Logotyp på utskrifter

Unga till arbete

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareArbetsförmedlingen Gävle Hk
KontaktpersonJohnny Karlsson
E-postjohnny.karlsson@arbetsformedlingen.se
Telefonnummer010-486 55 02
Beviljat ESF-stöd11 873 854 kr
Total projektbudget32 458 385 kr
Projektperiod2009-09-01 till 2012-06-30
RegionNorra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Projektet skall arbeta med att få unga med psykiska eller psykiatriska funktionshinder att finna, få och behålla ett arbete. En viktig del av projektet är samverkan mellan myndigheter och innefattar metodutveckling och implementering i ordinarie verksamhet.

Bakgrund

Motivation kommer inifrån, inte uppifrån. Projektet vill förmedla hopp och lust att utvecklas. Det är en process som kan ta mycket tid i anspråk.
Ungdomsarbetslösheten i Arbetsmarknadsområde Gävle är nästan högst i landet, i jan 2009 fanns 3 916 ungdomar inskrivna på arbetsförmedlingen i AMO Gävle. Därav 1 607 helt arbetslösa utan att vara i åtgärd. Av dem är 319 funktionshindrade. Men alla ungdomar finns inte inskrivna på Arbetsförmedlingen. En stor grupp hamnar i rundgång mellan olika myndigheter och sjukvården. En del faller mellan de olika myndighetrnas kompetensområden. De har ofta både fysiska, sociala och psykiska problem. Gruppen ungdomar med psykiatriska problem ökar även om det inte är alla som är diagnosticerade så finns indikationer på att många fler ungdomar har behov av extra stöd p.g.a. neuropsykiatriska funktionshinder.
Arbetsförmedlingen har i uppdrag att ha verksamhet för unga med funktionshinder enligt förordning om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det innebär att Arbetsförmedlingen samverkar med skolan för att genom vägledning och information underlätta övergång från skola till arbetsliv för den som har ett funktionshinder och har fyllt 16 år men inte 30 år. Även om ungdomar under 18 år inte är aktuella för deltagande i projektet ser vi ett behov av samverkan skola-arbetsförmedling för att motverka avhopp från gymnasieskolan och därför kommer projektet också att innefatta metodutveckling i samverkan mellan parterna. Af samverkar också med Försäkringskassan för att öka möjligheterna till egen försörjning genom förvärvsarbetete för de som får aktivitetsersättning enligt lagen (1963:318) om allmän försäkring. Men det arbete våra olika myndigheter utför idag räcker inte till och vi behöver kraftsamla för att gemensamt skapa en plattform för metodutveckling och för arbete med målgruppen unga med psykiska funktionshinder 16-35 år. Anledningen till att vi valt gruppen upp till 35 år är att kunna ta med även dem som p.g.a. sitt funktionshinder inte kunnat fullfölja sin utbildning och inte kommit in på arbetsmarknaden ännu. I Gävle är det t.ex. drygt 10% som omedelbart efter grundskolan påbörjar individuellt program i gymnasiet. Därutöver kommer under gymnasietiden ytterligare 5% att övergå från annat gymnasieprogram till individuellt program. Här kan det finnas en hög andel med någon form av psykiska eller psykiatriska funktionshinder.
Även i Försäkringskassans verksamhet märks tydligt ungdomarnas utsatta position i länet. Antalet personer i åldrarna 16-29 år som beviljats aktivitetsersättning har under en följd av år ökat. Enligt en färsk rapport från Försäkringskassan (Analyserar 2007:11) har det skett en kraftig förändring i diagnospanoramat med en markant ökning av psykiska diagnoser. Resultaten i rapporten tyder också på att yngre med psykiska besvär har svårt att ta sig in och hålla sig kvar på arbetsmarknaden. Rapporten visar att arbetslöshet har ett samband med att yngre beviljas aktivitetsersättning med en psykisk diagnos.
Enligt data baserade på Försäkringskassans interna statistikportal hade 448 personer i Gävleborgs län aktivitetsersättning i okt 2004. Siffran har ökat till 874 fram till okt 2008. Det är ingen större skillnad mellan män och kvinnor i antal beslut. Det framgår i Försäkringskassans rapport (Redovisar 2006:3) att nybeviljade aktivitetsersättningar ökat med ungefär 25 % från 2003 till 2005. Enligt rapporten hade Gävleborgs län högst andel personer med sjuk- och aktivitetsersättning 19-29 år. Rapporten visar att det totala utflödet från sjuk- och aktivitetsersättning är avsevärt lägre än det totala inflödet.
