Logotyp på utskrifter

Urverket

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareFolkuniversitetet, Göteborg
KontaktpersonCaroline Bissman
E-postcaroline.bissman@folkuniversitetet.se
Telefonnummer054-195849
Beviljat ESF-stöd3 879 538 kr
Total projektbudget11 550 866 kr
Projektperiod2010-01-11 till 2012-12-10
RegionNorra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Modell för att minska utanförskapsproblematiken: Att läsa på distans i grupp med lärarstöd i kombination med teamarbete och praktik med en coach. Metoden utgår ifrån indvidens vilja och stödjer empowerment processer.

Målet är att motivera mot vidare studier och bryta ett socialbidragsberoende.

Bakgrund

Att inte våga börja studera för räslan att misslyckas.
Att inte våga börja för att oron kring att man inte ska klara språket.
Att inte våga för att möta en helt ny grupp.
Att inte våga av rädsla att det ska synas att man har varit missbrukare.
Att inte våga för att man tror att man ändå inte ska få jobb.
Att inte våga vara med och delta i det livslånga lärandet och att inte komma ut på arbetsmarknaden blir till ett utanförskap där de egna och samhällets hinder blir högre för varje månad och för varje år som går.
Det är dessa typer av hinder som vi vill riva ned i etapper med Urverket.

Kunskap förändrar!
Det händer något när människor får kunskap. Det sker en förändring. Ibland är den väldigt påtaglig. Ibland är den knappt märkbar, åtminstone inte för stunden. Oavsett vad som händer så är en sak säker - kunskap förändrar.
Det är vi inom vår organisation helt övertygade om men för många är vägen till kunskap som en oerhört slingrande och gropig grusväg fylld av träd som har ramlat ned över vägbanan.

Metod
Urverket är skapat för dem och är baserat på en innovativ pedagogisk modell som kombinerar coachning och praktik med indviduellt lärande på distans och lärande processer i grupp. Utgångspunkten ligger i det egna ansvaret och den egna målbilden genom hela processen.

Urverkets modell ska vara flexibel för individens mål och motivation därför har vi ett rullande schema och möjligheter finns för att indvidanpassa ämnen och att kunna förlänga praktik.

Tid ges till att tillsammans med en indviduell coach kunna reflektera över sin egen målbild och ämnesinriktning. Man studerar utifrån sin egen kompetensnivå och intresseområde.

Utöver distanslärare så har man stöd av en lärare i klassrummet och man läser tillsammans i en grupp även i distansavsnitten. De gemensamma föreläsningar baseras på ämnen som är viktiga för hela gruppen som ex. trender inom näringslivet i Värmland, personligt varumärkesbyggande och kommunikation.
Gemensamt är även en bokcirkel.

För många är det viktigt att få pröva att studera i en helt ny form och se att studier kan vara flera olika saker. Praktiken riktas indivduellt för att man ska komma närmare sitt eget slutmål.

Pressumtiva deltagare är inskrivna på arbetsmarknads och socialförvaltningen.

Metoden kombinerar lärarledd- och distansundervisning med individuell coachning. Detta medför högre utbildningskostnader men ger den enskilde en mer effektiv utbildning utifrån individens behov.
En snabbare väg ur socialbidragsberoende ger också en förbättrad samhällsekonomi.


Problemformulering: Det finns en stor grupp personer som riskerar att fastna i ett bidragsberoende som till stor del beror på en låg utbildningsnivå och problem att validera deras kunskaper.

En övervägande del av gruppen är personer med utländsk bakgrund men det finns även en relativ stor grupp som har varit borta från arbete, studier pga längre sjukdomar, neuropsykiatriska funktionshinder, olika typer av beroende samt en rad övriga hinder.

Dessa grupper är idag under rådande lågkonjunkturen, än längre från arbetsmarknaden och gruppen växer i ett galopperande tempo.

Folkuniversitetet har i samverkan med Komvux och Arbetsmarknads och socialförvaltningen bedrivit utbildningar för den här målgruppen i flera år. Utbildningarna har fortskridit för att de har haft positiva resultat men de sker idag med ett begränsat antal platser och ett starkt begränsat utbud. I dagsläget sker inga utbildningar pga neddragningar på Komvux.
Att genomföra en innovativ modell som Urverket vore inte möjligt i ordinarie verksamhet.

