Logotyp på utskrifter

SPICA - för ökad mångfald i byggbranschen

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareByggutbildning Star
KontaktpersonEva-Lena Palander
E-posteva-lena@byggstar.se
Telefonnummer023-67 99 807
Beviljat ESF-stöd9 030 989 kr
Total projektbudget22 246 389 kr
Projektperiod2012-04-02 till 2014-06-30
RegionNorra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Genom ökad kunskap, nya arbetsmetoder och goda exempel vill vi underlätta för ett hållbart återinträde för sjukskrivna och arbetslösa med byggerfarenhet och inträde för grupper som i dag är underrepresenterade i byggbranschen. Projekt ”Spica” har alltså som övergripande mål att öka mångfalden i Byggbranschen. Projektet vänder sig till målgrupperna sjukskrivna, personer med utländsk bakgrund, unga och långtidsarbetslösa . Projektet kommer att fokusera på programkriterierna samverkan och strategisk påverkan och ha stort fokus på projektorganisationens utformning, sammansättning och arbetssätt för att uppnå detta. Aktiviteter riktade till deltagarna kommer att ha sin bas i Stars utbildningslokaler i Örebro, Borlänge och Sundsvall. Där kommer vi bl a att genomföra yrkesspecifik träning för sjukskrivna, praktiska övningar med yrkesspecifik språkträning för PMUB, och yrkesspecifik introduktion direkt ritad mot kvinnor. Allt i nära samarbete med företag och branschens parter.

Bakgrund

Byggutbildning Star har verkat i Byggbranschen sedan mitten av 90-talet. Vi har som ledstjärna att rusta byggbranschen för framtiden, oavsett hur den ser ut. Med projekt SPICA vill vi lägga grunden för individer att utvecklas i och bidra till en ökad mångfald i byggbranschen.

Byggindustrin är en betydande och viktig industri i Sverige som sysselsatte drygt 300 000 personer 2010, vilket motsvarade 6,7 % av samtliga förvärvsarbetande. Bygginvesteringarna uppgick samma år till 266 miljarder kronor, vilket motsvarade 8% av BNP. Att vi har en väl fungerande bygg- och fastighetsmarknad är viktigt för landets tillväxt och utveckling.
Byggindustrin består av 83 000 företag, 18 000 av dessa klassas som bygg- och anläggningsentreprenörer, enligt svensk näringsindelning. Av dessa har tre företag mer än 10 000 anställda, ytterligare tre företag mer än 1000 anställda medan
11 000 företag inte har några anställda alls.

1999 var 36 400 yrkesverksamma byggare mer än 55 år och gick i pension mellan 2000-2009. År 2009 var hela 61 800 personer 55 år eller äldre. Behovet att nyrekrytera till följd av pensionsavgångar kommer alltså att vara betydligt större under kommande tioårsperiod. Rekryteringsbehovet sammanfaller till stora delar med rekordlåga ungdomskullar på väg in i gymnasieskolan.

Många arbetsuppgifter i bygg-och anläggningsbranschen är fysiskt krävande med tunga lyft och besvärliga arbetsställningar. Besvär från muskler och leder (rörelseorganens sjukdomar) är en av våra vanligaste orsaker till sjukskrivning och sjukersättning. 2009 uppgick den totala kostnaden för sjukfrånvaron till 43 miljarder varav rörelseorganens sjukdomar stod för ca 30 %. Bland byggnadsarbetare är andelen betydligt större. Rörelseorganens sjukdomar (belastningsbesvär) står till exempel för 70 % av alla godkända arbetssjukdomar och 60% av sjukersättningen. Besvären skiljer sig dock mellan olika byggyrkesgrupper vad beträffar lokalisation: Målare och elektriker är till exempel högriskgrupper för nack- och skulderbesvär, knäbesvär är vanligast hos golvläggare medan ryggbesvär är vanligast förekommande bland träarbetare, murare och betongarbetare.

