Svartjobbarna - esf.se
Logotyp på utskrifter

Svartjobbarna

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareArbetslinjen Klippan ekonomisk förening
KontaktpersonMadeleine Arnberg
E-postmadeleine@arbetslinjen-klippan.se
Telefonnummer070-634 38 26
Beviljat ESF-stöd6 842 641 kr
Total projektbudget17 123 161 kr
Projektperiod2009-03-01 till 2013-02-28
RegionNorra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Projektet skall genom en bred samverkan mellan en mängd aktörer och med empowerment som arbetsmetod skapa en ny möjlig väg in i det svenska samhället och till egen försörjning för invandrare som idag står helt utanför arbetsmarknaden och som lever segregerat.

Bakgrund

Tidigt i våras inledde Klippan en förprojektering inför den ansökan som nu lämnas in. Det var i dialog med Borlänge kommuns socialförvaltning som vi tog initiativet till det arbetet.
Bakgrunden är det stora behov som finns för att hjälpa våra invånare med invandrarbakgrund till egen försörjning, självkänsla och känsla av sammanhang i det svenska samhället.

I vissa avseenden är Dalarna i samma situation som övriga Sverige utanför storstäderna, en avfolkningsbygd med åldrande befolkning och sviktande skatteunderlag. Vi vet att vi kommer att ha behov av arbetskraft inom såväl privata företag som offentlig förvaltning. Vi har ett stort antal enmans- och småföretag som riskerar att gå i graven då ägaren går i pension. Den åldrande befolkningen kommer att kräva allt större insatser av vård och service. Samtidigt som behovet av arbetskraft är tydligt finns det många som står långt ifrån arbetsmarknaden såsom lågutbildade ungdomar och äldre, utlandsfödda, sjukskrivna m.fl. I den bästa av världar skulle alltså problemet kunna lösas genom ren matchning men så är inte fallet. Den arbetskraftsreserv som finns motsvarar i alltför låg utsträckning den efterfrågade kompetensen. Det finns verksamheter och projekt som riktar sig mot att finna vägar för att lösa behovet av kompetenshöjning och generationsskiften och det är både nödvändigt och lovvärt. Trots alla insatser och initiativ kvarstår dock en stor grupp av dem som idag har längst väg till egen försörjning och det är en av dessa målgrupper som detta projekt vänder sig till.

Borlänge kommun skiljer sig på ett område från de andra kommunerna i regionen. Detta genom att man under senare år tagit emot jämförelsevis många invandrare och flyktingar. För jämförelse kan sägas att Borlänge tagit emot motsvarande 0,76% av befolkningen där genomsnittet för landet ligger på 0,25% av befolkningen. Under de två första åren av sin vistelse i landet finansieras deras uppehälle av staten men därefter övergår detta till att bli en kommunal angelägenhet och kostnad. En mycket stor del av de invandrare och flyktingar som kommit till kommunen tillhör grupper som står mycket långt ifrån arbetsmarknaden. Det är framför allt lågutbildade somalier och yezider. Många saknar så gott som helt språklig kompetens i svenska och lever stor del av sina liv i bostadsområden som är segregerade. I Tjärna ängar har över 50% av invånarna utomnordisk bakgrund och i Jakobsgårdarna är det nästan samma bild. Vid vår kartläggning framkommer otaliga behov och problembilder som sammantaget gör att vi för många av dessa människor inte tror på en realistisk chans att inom överskådlig tid komma i det läget att man kan bli aktuell för en anställning hos en arbetsgivare på den öppna arbetsmarknaden.
I och med detta är det många som ej under sina två första år i kommunen lyckats skaffa sig en egen försörjning och ej heller klarat av att skaffa sig de grundkunskaper i bland annat det svenska språket som krävs för att klara av vidare studier.

