Logotyp på utskrifter

Sigrid

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareArbetsförmedlingen Gävle Hk
KontaktpersonEva Holmberg-Tedert
E-posteva.holmberg-tedert@arbetsformedlingen.se
Telefonnummer010 4864387
Beviljat ESF-stöd56 846 143 kr
Total projektbudget157 706 528 kr
Projektperiod2011-02-01 till 2014-08-31
RegionNorra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Genomgående är att alla deltagare i projektet är långtidsarbetslösa. En tredjedel vardera skall vara över 50 år, invandrare eller ungdomar. Ett genomgående tema är metodutveckling och lärande som kommer att väga tungt i projektet och där också det transnationella samarbetet är ett starkt inslag. Kontakter etablerade med Tyskland, Holland, Belgien. Eventuellt kommer också Polen och Danmark att involveras. Ansatsen är bred med geografisk spridning i Värmland, Dalarna och Gävleborg. Bland medverkande aktörer finns såväl näringslivet, regionförbund och länsstyrelse, kommuner och organisationer som LO, TCO, Trygghetsrådet, näringslivsorganisationer och Arbetsförmedlingar i alla tre län.

Bakgrund

I hela ESF-regionen är antalet personer som varit utan arbete långa perioder mycket högt. T.ex. finns vecka 31-2010 antal långtidsarbetslösa utanför garantierna S län (Värmland) 1 691 personer, W län (Dalarna) 1 294 personer, X län 2 133 personer. Till detta kommer antal personer i JOB fas 1-2 i S län 1 977 personer, W län 1 475 personer, X län (Gävleborg) 3 092 personer. För att komma till JOB (Jobb- och utvecklingsgarantin) skall man ha förbrukat alla sina ersättningsdagar i arbetslöshetskassan och kan därefter delta i JOB i 450 dagar. Man kan också komma med i JOB efter 18 månaders arbetslöshet utan ersättningsrätt från a-kassan. Ungdomar i UGA (Jobb- och utvecklingsgarantin för unga) är i S län 1 461 personer, i W län 921 personer och i Gävleborg 2 052 personer.
Gruppen arbetssökande över 50 år är stor och omfattar mellan 27 och 30 % av alla inskrivna arbetssökande eller totalt 6 856 personer i Värmland, 5 853 i Dalarna och 7 368 i Gävleborg vilket gör att det är konsekvent att denna grupp får utgöra minst 30 % av deltagarna i kommande projekt. Ett särskilt fokusområde i hela projektet måste bli funktionshindrades möjligheter till arbete och i gruppen 50+ inskrivna på arbetsförmedlingarna i våra tre län har en mycket hög andel registrerade funktionshinder, andelen varierar mellan 38 % i W län, 38,4 % i X län och hela 45,6 % i S län. Gruppen utrikes födda ökar i hela området och de särskilda program för nyanlända som finns är otillräckliga. Särskilt för dem som varit i Sverige en tid och ännu inte kommit närmare arbetsmarknaden är läget bekymmersamt. I genomsnitt tar det 7 år för en invandrare att etablera sig på svensk arbetsmarknad, lite kortare tid för män medan det för kvinnor tar i genomsnitt 10 år för etablering. Vi kan alltså konstatera att behoven är mycket stora. Målgruppen omfattar i S län 771 personer, i W län 499 personer och i X län 1 146 personer.
Vi ser också vår egen otillräcklighet och stora behov av att arbeta mer systematiskt och strategiskt tillsammans med andra relevanta aktörer för att nå våra mål. Samverkan med andra myndigheter men också andra aktörer som föreningar, kooperativa utvecklingsorganisationer, trygghetsorganisationer, fackliga organisationer och andra associationer bör fördjupas för att underlätta för personer i våra målgrupper att etablera sig på arbetsmarknaden. Vi har också noterat ett stort intresse från studieförbund och folkhögskolor för ett deltagande och bedömer att deras pedagogik passar in på målgrupperna men kommer i en upphandling att se vilka som kan erbjuda de tjänster vi i mobiliseringsfasen ser behov av.
Eftersom behoven är så stora och många olika aktörer skall delta både strategiskt och operativt kommer vi att bryta ner projektet i temaområden.