Oroande är,vilket och kan förändra en positiv trend i statistiken i negativ riktning, att vi kan se en tendens att belastningsbesvären debuterar i allt lägre åldrar. En orsak till detta kan vara att vi blir mer och mer fysiskt inaktiva på vår fritid. 25% av svensk befolkning 18-65 år är helt fysiskt inaktiva på sin fritid vilket innebär att man är dåligt rustad att klara ett fysiskt tungt arbete. Samma statistik visar att män är mindre fysiskt aktiva än kvinnor.

För att ta till vara den sjukskrivna arbetskraftsreserven och för att minska nyrekryteringsbehovet är det viktigt att rehabilitera sjukskrivna med ”byggarbakgrund” tillbaka, så långt det är möjligt. Individernas ”sjukerfarenhet” bör också tas till vara och implementeras i preventionsarbetet. Vi vet av erfarenhet att många byggare helst vill vara kvar i branschen, några till varje pris. Det är därför viktigt att de får uttömma alla möjligheter innan de kan gå vidare.

Rehabilitering bedrivs i dag av många aktörer. Sjukvården har det övergripande medicinska ansvaret. Företagshälsovården, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är andra aktörer. Byggbranschen har också Galaxen (Branschens rehabiliteringsbolag). Galaxen arbetar med rehabilitering genom anpassat arbete, med hänsyn tagen till individens funktionshinder. Individens nedsatta funktion kompenseras arbetsgivaren med ett lönebidrag som beviljas av arbetsförmedlingen. I dag finns ca 1600 "Galaxare" runt om i landet, utplacerade på olika företag, de flesta i byggbranschen.

När vi tittat närmare på ”Galaxarna”, på lyckade rehabiliteringar, de som avbrutits och de som aldrig blev av därför att man inte hittade något lämpligt arbete kan vi se ”en lucka i systemet”: För en lyckad rehabilitering krävs oftast en medicinsk behandling och förändring av arbetsuppgifter. Galaxens anpassade arbetsuppgifter är ytterligare en insats. Att implementera nya arbetsmetoder och förändra beteendemönster hos individen är också en viktig parameter. Här finns idag ingen naturlig aktör, ingen utarbetad metod eller prövat arbetssätt.

För att uppnå en hållbar rehabilitering krävs i de flesta fall en varaktig beteendeförändring. Erfarenheten visar att åstadkomma beteendeförändring tar tid , ca 6-8 mån, för att man inte skall falla tillbaka i gamla mönster. Träning är en viktig del i rehabiliteringen, att ha en god grundkondition är en förutsättning för fysiskt tungt arbete. Muskler och leder måste också tränas för att ”tåla” belastningar. Man blir bra på det man tränar, alltså ska man träna så likt den miljö man kommer att arbeta i. Den tänkta modellen bygger därför på identifiering av problembilden utifrån deltagarens eget perspektiv och en ”validering” av kunskap och funktion. Därefter ges möjlighet att prova på olika arbetsuppgifter, kanske inom annat byggyrke, som kan vara möjligt utifrån besvärsbilden. All "träning" sker i reell miljö, i ”bygghallen” och med redskap och verktyg som är relevanta för arbetsuppgifterna i fråga . Att under en längre period träna de nya arbetsmomenten ger förutsättning för en hållbar beteendeförändring och rehabilitering.

Av erfarenhet vet vi att byggare med funktionsnedsättning också återfinns bland gruppen långtidsarbetslösa. I projektet ska besvären identifieras och deltagare ska kunna delta i den ovan beskrivna modellen.

Byggbranschen är en homogen bransch, som till övervägande del består av män, svenska män.
Det råder en mycket stor snedfördelning mellan antalet kvinnor och män som är verksamma i branschen:
• 99 procent av alla bygg- och anläggningsarbetare är män
• 97 procent av de högre cheferna i byggbranschen är män
• 95 procent av byggnadshantverkarna är män
• 93 procent av branschens ingenjörer och tekniker är män
• 80 procent av branschens civilingenjörer och arkitekter är män

Byggbranschens parter och de större företagen har naturligtvis uppmärksammat problemet och på olika sätt försökt påverka utvecklingen. Trots en rad goda insatser har utvecklingen gått sakta och dessa fakta kan knappast någon vara nöjd med:
• 0,8 procent av medlemmarna i Byggnads är kvinnor.
• 6 procent av medlemmarna i Byggcheferna är kvinnor.