Effekten för kommunen är att man nu övertar ett försörjningsansvar för, i storleksordningen mellan 140-220 familjegrupper årligen. För en medelstor kommun som Borlänge innebär detta en enorm påfrestning ekonomiskt och volymen av människor som övergår till socialbidragsberoende kräver extraordinära insatser för att hantera och bryta den negativa trenden för kommunen.
För att aktivt möta denna utmaning görs nu kraftansträngningar på flera håll. Bland annat har samverkansförbundet FINSAM bildat en grupp som skall kartlägga fysiskt och psykiskt hälsoläge.

Det som blivit uppenbart i vår förprojektering är att det i dagsläget saknas ett alternativ som både vi, kommunen och andra tror vara en framkomlig väg in i samhället och arbetslivet och det är det sociala företagandet/arbetskooperativet. Det kan vara en permanent lösning för många men vi tror att det sociala företaget/arbetskooperativet absolut även kan fungera som verktyget för många att komma in i samhället, finna hopp, mod och motivation för att komma vidare både till studier och till anställning på den öppna arbetsmarknaden.

Det som också är en stor brist och som saknas idag är ett nav och en motor för en fungerande samverkan och kommunikation mellan alla aktörer: offentlig sektor, privat näringsliv och social sektor, som utifrån olika intressen har nytta av en fungerande kommunikation och ett utbyte för alla inblandades bästa.

Det är alltså innovativ verksamhet och samverkan som vår ansökan riktar in sig mot utifrån de behov och problem som vi identifierat under vår förprojektering. I förprojekteringen har vi haft löpande dialog med kommunen, kontaktat mängder av aktörer och organisationer både i regionen och på nationell nivå. Vi har genomfört ett antal studiebesök på olika håll i landet för att se vilka framgångsfaktorer som identifierats där.

Då Klippan själv, per definition, är ett socialt företag som dessutom startats just genom ett projekt finns de bästa tänkbara förutsättningarna för att vi i samarbete med det redovisade nätverket ska kunna lyckas med att etablera detta som en möjlig väg att permanenta för det framtida arbetet med målgruppen.
Vi har kunskapen, erfarenheten och nätverket för att lyckas i praktiken och utifrån detta söker vi nu medel från ESF-rådet med en förhoppning om att vi ska få de medel som behövs för att under tre år initiera och etablera detta i Dalarna.

Vi vill permanenta detta alternativ med socialt företagande/arbetskooperativ och skapa navet för tresektoriell samverkan i länet.

Vår övertygelse är att vi med ett stöd från ESF-rådet på tre år kan bygga en verksamhet som står på egna ben och som både skapar arbetstillfällen och framtidstro samtidigt som den kan tjäna som inspirations- och kunskapskälla för andra kommuner och verksamheter som arbetar med invandrares väg till egen försörjning och delaktighet i samhället.

Den metod, Klippans version av empowerment, som vi ska arbeta efter samt hur den bidrar till att lösa problemen framgår under rubriken Målgruppen och/eller samverkanspartnernas engagemang nedan.

Syfte

Vårt huvudsyfte är att genom bred samverkan mellan kommunala/statliga verksamheter, det privata näringslivet och den sociala sektorn hitta nya sätt att angripa ett gammalt problem.

Att utveckla metoder och strukturer för långsiktig hållbarhet där det också ges en möjlighet att genom sociala företag/arbetskooperativ ge människor möjligheter till anställning även om man inte platsar på den ordinarie arbetsmarknaden eller som ett första steg till denna.

Att använda empowerment som metod i arbetet mot egen försörjning för målgruppen.

Att hitta hållbara lösningar till egen försörjning.

Att skapa förutsättningar för arbetstillfällen för de människor som idag står helt eller delvis utanför den ordinarie arbetsmarknaden.

Att ge marginaliserade grupper tillgång till arbetsmarknaden för att därigenom uppnå positiva effekter för den enskilde individen, den marginaliserade gruppen och för samhället i övrigt.

Att öva upp social kompetens och bristande kommunikationsförmåga för att klara av det sociala livet och arbetslivet.

