Logotyp på utskrifter

Strukturförändring inom återvinningsbranschen

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareStiftelsen Håll Sverige Rent
KontaktpersonLars Alm
E-postlars.alm@hsr.se
Telefonnummer08-505 263 31
Beviljat ESF-stöd297 640 kr
Total projektbudget297 640 kr
Projektperiod2008-09-15 till 2008-12-31
RegionNorra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Målgruppen för projektet utgörs av 189 medarbetare på 19 bildemonteringsföretag i Norra Mellansverige.


Syftet med projektet är att anställda inom bildemonteringsbranschen ska utveckla nya kunskaper och färdigheter för att möta förändrade krav på marknaden.

Bakgrund

Bilskrotning och annan skrotverksamhet har pågått mycket länge. Ända sedan 1920-talet har bilar samlats in och demonterats, varför man kan säga att det är en av de äldsta, vad vi idag kallar återvinnings-verksamheter i landet. Då skedde återvinningen främst genom att reservdelar togs till vara på, men även material återanvändes till viss del.
I början av 1970-talet togs de första fragmenteringsanläggningarna i bruk, vilket medförde att restprodukter som bilskrotare tidigare fick omhänderta, nu istället levererades. Liksom i andra verksamheter beaktades till en början inte miljöaspekterna i branschen i så hög grad. I takt med att miljömedvetenheten ökade i Sverige ökade också miljötänkandet inom såväl bilskrotningsbranschen som kommuner och andra aktörer inom området.
1975 antogs Bilskrotningslagen(1975:343) och Bilskrotningsförordningen (1975:348) vilket bl a innebar att det krävdes auktorisation av Länsstyrelsen för den som regelmässigt hanterade skrotbilar. Detta gäller fortfarande och har löpande utvecklats när det gäller hur man på ett miljöriktigt sätt demonterar en skrotbil.
Genom det pantsystem som har funnits i form av bilskrotningspremie och som tillföll ägaren till bilen som lämnade denna för skrotning var detta en garanti för att en majoritet av skrotbilar i Sverige lämnades in för att återvinnas i någon form eller att begagnade bildelar kunde säljas eller lagras för ytterligare användning.
I samband med att bilskrotningspremien upphörde den 1 juni 2007 påbörjades en mycket stark strukturförändring av landets bildemonteringsföretag. Nu fanns det inget riktigt direkt ekonomiskt incitament för bilägaren att lämna in bilen för skrotning. Detta har inneburit att väsentligt färre bilar kommer in till bilskrotaren och därmed också direkt hotar lönsamheten och överlevnaden för såväl personal som företag inom branschen.
Bilar som inte lämnas in eller överges och dumpas i naturen på industritomter etc kan formellt inte bilskrotare komma över. Ägaren till marken där bilen dumpats kan heller inte röra bilen då detta innebär egenmäktigt förfarande och normalt går det inte att förmå bilägaren att själv ta bort bilen. Denna omfattning av bilar rör 10 000-tals i Sverige. Detta är både en stor ekonomisk förlust både för bilskrotararna men också för naturen som får mycket stora skador med ekonomiska negativa kostnader när kvicksilver och oljor läcker ut från den dumpade skrotbilen. Den enda aktör som formellt kan komma åt dessa bilar är kommunerna genom myndighetsbeslut. Men kommunerna är i första hand enbart intresserade av de dumpade bilar som finns inom kommunal mark, då kostnader för borttransport är dyra och kommunens möjligheter att få ut dessa kostnader från bilägare som dumpat bilar i naturen och på privat mark är mycket små. Genom ett samgående mellan samtliga kommuner i länet och bilskrotare som täcker dessa områden kan man lösa dessa problem genom att bilskrotarna utvecklar nya kunskaper och färdigheter inom utredningsområdet för dumpade bilar och på så sätt både löser problematiken och samtidigt öka lönsamheten i branschen.
Ett annat problem inom branschen är de strukturmässiga generationsväxlingarna som nu står för dörren för många bilskrotare. Dels är det så att för de större företagen som har utvecklat fler nischer inom branschen kan det vara lättare vid generationsväxlingen men då de allra flesta bilskrotare i branschen är mellan 3-7 anställda blir problematiken mycket svårare där. Det finns därmed risk att dessa företag lägger ner istället för att i god tid förbereda en generationsväxling. Vi vet att företag som starta upp från noll i förhållande till om man kan klara ett litet företag generationsväxling så uppstår fem gånger fler anställningar än i ett helt nystartat företag. Ett tredje problem inom branschen är att den till uteslutande del består av män och som är kortutbildade. Här krävs det nya utbildningsinsatser för att kunna klara framtidens utveckling inom branschen. En ökad möjlighet för kvinnor att komma in i branchen hade säkert också skapa möjligheter för ensamstående kvinnliga bilförare att kunna bli en ny målgrupp för branschen.

