen på samverkan med privat sektor när det gäller personer som står längst bort ifrån arbetsmarknaden. Denna beskrivning ställer Communicare sig bakom. Under de många år som Communicare framgångsrikt bedrivit arbetsmarknadsprojekt har vi haft svårigheter att etablera en varaktig och långsiktig samverkan med den privata sektorn. Detta är det första problemet som vi vill lösa i det nya projektet.
Communicare har även identifierat två andra problem för den målgrupp vi arbetat med, människor som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Det ena är bristen på verklig jämställdhetsintegrering, vi människor tenderar att fastna i etablerade könsstrukturer. Ungdomarna i projektet som vi pratat med menar att det i första hand är föräldrarna och i andra hand de som de träffar på olika projekt och praktikplatser som påverkar könsmaktsordningen. Så gott som alla projekt och verksamheter utgår ifrån ett individperspektiv vilket självklart är gott. Problemet är när individperspektivet blir könsblint eftersom såväl lärare som coacher kan ha olika förväntningar på deltagarna beroende på kön.

Det andra problemet är deltagarfokus. I så gott som alla projekt nämns detta som oerhört viktigt.

Därför vill vi undersöka hur man kan bygga ett projekt som verkligen har deltagarfokus, där målgruppen kommer till tals och styr innehållet. Vid dialog med deltagare i olika projekt framkommer en stor trötthet på ickestrukturerad och "meningslös" praktik, på att bara leta jobb via dator etc. Det finns ett stort behov av riktiga näringslivskontakter och av riktiga samtal, möten med människor.

Utifrån den problembild vi beskrivit ovan tänker vi oss att arbeta med följande metoder i genomförandeprojektet. I förstudien vill vi undersöka om detta är attraktiva lösningar för så väl brukargruppen, de arbetssökande, som för våra samarbetspartners i kommun och arbetsförmedling.
Vi vill också undersöka intresset hos näringslivet för våra tilltänka metoder.

Metoden för förstudien blir således:

Intervjuer med arbetslösa i såväl grupp som enskilt.
Intervjuer med tjänstemän som har direktkontakt med arbetslösa så som arbetsförmedlare och socialsekreterare.
Intervjuer med politiker och chefer hos berörda samarbetspartners, kommun och Arbetsförmedling.
Intervjuer, både live och telefonledes med företag i regionen.
Framtagande av en verklig jämställdhetsintegrering i projektet genom kartläggning och utbildning
Framtagning av en kommunikativ struktur för att kommunicera detta såväl internt som externt
Framtagning av upplägg som deltagarna styr
Följande idéer finns om metoder som vi vill undersöka:

Arenor och nätverk
Enligt Riksrevisionen, 2006:22, förmedlas över 70 % av alla jobb via nätverk. Vi vill undersöka metoder för att hitta former där projektet kan kompensera deltagares eventuella avsaknad av dessa.

Jobbagenter
Samverkar mycket med privata näringslivet för att skapa kontakter för deltagarna

Deltagarfokus.
Att bygga ett projekt där det förutom den vanliga styrgruppen finns styrgrupper för deltagarna, forum där de kan påverka utformningen av projektet.

Mentorsprogram för de arbetssökande som inte vill praktisera men som behöver en viss branschkontakt, en coach ” där ute”. Syftet är att en mentor kan var en snabb väg in för deltagare i en viss bransch och/eller kan fungera som stöd för arbetssökande som vill utvecklas för att få jobb i den branschen.

Alumniprogram som sköts av coacherna. Före detta arbetssökande som nått goda resultat ombes stötta någon som är i den situation de varit, föreläsa för deltagare etc.

Nätverkslag och nätverksmöten som metod för de arbetssökande som står längst från arbetsmarknaden.
Individuell coaching och gruppverksamhet. Hur ser en optimal dagsstruktur/upplägg ut?

EVS / Utlandsutbyte

Målsättning

Det kvantifierade målet med projektet är att 75% av deltagarna skall bryta sitt utanförskap och bidragsberoende och nå egen försörjning. Med egen försörjning menas: arbete, studier, utlandspraktik som är finansierad av andra aktörer än våra medfinansiärer eller ett startat företag. Det kvalitativa målet för projektet är att individerna skall göra avsevärda stegförflyttningar mot egen försörjning. Målet är också att medverkande aktörer tar till sig resulten av projektet är implementerar metoden i den befintliga verksamhet. Det är detta mål som styr- och referensgrupperna, tillsammans med hela den strategiska ansatsen, avser att generera.