I Försäkringskassans fördjupade studie, (Analyserar 2007:11) beskrivs att antalet yngre som beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning har varit det högsta någonsin under de senaste tio åren. Ökningen började i slutet på 70-talet för gruppen 30-39 år medan gruppen 20-29 år började öka på 1990-talet. I rapporten konstateras att olika typer av psykiska diagnoser ökat markant sedan början på 1990-talet, i synnerhet bland de yngre.
Enligt Försäkringskassans egen studie (Analyserar 2007:8) konstateras att dagens unga med sjuk- och aktivitetsersättning 20 till 39 år skiljer sig från gårdagens framför allt genom lång arbetslöshet och lång sjukskrivning
I gruppen funktionshindrande ungdomar är det särskilt ungdomar med psykiska- och neuropsykiatriska funktionshinder som förstudien har fokuserat på. Vi vet idag att det är många ungdomar med psykiska diagnoser som riskerar att hamna i ett permanent utanförskap och vi anar att mörkertalet också är stort och att många ungdomar som idag bara är stökiga och inte lyckas etablera sig på arbetsmarknaden kan ha t ex ett neuropsykiatriskt funktionshinder.
Aktivitetsersättning och sjukersättning infördes 1 januari 2003 och ersatte då förtidspensionen och sjukbidreget. Aktivitetsersättningen kan beviljas personer i åldrarna 19 till 29 år medan sjukersättningen vänder sig till personer som är 30 år eller äldre. Tanken med att införa en särskild ersättning för yngre personer var att dessa, under tiden med ersättning, skulle få ta del av olika typer av aktiviteter som kunde ha en gynnsam effekt på deras prestationsförmåga. Då skulle också arbetsförmågan kunna utvecklas och en del ungdomar skulle på sikt lämna ersättningen för att börja arbeta. Utredningen Brist på brådska - en översyn av aktivitetsersättningen SOU 2008:102 har inte funnit något som tyder på att detta har fungerat i praktiken.
I november 2008 hade nästan 24 000 personer aktivitetsersättning. Antalet unga som uppbär ersättning från sjukförsäkringen har ökat markant de senaste 10-15 åren. Under 1995 beviljades 1 900 ungdomar förtidspension/sjukbidrag. Under 2007 var motsvarande siffra för aktivitetsersättningen 6 700. Någon motsvarande förändring i befolkningens sjuklighet finns inte. Utredningens förslag utgår från bedömningen att utvecklingen i huvudsak beror på brister i såväl regelverk som i samhällets ansvarstagande för gruppen unga med funktionsnedsättning.
Utifrån ovanstående uppgifter om hur utvecklingen för gruppen unga med psykiska funktionshinder ökat när det gäller nybeviljade aktivitetsersättningar och slutsatser i utredningen (SOU 2008:102) behövs det nya metoder för hur vi ska motverka denna utslagning från arbetslivet. Socialtjänsten i Gävle , ansvarar för individ och familjeomsorgen och ska verka för positiva förändringar i utsatta människors liv genom bistånd och andra insatser för den enskilde.
Socialtjänsten arbetar för att individer ska komma till egen försörjning, dessa personer kan ha arbetsförmåga men kan inte konkurrera på den öppna arbetsmarknaden. I och med att aktivitetsersättningen eventuellt dras in för dessa personer, innebär det att försörjningsansvaret vilar på Socialtjänsten. Denna grupp med psykiska funktionshinder riskerar en marginalisering och stor risk för utanförskap. Att tillsammans med andra samverkanspartners hitta vägar till sysselsättning och en fungerande vardag kan bidra till ett större samhällsengagemang och bryta ett socioekonomiskt utanförskap. Socialtjänstens bidrega i projektet ärmed personlig utveckling, ökat självförtroende och engagemang för individen. Enligt socialtjänstens statistik är det ca 30 personer som behöver samverkande insatser för att komma vidare mot en egen försörjning. Dessa siffror befaras öka i takt med rådande konjunktur samt förändringar i socialförsäkringssystemet.
Att berörda parter säkert har ökat sin samverkan under samma tidsperiod som den här gruppen bara har växt talar med all tydlighet om att samverkan i sig inte leder till bättre resultat utan att man också funderar på om metoderna är dom rätta eller behöver förbättras. Det behövs andra koncept för att klara detta gemensamma uppdrag som vi med stöd av ESF medel skulle kunna utveckla. Kommande metodutveckling bör förutom myndigheterna även inkludera näringslivet och kommunerna som möjliga arbetsgivare både för arbetsträning, lönebidrag och fasta anställningar.