Problemet för deltagarna och våra pedagoger i ordinarie verksamhet är att personer med Universitets utbildning och de som ej har gått ur gymnasiet är i samma grupper.
Ett annat problem för individen är att man inte har så många utbildningar att välja på utifrån sina egna individuella mål som deltagare.

Ytterligare en faktor vi beaktat är att högre utbildning för vuxna i allt högre grad sker på distans inom EU pga. familj, jobb och ekonomi.

Idag finns en stor grupp av den här målgruppen inskriven på såväl arbetsmarknads och socialförvaltningen samt hos Arbetsförmedlingen i Karlstad. Vår medfinansiär beräknar att det finns ett stort underlag av pressumtiva deltagare i projektet, i dagsläget är det en grupp som ökar i en allt hastigare takt.

Vi har i förundersökning ställt oss frågor kring vilka faktorer som gör att man studerar och lyckas, erfarenheter från distansutbildningar samt erfarenheter kring lyckad integration. Vi har studerat statistik från SCB, Skolverket. Arbetsförmedlingen samt en rad rapporter och uppsatser. B la. "Att studera på distans" Katarina Stigsdotter Jonsson, "Röster om integration och introduktion" Maria Willhelmsson, "Vuxnas deltagande i utbildning" SCB, "Om kvinnor och män" Länsstyrelsen, "Validering" KAU, SFI studireesultat, studier från EU kring högre distansutbildning.

En del av utanförskapet är att komma långt ifrån det livslånga lärandet, Källa: SCB rapport om Vuxnas deltagande i utbildning Inom hela EU har man gjort en rapport kring vuxnas livslånga lärande. Ett problem för vår målgrupp som utkristalliserade sig från rapporten är att en lägre procent av de som inte arbetar deltar i någon form av utbildning. D.v.s om 80% av de som arbetar deltar i någon form av utbildning så var siffran istället 50% för de som är utanför arbetsmarknaden. Kvinnor deltar dock i utbildning i något större utsträckning än männen, speciellt om man räknar icke formell utbildning utanför arbetstid ex. studiecirklar. Vi hittar samma tendens i vår folkbildning i riket där 60% av våra deltagare är kvinnor.

En annan intressant faktor från undersökningen var att av de som har läst en bok under de senaste tolv månader så var det 20% fler som studerade. Av de som inte har deltagit i någon form av utbildning så var det svårt att särskilja kvinnor och män men andelen var högre för åldersgruppen 50 - 64 år. Den största skillnaden var dock utbildningsnivå.

Bland personer med högst grundskoleutbildning vad det ungefär en fjärdedel som inte deltog i utbildning mot tre procent av de med eftergymnasial utbildning. Drygt 40% av dem som deltog i formell eller icke-formell utbildning vill delta i mer utbildning. Krav på aktivering av socialbidragssökande har i Stockholmsområdet lett till en ökning med 5,6% enl. en studie från IFAU. Om man tittar på Europeiska studier av högre distansutbildning på Universitet så visar det sig att de som främst väljer distansstudier är vuxna som pga. arbete och familj väljer denna studieform. Många i vår målgrupp kan komma ifråga för den här utbildningsformen. Innan högre studier blir aktuella behöver man dock ofta komplettera med grundläggande utbildning b la. genom Urverket. Utanförskapsproblematik som vi vill arbeta för att minska i projekt Urverket gör att man hamnar utanför det livslånga lärandet och långt ifrån arbetsmarknaden.

Avbruten skolgång kan bero på många olika skäl:
En tro på att skolan var som "förr"
Brist på självkänsla
En misstro mot att utbildning inte leder till jobb
Brister i språkkunskaper
En helt ny grupp och ny miljö
Rädsla och oro inför ev. ännu ett misslyckande
Ekonomi
Familjeförhållanden
Brister i att inlärningshinder ej har blivit diagnostiserade e.tc.

Att få jobb genom praktik är av stor vikt för deltagarna i Urverket och projektorganisationen har stor erfarenhet av handledning,
praktikanskaffande och vikten av att förbereda adepterna inför praktiken.

Förundersökningen har gjorts på Folkuniversitetet internt och med medverkan av Arbetsmarknads och socialförvaltningen.

Metoden utgår ifrån indvidens egen vilja och stödjer empowerment processer.


Syfte

Syftet med modellen är att indviden ska växa till sin fulla potential, hitta sin egen målsättning och kunna göra en konkret plan. Under projektetet ska man i möjligaste mån också kunna börja resan mot målet. D.v.s pröva att studera eller arbeta.