Svar på förtydliganden inkom 2011-10-19
Målet är att 350 personer varav män 210 samt 140 kvinnor kommer att gå ut till egen försörjning i form av arbete.
175 deltagare varav 105 män samt 70 kvinnor kommer att gå vidare till reguljär utbildning efter sin tid i projektet.
130 personer varav 78 män och 52 kvinnor kommer att gå till någon annan arbetsmarknadspolitisk aktivitet.
140 personer varav 84 män och 56 kvinnor kommer att uppleva att möjligheterna att få en egen sysselsättning har ökat. Denna grupp av individer är även inkluderade i gruppen ovan som kommer att gå till en annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

Mål kopplade till projektets två områden som fokuseras dvs jämställdhetsintegrering och deltagarfokus? Detta kommer att ske genom att all personal kommer att få en grundkurs i b la 4R metoden och även vidareutbildas inom denna. 90% av deltagarna kommer att känna att de har bättre kunskap om jämställdhet, detta kommer att säkerställas genom enkätundersökningar och intervjuer. 90 % av deltagarna kommer att känna att delaktighet i projektets innehåll, även detta kommer att säkerställas genom enkäter och intervjuer.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

När det gäller lokaler så kommer projektets ingående kommuner att stå för de flesta lokaler och där har projektägaren ställt kravet att de skall vara handikappanpassade för att inte stänga ute personer med fysiska funktionshinder.

Communicare kommer att ställa höga krav på medverkande kommuner när det gäller såväl lokaler som möjlighet att via teckentolk bedriva verksamheten. Verksamheten i genomförandeprojektet skall ta hänsyn till att människor lär sig olika och tar in information på olika sätt.

När det gäller psykiska funktionshinder så har projektägeren många års erfarenhet av att jobba med personer med psykiska funktionshinder. Metoden som kommer att användas i projektet bygger på ett individtänk där varje enskilld individ står i fokus vilket innebär att verksamheten kommer att anpassas för att tillgodose alla projektdeltagares enskilda behov. Bemötande av personer såsom projektdeltagare, finansiärer och övriga samverkanspartners har en central vikt i organisationens värdegrund och den kommer att överföras till projektet.

Transnationellt samarbete

Communicare har mångårig erfarenhet av transnationalitet. Under mobiliseringsfasen kommer vi via Ungdomsstyrelsen och LSU att kartlägga och identifiera andra europeiska aktörer som driver projekt utifrån våra tre problembilder: partnerskap med privat näringsliv, jämställdhetsintegrering och deltagarfokus.

Under den här fasen kommer vi också att ta kontakt och säkerställa för utbyten som sedan kommer att genomföras undergenomförandefasen i projektet. Under genomförandefasen kommer vi varje år att ha minst en ERFA-dag med aktörer utanför Sverige för att dela erfarenheter och metoder.

Redan nu finns det samarbeten mellan andra Europeiska organisationer som projektet planerar att samverka med: ORFEAS i Grekland där vi varit i kontakt med Eva Namor, BRIDGES PROJECT i Skottland där vi varit i kontakt med Fiona Langskail, YOUTH AND CIVIL INITIATIVES OF THE ROSE VALLEY i Bulgarien där vi varit i kontakt med Tsvetina Zaharlieva samt EDUQ ASSOCIATION i Polen där vi varit i kontakt med Alina Maria Fegler Kotkiewicz.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Forshaga
  • Arbetsförmedlingen Hammarö
  • Arbetsförmedlingen I Arvika
  • Arbetsförmedlingen Kristinehamn
  • Arbetsförmedlingen Åmål/Dals-Ed/bengtsfors
  • Arbetsförmedlingen, Karlstad
  • Arbetsmarknads- och socialförvaltningen
  • Arbetsmarknadsenheten
  • Arbetsmarknadsenheten
  • Forshaga kommun KOMMUNKONTOR
  • Hammarö kommun KOMMUNKONTOR

Kommun

  • Arvika
  • Forshaga
  • Hammarö
  • Karlstad
  • Kristinehamn
  • Åmål