Syfte

Syftet med projektet är att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, sjukvården och kommunerna i samverkan skall skapa förutsättningar för att ungdomar med psykiska fuktionshinder i högre utsträckning skall få arbete eller varaktig sysselsättning. Förprojekteringen visar att fler och fler ungdomar tillhör dessa målgrupper. Det finns ett stort behov av att för målgruppen utveckla våra kunskaper om särskilda insatser som krävs för att även dessa ungdomar skall komma ut i en arbetsgemenskap. Förstudien Ungdomar med psykiska funktionshinder (dnr 2008-3060031) visar bl a att någon form av resurscentra skulle behövas för att fånga upp ungdomar med psykiska funktionshinder. Viktigt att notera är att Arbetsförmedlingen inte behandlar utan kan bistå med kognitiv anpassning t.ex. med hjälp av psykologer, arbetsterapeuter och flexibla anpassningsmoduler utformade efter individens behov.
Projektet skapar ett resursteam bestående av specialister från alla samverkansparter. Syftet är att skapa bestående samverkansformer mellan myndigheterna och implementera gemensamma metoder.
Syftet med projektet ligger helt i linje med Psykiatrisatsningen 2009 för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykiskt funktionsnedsatta. (www.regeringen.se/sb/d/2881/1/117906)

Målsättning

Utveckla metoder som kan användas av alla aktörer som arbetar med målgruppen samt utveckla metoder för det gemensamma arbetet.
Att skapa en gemensam arena där alla samverkansaktörer gemensamt kan erbjuda stöd till målgruppen.
200 ungdomar skall under i genomsnitt 15 månader erbjudas medverkan med slutligt mål att inom 6 månader efter avslutat deltagande i projektet skall:
30% av deltagarna skall få arbete med eller utan stöd
50% av deltagarna skall beredas kvalificerad arbetsträning för att utvecklas ytterligare med slutmålet arbete.
20% av deltagarna där prognosen för inträde på arbetsmarknaden är mindre gynnsam skall erbjudas stöd i daglig verksamhet.
090407. Förtydligande:
Vår kvantitativa målsättning går hand i hand med en kvalitativ målsättning att 70% av projektdeltagarna skall uppleva att det står närmare arbetsmarknaden efter avslutat projekt även om inte alla har ett arbete.
Av dem som inte fått arbete inkl de som bedöms ha så stora svårigheter att alls komma in på arbetsmarknaden att de istället beretts stöd daglig verksamhet skall 80% uppleva att de fått bättre struktur i tillvaron och har lättare att finna meningsfulla aktiviteter i vardagen.
Måluppfyllelse mäts dels genom statistikutdrag av avslutsorsak i projektet och kvantitativ uppföljning 6 månader efter avslut respektive enkäter eller intervjuer för att mäta kvalitativ måluppfyllelse.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Fysiska funktionshinder: Alla lokaler är lättillgängliga även för personer som har fysiska funktionshinder som t.ex. rullstolsburna, synskadade eller andra slags funktionshinder som behöver genomtänkta lokaler för att deltagarna skall kunna tillgodogöra sig projektet på lika villkor som personer utan funktionshinder.
Psykiska funktionshinder: Särskild vikt vid att lokaler och material som används har lättillgänglig och neutral utformning.
Projektets inriktning är är helt mot psykiska och psykiatriska funktionshinder vilket innebär att upplägget med aktiviteter anpassas helt för målgruppen.
Tillgänglig verksamhet: Alla våra handläggare får kontinuerlig fortbildning i bemötadnefrågor och hur diskriminering ska elimineras. Bemötandefrågorna rör både internt bemötande d.v.s. hur vi samarbetar och hur vi samverkar med andra oavsett kön, etnisk bakgrund eller funktionshinder och bemötande externt mot våra kunder arbetssökande och arbetsgivare. En strävan att ha god medvetenhet i diskrimineringsfrågor genomsyrar Arbetsförmedlingens verksamhet och exempel på de verktyg som används är spelet "Consensus", föreläsningar och sminarier med Af Kundrelationer och externa föreläsare.
Kommunikativ tillgänglighet: Projektinformation skrivs på lättillgängligt sätt för att minska risken för missförstånd t.ex. hos dem som har svårare att ta till sig abstrakta bergepp.
Informativ tillgänglighet: Personer med fysiska funktionshinder som synskador, hörselskador och andra funktionsnedsättningar som gör information om projektet och information som behövs för att tillgodogöra sig projektinnehåll och nå resultat för FAM "Flexibla anpassningsmoduler som innebär stöd frånm specialister som finns inom Arbetsförmedlingens rehabverksamhet.
En tanke för att öka tillgängligheten är att i projektets referensgrupp (se mer under utvärdering och uppföljning)också ha med unga stödpersoner med egen erfarenhet av psykiska eller psykiatriska funktionshinder.