Efter Urverket är syftet att fler ska ha fått jobb efter praktik eller välja kompetensutveckling via CSN, eller ha en klar handlingsplan mot jobb eller annat mål ex.utredning kring arbetsförmåga el.liknande.

Rekrytering till Yrkesvux är en del av projektet.

Personernas anställbarhet ska öka genom att de har fått en kompetensutveckling, ökad kännedom om vad som eftersöks och en ökad självkänsla.
Det innebär i förlängningen att hela livssituationen förändras när man även har en plan för eller redan har brytit sitt socialbidragsberoende.

Målsättning

Projektets mål:
Att 10% ska ha fått jobb efter praktik.

Att över 45% söker sig till vidare studier.

Att 55% av deltagarna slutar att vara beroende av försörjningsstöd inom ett halvår efter att projektet är slut.

Att man ska ha en indivduell plan för vilket slutmål man har och vilka olika delmål som krävs för att nå dit.

Att deltagarna får en positiv bild av kompetensutveckling och lärande.

Att man har en ökad självkänsla och motivation.

Att positiva förebilder skapas genom att barn ser att deras föräldrar går till en utbildning eller jobb.

Att deltagarna vet vad som krävs för att studera på olika nivåer och har en kännedom om vad man eventuellt behöver komplettera.

Att alla har deltagit i arbetet med bokcirkeln.

Målen mäts genom utvärderingar hos deltagarna samt statistik.
Projektledaren är ansvarig för att utvärdering sker.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Fysisk tilgänglighet: Projektägaren tar ansvar för att platsen/platserna, som utgör den lärande miljön för Urverkets teoretiska projektmoduler, är möjliga att ta sig fram till på ett enkelt sätt och ändamålsenligt fungera vid. Den fysiska tillgängligheten gäller naturligtvis också tillgång till toalett, lunchrum och andra bekvämlighetsanordningar.

Tillgänglig verksamhet handlar om hur vi förhåller oss till varandra: Projektägaren tar ansvar för att skapa lärande miljöer, som genomsyras av ömsesidig förståelse, medvetenhet och kunskap så ingen medverkande i Urverket känner sig diskriminerad.

Kommunikativ tillgänglighet: Projektägaren Folkuniversitetet tar ansvar för att deltagarna kan tillgodogöra sig och vara delaktiga i diskussioner, föreläsningar och annan kommunikation under Urverkets teoretiska projektmoduler. Detta gäller även deltagare med neuropsykiatriska funktionshinder.

Informativ tillgänglighet: Projektägare Folkuniversitetet tar ansvar för att informationen, som delges projektdeltagarna är utformad på ett sådant sätt att alla kan tillgodogöra sig den. Olika media kan t ex vara bärare av informationen. Vi kommer att ha en beredskap för att ta fram information på alternativa sätt. Detta gäller även deltagare med neuropsykiatriska funktionshinder. Genomförande, uppföljning och utvärdering av ovanstående tillgänglighetskriterier: Folkuniversitetets arbete under hela projekttiden med dessa fyra integrerade tillgänglighetskriterier kommer fortlöpande att följas upp och utvärderas.

Urverket kommer att söka processtöd hos Anders Axelsson om vi får projektet.

FÖRTYDLIGANDE 090923:
Utvärdering av tillgänglighet:
Folkuniversitetets arbete under hela projekttiden med dessa fyra integrerade tillgänglighetskriterier kommer fortlöpande att följas upp och utvärderas.

Folkbildningen inom Folkuniversitetet planerar att genomföra en tillgänglighets inventering.
Vilken kommer att komma projekt Urverket tillgodo då den även kan innefatta projektets utbildningslokaler.

Projektets handlingsplan för när vi får deltagare med behov av anpassning för tillgänglighet:
Redan vid intag ska en plan utarbetas för vilka hjälpmedel/anpassningar som kan behövas samt att de ska beställas så att det är klart så fort som möjligt när deras deltagande börjar. Det blir en del av den arbetsuppgift som ska ingå från vår projektledare ifrån Arbetsmarknads och socialförvaltningen i Karlstad kommun
samt där så är tillämpbart även Arbetsförmedlingen. Detta för att förhindra att
deltagarna tappar motivation, eller helt enkelt inte kan delta på ett för dem tillfredställande sätt.

I förundersökning framkom att ingen formell inventering av tillgänglighet har gjorts men vi uppfyller Arbetsförmedlingens och andra upphandlares krav på tillgänglighet.