Att arbeta och utvecklas så att man lär sig ta ansvar och bestämmer över sitt eget liv.

Alla syften med projektet utgår från individuella handlingsplaner och samverkan mellan deltagarna och projektets aktörer.

Målsättning

Den främsta målsättningen med projektet är att bygga upp hållbara strukturer och metoder som ger förutsättningar för människor att starta sociala företag/arbetskooperativ och att hitta hållbara lösningar till egen försörjning. Vårt absolut främsta och mätbara mål är att vi efter projekttiden har en egenförsörjande organisation uppbyggd för att löpande kunna ha denna funktion i samhället framöver. Att vi har skapat det alternativet som idag saknas och att det är fungerande och står på egna ben.
Projektet skall vara helt och hållet individanpassat utifrån en bred samverkan mellan många olika aktörer.

Vårt mål är vidare att vi under första året skall ha sammanlagt 50 deltagare inskrivna i projektet. Av dessa skall 15 gå vidare till utbildning, 5 deltagare skall gå vidare till anställning eller egenanställning, 5 deltagare avslutar projektet av olika anledningar men med ett tydligt nästa steg klart vid avslutet. Övriga deltagare kvarstår i projektet efter det första årets slut.

Andra året kommer sammanlagt 60 deltagare att vara inskrivna i projektet. Av de 60 skall 15 gå vidare till utbildning, 10 deltagare skall gå till anställning eller egenanställning utanför projektet, 5 deltagare skall ha startat socialt företag/arbetskooperativ, 10 deltagare avslutar projektet av olika anledningar men med ett tydligt nästa steg klart vid avslutet och övriga deltagare är kvar i projektet.

Tredje året skall sammanlagt 50 deltagare vara inskrivna i projektet, 10 deltagare har gått vidare till utbildning, 12 deltagare har gått vidare till anställning eller egenanställning, 15 deltagare har startat socialt företag/arbetskooperativ, 5 deltagare är på arbetspraktik och 7 deltagare avslutar projektet av olika anledningar men med ett tydligt nästa steg klart vid avslutet.

Då projektets metod handlar om empowerment och skall utgå från varje enskild deltagares förutsättningar och val kommer det inte att vara samma deltagare som konstant deltar i projektet. Projektet får inte fungera som en inlåsningsinstans utan deltagare skall kunna gå vidare till studier, anställning eller annat.

Socialt företagande/arbetskooperativ fungerar inte som lösning för alla och det är viktigt att projektet även har stöd och vägledning till dem som det ej passar för så att de får den uppbackning att de på bästa sätt tar sig vidare till det alternativ som är bästa vägen för dem.

Samarbetet med det privata näringslivet är extra viktigt så att det blir ett tresektoriellt samarbete mellan offentlig sektor, det privata näringslivet och den sociala ekonomin. Kontakterna med den privata sektorn kan vara av stort intresse även för att synliggöra de behov som finns av anställning men även de möjligheter som ett socialt företag/arbetskooperativ kan ha vad gäller avsättning för sina varor och tjänster gentemot dem.

Vi söker projektmedel för ett treårigt projekt utifrån vår erfarenhet av att det behövs tid för hållbar långsiktighet. Speciellt kanske med anledning av att vi i projektet även kommer att behöva arbeta mycket med språkliga och kulturella frågor samt att påverka strukturer i samhället.
Empowerment tar tid då det handlar om att deltagaren ska finna sitt eget mål och sin egen väg för att den skall vara hållbar.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet skall vara tillgängligt för alla, oavsett funktionshinder. Vi kommer att utarbeta en tillgänglighetsplan som skall innehålla fysisk tillgänglighet, kommunikativ tillgänglighet, informativ tillgänglighet och psykosocial tillgänglighet. I det arbetet kommer vi förutom vår egen kompetens att ta hjälp av Stiftelsen Cesam.