Syfte

Se ovan.

Att lösa strukturförändringen inom branschen så att fler skrotbilar kommer in i systemet och därmed gör att branschen kan överleva och utvecklas.

Att klara generationsväxlingen inom branschen som idag till 80 procent består av små företag som behöver extern hjälp för att istället för att lägga ner verksamheten.

Att i god tid utveckla alternativa eller kompletterande verksamheter.

Att utveckla nya kunskaper bland de anställda inom branschen både vad gäller utredningskunskap, samarbete mellan kommuner och försäkringsbolag och bilskrotare, ökade kunskaper kring demontering av nya bilmodeller, kunskaper inom miljöhanteringen för att rätt kunna hantera nya produkter i bilar, ökade språkkunskaper samt kulturella kunskaper för en mer internationell handel med reservdelar.

Att öka samverkanskontakter med andra bildemonteringsföretag för att kunna skapa rationaliseringsfördelar och samtidigt skapa möjligheter för specialisering inom vissa demonteringsarbeten.

Att öka de anställdas kunskaper inom data och internet och att utveckla nättjänster.

Att utveckla företagens synlighet och produkter på nätet via mer aktiva hemsidor.

Att utveckla nischer så att fler kvinnor kan anställas inom branchen.

Att utveckla inställningen hos de anställda att få nya målgrupper som
exempelvis att öka tillängligheten för kvinnor att erhålla reservdelar till sina bilar och eller att få hjälp med montering av reservdelar till bilen.

Att öka de anställdas kunskapar kring jämställdhetsfrågor.

Att öka möjligheterna för de anställda att själva kunna styra sitt arbete och upplevelse av att påverka utvecklingen av branschen för att på så sätt bl a förebygga långtidssjukskrivningar.






Målsättning

-ökad kunskap inom data och IT-teknik

-ökad gränshandel inom de nordiska länderna

-nya målgrupper till försäljning av reservdelar

-ökad samverkan med andra bildemonterare för specialisering

-fler omhändertagna skrotbilar

-ökade kunskaper inom miljöområdet

-utveckling av miljöcertifierade produkter och miljödiplomeringar

-upprättandet av hälsoplanför anställda

-utökade kultur- och språkkunskaper

-ingen personalminskning utan målsättning att anställa fler

-ökade kunskaper inom jämställdhetsområdet

Dessa målsättningar och de angivna projektmålen kommer att innebära större möjligheter för de anställda att kunna klara av sitt arbete men också att klara av de nya arbetsuppgifter som är ett måste för att branschen skall kunna öerleva. Målästtningen kommer också att innebära nya arbetsuppgifter som idag inte finns hos många bildemonterare och som kräver en beredskap och mottaglighet hos de anställda. Med nya arbetsuppgifter kommer också ny personal och nya generationer av bildemonterare vilket kommer att öka specialiseringen och som kommer att utvecklas i samband med förprojekteringen och de kommande utbildningsinsatserna.




Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

En tillgänglighetsplan för såväl kunder som anställda skall analyseras i samband med förprojekteringen både vad gäller kunder och anställd personal. Detta gäller då områdena fysisk tillgänglighet och på vilket sätt såväl anställda som kunder kan ha en fysisk tillgänglighet till produkter och information. Vidare kommer diskussionsfrågor att bearbetas vad gäller verksamhetens tillgänglighet i bemötandet anställd-kund. På vilket sätt kan vi ta till oss denna kundgrupp och på vilket sätt kan vi skapa goda bemötande för att kunden skall uppmärksamma vår verksamhet.
När det gäller den kommunikativa tillgängligheten kommer vi att utveckla it-sidan för att dessa grupper både via sina hemdatorer skall kunna få tillgång till vårt utbud men också att de i butiken kan få denna service. Till den informativa tillgängligheten kommer en inventering att ske på vilket sätt vi kan lösa denna fråga för dessa målgrupper genom antingen informativa material och it-info eller genom praktiskt visande från personal.

Samarbetspartners

  • Länsförsäkringar

Kommun

  • Arvika
  • Avesta
  • Bollnäs
  • Borlänge
  • Eda
  • Enköping
  • Falun
  • Filipstad
  • Forshaga
  • Gagnef
  • Grums
  • Gävle
  • Hagfors
  • Hammarö
  • Hedemora
  • Hofors
  • Hudiksvall
  • Karlstad
  • Kil
  • Kristinehamn
  • Leksand
  • Ljusdal
  • Ludvika
  • Malung
  • Mora
  • Munkfors
  • Nordanstig
  • Ockelbo
  • Orsa
  • Ovanåker
  • Rättvik
  • Sandviken
  • Smedjebacken
  • Storfors
  • Sunne
  • Säffle
  • Säter
  • Söderhamn
  • Tierp
  • Torsby
  • Vansbro
  • Årjäng
  • Älvdalen
  • Älvkarleby
  • Östhammar