De som arbetar med projekt Urverket ska delta i en orienteringskurs för tillgänglighetsfrågor under genomförande. (jämställdhetsintegrering ligger med i samma utbildning)

Då det gäller arbetet med neuropsykiatriska funktionshinder har vi ganska mycket erfarenhet genom att vi har bedrivit en KY utbildning för specialassistenter men även genom många års erfarenhet med tilltänkt målgrupp.

Jämställdhetsintegrering

Styrkor:
Policydokument och handlingsplaner gällande jämställdhet ska uppdateras och anpassas till projektetet.

Projektorganisationen ska delta i seminarium med Katarina Jakobsson den 3:e dec 2009 i Karlstad.
Hon är också behjälplig som processtöd i jämställdhetsfrågor i
projektet.

Alla grupper kommer att diskutera jämställdhetsintegrering.

Möjligheter: I utbildningsdelen i projektet så kommer vi löpande att ha utbildning och tid för reflektioner i grupper i begreppet jämställdhetsintegrering. Där vi kan gå igenom målen och begreppen. Vad betyder det ex. att ha en "Jämnvikt" av kvinnor och män i kommunstyrelsen. Vi kommer att ha ett löpande jämställdhetsintegrerat perspektiv i projektet och redovisa statistik efter kön samt reflektera i grupp för att medvetandegöra de kriterier som jämställdhetsintegrering står för: Jämn fördelning av makt och inflytande. Samma möjligheter till ekonomiskt oberoende. Lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, anställnings och arbetsvillkor och personlig utveckling. Lika tillgång till utbildning och utveckling. Delat ansvar för hem och barn. Frihet från könsrealterat våld. Vi kommer att bjuda in ansvariga hos våra samarbetspartners så att de kan berätta om sitt arbete med jämställdhetsintegrering.

Svagheter
Då antalet kvinnor som är företagare är färre i Värmland än i riksgenomsnittet kan vi bjuda in Almi och eventuellt Mångfaldscentrum för att prata om kvinnor och företagande.

Vi får planera in jämställdhetsintegreringen på ett tidigt stadium i projektetet så att tidsbristen ej blir ett problem.

Värderingar och attityder bör diskuteras såväl i projektgrupp
som hos deltagare.

Hot
Om misstanke kring könsrelaterat våld finns handlingsplan hos oss samt hos Arbetsmarknads och socialförvaltningen.

Vi får arbeta aktivt på att ha en god spridning av båda könen i grupperna.

Hederskulturella värderingar kan diskuteras med hjälp av boken Heder som tagits fram av Folkuniversitetet med stöd av Länsstyrelsen.

Möjligheter
Vi kan se att man ofta väljer utbildningsväg/yrkesval utifrån sin egen bakgrund/erfarenhet. Genom att arbeta med att upplysa om otraditionella yrkesområden och besöka ett breddare spektra av arbetsplatser och genom inbjudna förebilder hoppas vi kunna locka några deltagare att tänka nytt.

Att ha seminarier kring privatekonomi.

Att få en ökad trivsel genom att diskussioner har förts kring våra värderingar och språk.

FÖRTYDLIGANDE 090923:
Efter möte den 17/9 med Katarina Larsson, processtöd

Kvantitativa mål: 60 % kvinnor och 40 % män
I vår förprojektering framkom att kvinnor fortsätter det livslånga lärandet i något högre grad.
Vi kan också se att det är en liten övervikt på kvinnor totalt sett i vår målgrupp därför strävar vi mot kvantitativa mål 60 % kvinnor och 40 % män. För när vi ser på utländskt födda så
är utbildningsnivån på exempelvis relativt många kvinnor från Afghanistan, Irak och Somalia relativt låg. Naturligtvis finns här individuella undantag.

När det gäller policydokument och handlingsplaner har vi i projektansökan noterat att vi vill revidera dessa.

På styrkor i förundersökningen tar vi upp att vi har en lång erfarenhet av arbete med målgruppen vilket vi anser är en styrka i flera sammanhang som vi också har uttryckt i kvalitetsmål.

Ex.
Bemötande: Vi kommer på våra projektmöten med coacher/lärare som arbetar mot deltagare att diskutera bemötande.
Inom Urverket är vår policy att bemöta alla utifrån ett individuellt perspektiv. Vi anser att
Olika bemötande kan bli mer jämlikt speciellt då vi har olika referensramar och erfarenheter.
T ex. Bör inte en manlig coach hälsa med hand till en muslimsk kvinna om inte hon sträcker fram handen först.