Tema 1: Arbetssökande 50+ där dels generella metoder för att arbeta med egen verksamhet inom koopperativ, närma sig reguljär arbetsmarknad genom samarbete med företagarföreningar, valideringar för dem med svaga formella meriter men mycket erfarenhet. Oerhört viktiga samverkanspartners här blir trygghetsorganisationerna. En stor del av målgruppen har funktionshinder och särskilda spår och stöd för att undanröja funktionsnedsättningars hindrande verkan på arbetsmarknaden skall utvecklas. Motivations-höjande insatser är av stor vikt även i denna grupp.
Tema 2: Invandrare som hunnit vara i Sverige en tid och har blivit långtidsarbetslösa. Inom detta tema skall vi t ex ge mentorer i företag, ge bättre möjligheter till att starta kooperativa eller andra företag men också knyta sökande till lärlingsplatser i företag där vi räknar med att kunna stimulera fler företag till att anställa invandrare för att därigenom nå nya kundgrupper. Ett särskilt spår under detta tema kommer att bli invandrade kvinnor som trots många år i Sverige inte funnit arbete, ofta är språksvaga och ibland också är funktionella analfabeter. Många av dem är inte inskrivna hos Arbetsförmedlingen idag men skall identifieras och uppmuntras att skriva in sig för att ta del av vårt ordinarie utbud av tjänster. De som kvarstår som arbetssökande efter ett år kan få möjlighet till särskilda program genom projektet.
Tema 3: Unga och här är särskilt samarbetet med kommunerna kring ungdomar som saknar fullständigt gymnasiebetyg och därigenom har ytterst små möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden viktigt. Många i gruppen lever idag på försörjningsstöd från socialtjänsten. Vägledningsinsatser för att fånga ungdomarnas intressen och skapa en struktur i tillvaron. Kanske stimulera till att skapa någon form av egen verksamhet själva eller tillsammans med andra vilket självfallet kommer att kräva genomtänkta insatser i form av utbildningar i entreprenörskap. En grupp ungdomar som har det särskilt besvärligt är de som gått ut gymnasiesärskolan men vare sig omfattas av LSS (Lagen om särskilt stöd för vissa funktionshindrade) eller har aktivitetsersättning från Försäkringskassan. Ytterligare en dimension av problembilden är ungdomar som helt saknar förankring i samhället och kanske lever i en dysfunktionell familj utan stöd från vuxenvärlden. Denna grupp är svår att identifiera och kräver extraordinära insatser. Ett exempel från Falun visar att en framgångsfaktor för detta arbete varit att särskilt uppmärksamma ungdomar från familjer där de vuxna lever på försörjningsstöd och ungdomarna helt saknar förebilder.
Tema 4: Horisontella aktiviteter som metodutveckling, marknadsföring, spridning, påverkan, lärande, implementering, transnationalitet, jämställdhet och tillgänglighet. Ett viktigt område för tema 4 är också att identifiera och undanröja hinder där olika myndigheters regelverk orsakar krockar och förhindrar bra lösningar för individen. Behovet av lärande inom våra organisationer är stort och samarbetet mellan myndigheter och olika regioner behöver utvecklas ytterligare.

Syfte

Under mobiliseringsfasen skall vi rigga projektet för att under genomförandefasen kunna arbeta enligt följande:
Fyra övergripande syften ligger till grund för det fortsatta arbetet:

1. Målgruppen skall få arbete eller i vart fall komma närmare en etablering på arbetsmarknaden som anställd alternativt startar företag i någon form.

2.Ett projekt av denna dimension skall också ge oss möjlighet att utveckla våra arbetsmetoder och utveckla samverkan med andra aktörer både i Sverige och i Tyskland (Brandenburg) Holland, Belgien eventuellt också Polen och Danmark. Nya metoder ska implementeras i ordinarie verksamhet och projektet ska innebära ett lärande för både den personal som arbetar direkt operativt i projektet men också för all vår personal som arbetar med målgrupperna.