Jämställdhetsintegrering

I bakgrundsbeskrivningen rörande jämställdhetsintegrering och därtill hörande bilaga redogörs för vår förprojekterings resultat.

Utifrån förprojekteringens resultat kommer kvinnornas situation att beaktas särskilt i vårt projekt. Vi kommer i rekryteringen att prioritera boenden i utsatta bostadsområden och i samråd med våra medfinansiärer söka att nå gruppen kvinnor som står längst från arbetsmarknaden.
Vi kommer inte att göra skillnad på upplägget med de individuella utvecklingsplanerna men vi skall med särkilt uppmärksamhet beakta kvinnornas utbildningsbehov.

SWOT med avsikt på jämställdhetsintegrering.

Styrkor
- Klippans pedagogik som redogörs för under "målgruppens och/eller samverkanspartnernas engagemang" säkerställer att vi vid varje tillfälle möter varje enskild deltagare utifrån dennes behov.
- Klippan har under alla sina år arbetet med jämställdhet och mångfald och har erfarenhet av att bedriva verksamhet specifikt anpassade för kvinnor likväl som vi har haft ett jämställdhetsperspektiv i våra verksamheter med såväl kvinnor som män i deltagargruppen.
- I vårt nätverk som är kopplat till projektet finns spetskompetenser inom området som kommer att engageras

Svagheter
- Målgruppen i sig är oerhört svag i förhållande till kraven på arbetsmarknaden. Detta gäller särskilt för kvinnorna.
- Studie- och projekttrötthet utifrån att ha misslyckats tidigare - det leder inte till jobb.
- Motivationsbrist, där motivation är lika med vilja plus tro på sin egen förmåga att kunna.
- Avsaknaden av jobb är ej de enda pålagorna som målgruppen har.

Hoten är:
- Projektet riskerar öka både kvinnornas och invandrarnas stigmatisering.
- Att deltagarna känner att man möts av ännu ett projekt som inte leder till anställning.
- Kommunal verksamhet känner sig hotade av att en ny verksamhet startar som kan ses som konkurrent till befintlig verksamhet.
- Fackliga organisationer kan känna sig hotade när det kommer in nya aktörer och utförare på marknaden.

Möjligheterna är:
- Eget arbete - egen lön - sänkta samhällskostnader - nya skattintäkter - mer välfärd - bättre hälsa
- Egen försörjning - ökad självkänsla - ökad livskvalitet - Empowerment
- Nya kontakter genom arbete - minskad främlingsrädsla och främlingsfientlighet
- Ny arbetsmarknad - skapar kreativitet, blir förebild
- Känsla av sammanhang - påverkar övriga familjen, släkten, bostadsområdet och folkgruppen
- Metoder för utbildning som kommer andra till del - metodutveckling -spridningseffekt
- Förebild för kvinnor att starta eget

Vi kommer i projektet att konsekvent arbeta med empowerment och hela tiden fokusera på det som fungerar och ger lust.
Vi kommer att i våra utvärderingar och uppföljningar göra jämförelser mellan könen och redovisa detta.

Transnationellt samarbete

Ej aktuellt i detta projekt.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Borlänge
  • Arbetsförmedlingen Falun
  • Falu Kommun
  • Försäkringskassan Borlänge

Samarbetspartners

  • AB Stora Tunabyggen
  • ALMI Företagspartner Dalarna A
  • Arbetsförmedlingen Borlänge
  • Coompanion Dalarna
  • Coompanion Dalarna
  • Falu Kommun
  • Firma Annat
  • Föreningen SKOOPI Sociala kooperativens intresseor
  • FÖRETAGARNA DALARNA
  • Försäkringskassan Borlänge
  • Nationella program
  • Näringslivet Falun Borlänge AB
  • Näringslivsenheten
  • Region Dalarna
  • Stiftelsen CESAM
  • Studieförbundet Bilda Gävle Da
  • Utvecklingsbolaget MittDalarna

Kommun

  • Borlänge
  • Falun