Målgruppens mångfald i erfarenhet, bakgrund, ålder gör att coacherna ibland kommer att
välja att diskutera att bryta könsdominerade mönster på arbetsmarknaden och ibland kan den tröskeln bli för stor.

Kvalitetsmål: Att sträva mot att deltagare ska uppleva att de har fått ett jämlikt bemötande av dem som arbetar med Urverket och utav de andra deltagarna.


Måluppföljning:
En fråga i utvärdering/uppföljning kommer att beröra bemötande ur ett jämställdhetsperspektiv.

Bemötande: I grupperna med deltagare har vi varje vecka ett flexmöte. Flexmötes modellen är framtagen för att vara så demokratiska som möjligt och är en arena för att löpande kunna
Diskutera bemötande i gruppen. Mötena styrs av deltagarna själva och protokoll samt frågeställningar kopplas till styrgrupp.

Bemötande: Styrgruppen ska ta upp bemötande/jämställdhet på sina möten och titta på
kvantitativa mål och kvalitativa mål.

Ansvarig projektledare för Urverket har uppföljningsansvar samt rapporterar till extern utvärderare.

Varje coach eller lärare som ansvarar för en aktivitet ska tillse att utvärderingar görs.

Kvalitetsmål samverkan för jämställdhetsintegrering:
Vi har angett i vår SWOT för förundersökningen att projektet önskar söka samverkan med ett projekt som arbetar för ett ökat företagande för kvinnor.
Ansvaret för att målet uppfylls åläggs ansvarig projektledare.

I team föreläsningar:
Där vi läser föreläsningar i grupp så har vi lagt in jämställdhet som en del av utbildningen men den återfinns och speglas som en röd tråd även i andra delar.
Specifikt: Privatekonomi och stresshantering
Där belyser man frågor kring varför konsumerar kvinnor i världen 1/3 del av vad män gör
och varför blir man utbränd? Hur mycket tid lägger man ned på obetalt hemarbete? Etc.

Kvalitetsmål: Kvinnor och män ska ha fått en tydligare bild av skillnader, likheter, mönster
och maktförhållanden.

Måluppfyllelse: Följs upp med utvärderingsfrågor
Ansvarsfördelning: ansvarig lärare/coach ser till att utvärdering görs – ansvarig projektledare sammanställer material och extern utvärderar och analyserar.

Åtgärdsplaner vid identifierade situationer som kan vara ett hot för genomförande av projekt Urverket:

Om det finns misstanke kring könsrelaterat våld. – kopplas ärende från lärare/coach till vår samordnare på Arbetsmarknads och socialförvaltningen som gör en individuell åtgärdsplan
Och kopplar in andra nödvändiga aktörer och resurser.

Coach/lärare/projektledare som arbetar med deltagare är ansvariga för att föra ärendet vidare till projektledare för åtgärd.
Hur åtgärd ser ut kan styras av den personliga sekrettesen.

Det samma gäller vid misstanke om droger eller andra problem som kräver åtgärder utanför Urverkets ramar.

Kvalitetsmål:
Att se till att alla som arbetar med projektet är informerade om de riktlinjer som gäller.
Ansvarig informatör vår samordnare från Arbetsmarknads och Socialförvaltningen.



Passar alla moduler i Urverket lika bra till kvinnor som män?
De moduler som man väljer individuellt kan man själv anpassa så att de passar ens personliga mål.

Team föreläsningarna är styrda av projektet men deltagare får gärna komma med förslag på vissa ämnen samt utveckling av föreslagna. De ska hålla ett genusperspektiv på genomförande.

Bokcirkeln – Här väljs böcker efter intresse i mindre grupper för att kunna tillgodose den egna motivationen och att det ger möjlighet till alla att läsa något som berikar.

Flexmöten – Är en demokratisk mötesform med medbestämmande för kvinnor och män.

Individuell coachning – Vi har ett mål att ha såväl kvinnor som män som coacher och deltagarna väljer coach.

Projektgruppens sammansättning: Här strävar vi efter att ha 60 % kvinnor och 40 % män.

Styrgruppens sammansättning: strävansmål 60 % kvinnor och 40 % män

Transnationellt samarbete

Nej

Medfinansiärer

  • Arbetsmarknads- och socialförvaltningen

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Karlstad
  • Arbetsmarknads- och socialförvaltningen
  • Länsledningens kansli

Kommun

  • Karlstad