3.Ett av syftena är också att utveckla samarbetet över läns- och kommungränser och att arbeta på tvären över organisationsgränser. Genom att förbättra samarbetet ger vi oss möjligheten att tänka prestigelöst och öka måluppfyllelsen.
Självfallet kommer ett stort mått av benchmarking att rymmas inom projektet. I Värmland finns flera goda exempel på kooperativt företagande, även Hudiksvall har fina exempel på arbete med sociala företag som övriga områden i regionen behöver lära sig arbetsmetoder för att öka framväxten av socialt företagande även på flera orter. Ett sätt kan vara att arbeta tvärtom: T.ex. att börja med att undersöka marknaden och se inom vilka sektorer det finns avsättning för produkter och tjänster och därefter gå igenom vilka som skulle kunna utföra dessa tjänster eller tilvlerka dessa produkter och med detta som utgångspunkt skapa företagen.

4.Ett viktigt syfte är också, som framgår redan av problembeskrivningen, att uppmärksamma och undanröja hinder som beror på olika regelverk hos olika myndigheter. Vi kan inte ändra lagstiftningen men vi kan identifiera hinder som beror på inkompatibla handlägningsrutiner och undanröja dessa. Vi kan också ge förslag till lösning på probelm som har med osynkroniserad lagstiftning att göra och uppmärksamma högre nivå i våra organisationer på problemen.
Förutsättningarna att genomföra detta är delvis undersökta genom det arbete som föregått denna ansökan men kommer att undersökas helt och en organisation för aktiviteter i projektet kommer att byggas upp under mobiliseringen.

Projektets övergripande syften är identifierade genom en förmobiliseringsfas med fokus på faktisk styrka i ett projekt av denna storlek. Förmobiliseringen har möjliggjort en unikt bred samverkan som lägger grunden till ett rejält arbete med identifiering och undanröjande av hinder i processen. Genom vårt breda partnerskap har vi samtliga relevanta aktörer involverade för att kunna göra skillnad i implementeringsfasen i slutet av projektet. Vi har redan märkt att projekt "Sigrid" har skapat nya möjligheter genom sin breda mobilisering och ambitiösa ansats.

Målsättning

Under mobiliseringsfasen är målet att rigga organisationen för genomförandet, att få med ytterligare relevanta aktörer och att fördela arbetet på alla medaktörer så att var och en gör det de är bra på och skapa en plattform för lärande till alla deltagande organisationer.
Målsättningen för planerat genomförande är: Deltagarna skall genom projektet få arbete, starta eget eller gå vidare till studier inom tema 1 skall 50 % av dem som slutför projekttiden tillhöra denna grupp. Inom tema 2 skall 30 % gå vidare och inom tema 3 skall 75 % inom projekttiden komma vidare i arbete eller studier. Därutöver bör minst hälten av övriga deltagare i uppföljning ange att de uppfattar sig som närmare målet att få fotfäste på arbetsmarknaden nu jämfört med läget innan de påbörjade projektet.

Det viktigaste arbetet under mobiliseringsfasen är att tillsammans med involverade partners i varje temaområde utveckla delmål för varje tema baserat på ett lösningsfokuserat arbetssätt som tar avstamp i ambitionen att utveckla goda arbetsmetoder för projektets eftersatta målgrupper.

Projektorganisationen kommer under mobiliseringsfasen att arbeta fram en tydlig projektstruktur som möjliggör mätbar måluppfyllelse och löpande återkoppling genom en LFA-liknande struktur.

Det fortsatta arbetet kommer att resultera i mätbara projektmål per delmål. Det kommer också att vara möjligt att identifiera projektets aktiviteter kopplade till varje tema, varje delmål och mätbarhet. Detta ger ett överskådligt projekt som trots sin storlek är transparent.


Inom temaområde 4 skall vi etablera samarbete med Tyskland, Belgien och Holland särskilt inom områdena långtidsarbetslösa 50+ respektive invandrare och då särskilt ta del av arbetet med funktionshindrade och utbyta metoder. Genom att testa nya metoder och utveckla de metoder vi redan arbetar med skall lärandet främjas inom vår organisation och för andra medverkande organisationer. Lärande och implementering utvärderas genom enkäter till involverad personal. Se vidare diskussion om detta under "Uppföljning, utvärdering och lärande"

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Under vår förmobiliseringsfas har vi identifierat tillgänglighet och arbetet med personer som har funktionsnedsättningar som en central del av projektet. Vi kommer att arbeta med metodutveckling och ett ökat lärande i dessa frågor. Inledningsvis har vi sett över våra problemområden och statistikgenomgångar visar att en hög andel av dem som är äldre än 50 år och långtidsarbetslösa också har registrerade funktionsnedsättningar. Bland invandrare respektive ungdomar är andelen lägre men vi vet här att mörkertalet är stort.
Detta gör att alla temaområden och alla delar av projekt Sigrid, som kommer att bedrivas på många orter i regionen, behöver se över tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar.