Jämställdhetsintegrering

Särskild vikt vid motivationshöjande arbete för unga kvinnor och män som mött hinder grundat på könstillhörighet i sin utveckling. Attitydpåverkande arbete både för målgruppen men också för dem som arbetar i projektet planeras under projekttiden.
090407 Förtydligande:
Under jämställdhetsintegrering så kan vi utvidga resonemanget med skillnaderna som förstudien kom fram till med olikheten i diagnoser mellan unga män och unga kvinnor med att särskilt titta på vad som händer med de unga kvinnor som har ett beteende och en diagnos som annars är vanligare bland unga män. Exempel: Hur arbetar vi med starkt utagerande flickor med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning? Hur ser våra attityder ut och behandlar vi alla jämställt eller gör våra förutfattade meningar om flickors och pojkars agerande att vi förstärker beteenden vi uppfattar som riktiga eller förväntade? På samma sätt skulle vi kunna arbeta med unga män som har en diagnos som är vanligare bland unga kvinnor t.ex. depression och inom projektets ram undersöka på vilket sätt våra och omgivningens förutfattade meningar förhindrar eller försvårar inträdet på arbetsmarknaden.
Andra områden som är intressanta att titta särskilt på är de unga kvinnor med funktionsnedsättningar som kanske väljer att skaffa barn ovanligt tidigt. Är det för att skaffa sig ett existensberättigande eller är det helt andra orsaker på individuell nivå och att den struktur vi tror oss se inte är relevant i sammanhanget. Vi vet egentligen inte men skulle kunna titta närmare på dessa aspekter inom projektet.
En viktig aspekt i detta arbete är attitydpåverkan och bör beaktas i det strategiska påverkansarbetet.
All vår statistik är könsuppdelad och det gör det lättare att följa vad som händer med olika grupper både inom projektet och att skapa jämförelsegrupper utanför projektet.
090417. Ytterligare förtydligande:
Om vi studerar vad som händer med och hur vi arbetar med ungdomar som tillhör underrepresenterat kön i sitt diagnosslag. Det vi konkret kan göra är att begära experthjälp från t.ex. RuTaFem, från Länsstyrelsen (Carina Löfgren) för att få jämställda glasögon. Vi kan också låta våra psykologer göra en fördjupad studie över hur Arbetsförmedlingens specialister bättre hjälper psykiskt funktionshindrade ungdomar att våga sig utanför könsrollsramarna. När vi arbetar med arbetsträning och sedan med praktik ute i företagen blir det ju förmedalrnas uppgift att få företag och andra arbetsgivare att våga gå utanför ramarna och inte fastna i invanda mönster och hur man tänker sig att kvinnor ska uppföra sig och hur en "riktig karl" ska vara för att platsa.
Sedan tror jag i ärlighetens namn att vi inte ska hoppas för mycket på att bryta ny mark just vad gäller jämställdhet. I första hand handlar det om att lyckas genomföra en arbetsträning, att komma dit varje dag och att ge tillräcklig stöttning till något arbete vilket som, oavsett det är på en arbetsplats där man tillhör under- eller överrepresenterat kön. Mycket av arbetet ska börja i våra attityder och om vårt arebtssätt påverkas av om vi möter en man eller kvinna - vilket alla studier tyder på att det gör.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Gävle Hk
  • Försäkringskassan Gävleborg
  • Socialtjänsten i Gävle

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Gävle Hk
  • Försäkringskassan Gävleborg
  • Socialtjänsten i Gävle

Kommun

  • Gävle
  • Hofors
  • Ockelbo
  • Sandviken
  • Älvkarleby