Generellt sett är tillgängligheten till våra lokaler god för rörelsehindrade, hjälp med hörselslingor etc finns i samlingslokaler för dem med hörselnedsättning. Självfallet beaktas detta också vid hyra av externa lokaler. Den största svårigheten är tillgängligheten till allt vårt material i elektroniskt format och i skriftligt format för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Språket är inte alltid så lättgenomträngligt, handläggarna uttrycker sig inte alltid så att det är begripligt för alla och för personer med psykiska eller psykiatriska funktionsnedsättningar kan vår miljö och situationen att befinna sig på arbetsförmedling eller hos kommuners arbetsmarknadsenheter och andra liknande platser där vi kommer att genomföra åtgärder, att verka skrämmande, obehaglig eller obegriplig.

En viktig uppgift i bemanningen av projektet är att få personal med rätt kompetens och erfarenhet av arbete med olika gruppers funktionsnedsättningar. Vi skall också sträva efter att skapa miljöer deltagarna möter så trygga och lättbegripliga som möjligt för att undvika störningar och splittring av intryck. Lärande om olika funktionshinder för all deltagande personal är viktig och i spridningskonferenserna där erfarenheter delas kommer särskild vikt att läggas vid hur vi arbetar med tillgänglighetsfrågor. I temaområde 4 som ansvarar för metodfrågor skall också metodutvecklingen ta fasta på arbetet med att öka tillgängligheten för alla som har behov av anpassning av något slag. Ökad tillgänglighet kommer också att gagna "normalbefolkningen" som också får lättare att använda vår service.

Under mobiliseringen kommer vi att ta hjälp av processtöd Handisam tillsammans med samverkansparterns egna resurser för det fortsatta arbetet med tillgänglighetsfrågor.

Jämställdhetsintegrering

Redovisas i samband med genomförd mobiliseringsfas.
Se i övrigt sidan 3 i ansökan där jämställdhetsintegreringen beskrivs i bakgrund till projektet.

Transnationellt samarbete

Kontakter etablerade med samverkanspartners i Tyskland (Brandenburg) Nederländerna respektive Belgien för lärande kring målgrupperna äldre långtidsarbetslösa med eller utan funktionshinder samt långtidsarbetslösa invandrare. Stort intresse finns för samverkan.
Kontakter skall tas med aktörer i Danmark för att diskutera samarbete kring långtidsarbetslösa ungdomar.
I frågan om kooperativa företag kommer eventuellt Italien att kontaktas för frågor om studiebesök.
Det transnationella inslaget kommer i första hand att handla om lärande och hur man i de samarbetande länderna lyckats implementera goda metoder i sitt dagliga arbete.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen AMO Torsby
  • Arbetsförmedlingen Falun
  • Arbetsförmedlingen Gävle Hk
  • Falu Kommun
  • Länsstyrelsen Gävleborg OBS
  • Sandvikens kommun Arbetsmarknadscentrum, Tillväxtförvaltningen

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen AMO Torsby
  • Arbetsförmedlingen Bollnäs
  • Arbetsförmedlingen Falun
  • Falu Kommun
  • LO-distriktet Örebro o Värmlan
  • Länsstyrelsen Gävleborg OBS
  • Trygghetsrådet

Kommun

  • Bollnäs
  • Borlänge
  • Falun
  • Forshaga
  • Gagnef
  • Gävle
  • Hagfors
  • Hofors
  • Hudiksvall
  • Kil
  • Leksand
  • Ljusdal
  • Munkfors
  • Nordanstig
  • Ockelbo
  • Ovanåker
  • Rättvik
  • Sandviken
  • Sunne
  • Säter
  • Söderhamn
  • Torsby
  • Älvkarleby