En av orsakerna till att insatserna inte fått full effekt är den konjunkturnedgång som slog igenom i byggbranschen 2009. De kvinnor och de personer med utländsk härkomst som nyligen anställts sades upp. Konjunkturen har återvänt och det bör nu åter vara möjligt att jobba aktivt med jämställdhet

När man tittar på personer med olika etnisk bakgrund, finns inte heller de representerade i branschen i någon större utsträckning: I Sverige är var femte person invandrare, men i byggbranschen är en av 16 personer invandrare. Här finns betydligt mer att göra:

Byggutbildning Star har under åren 2008-2011 genomfört två ”tvillingprojekt”, OPUS och BITS, riktade till målgrupperna personer med utländsk bakgrund, ungdomar och långtidsarbetslösa. Vi har också arbetat med jämställdhetsfrågan på olika sätt. Utifrån våra vunna erfarenheter vill vi nu gå vidare och utveckla metoder, samverkan mm ytterligare. Utvecklingsområden som identifierats i projekten är bl a ett stort behov av kunskap på området, ett ökat engagemang från ALLA berörda parter och det finns fortfarande ett stort behov av att påverka byggföretagen för att minska hindren för inträde öka jämställdheten och mångfalden. Det finns också ett stort behov av att stötta ungdomar för att kunna ta klivet över tröskeln in i branschen. Utökat nätverk, självförtroendehöjande insatser, "avrostning" och kunskap inom området social kompetens har visat sig vara behov som ungdomarna har gemensamt med övriga målgrupper som projekt SPICA vänder sig till.

Målsättning

Genom ökad kunskap, nya arbetsmetoder och goda exempel vill vi underlätta för ett hållbart återinträde för sjukskrivna och arbetslösa med byggerfarenhet och inträde för grupper som i dag är underrepresenterade i byggbranschen. Det övergripande långsiktiga målet är att öka mångfalden i Byggbranschen.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

De flesta deltagarna i projektet kommer antingen via Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. Det innebär att eventuella funktionsnedsättningar kan vara kända av deras handläggare vilket gör det möjligt för projektet att göra individuella anpassningar. Ambitionen är dock att samtliga krav på tillgänglighet så långt som möjligt ska vara uppfyllda när genomförandet startar.

Mobiliseringsfasen
Under mobiliseringsfasen kommer vi att använda av oss de 4 checklistor som tagits fram av Processtöd Tillgänglighet. Vi kommer också att anlita processtödet som bollplank och rådgivare under såväl mobiliserings- som genomförandefasen. I samråd med processtödet ska vi planera för behovsanpassade utbildningar när det gäller tillgänglighet, där målgrupperna kan vara såväl personal som intressenter.

Fysisk tillgänglighet
När det gäller STAR:s lokaler i projektet så ska en inventering av den fysiska tillgängligheten genomföras under mobiliseringsfasen..Brister ska åtgärdas så snart som möjligt inför genomförandefasen. På arbetsplatser och praktikplatser får inventeringar ske efter hand eftersom det inte i förväg är helt klart vilka platser som blir aktuella och vi inte heller vet vilka särskilda behov som kommer att finnas.

Kommunikativ tillgänglighet
STAR har erfarenheter från ett tidigare projekt av att ha deltagare som har hörselnedsättning eller är helt döva. Där har det fungerat bra med teckentolk och under mobiliseringsfasen ska vi undersöka hur det ser ut i de nu aktuella länen. Vi ska också ta del av vilka ytterligare hjälpmedel som finns att tillgå för att den kommunikativa tillgängligheten ska bli tillfredsställande. Personal i projektet och på praktikplatser behöver också uppmärksammas på hur man exempelvis bäst kommunicerar med personer med olika hörselnedsättningar eller hur höga ljudvolymer påverkar personer med tinnitus.

Informativ tillgänglighet
Star har i tidigare projekt arbetat fram en del informationsmaterial som vänder sig till personer med språksvårigheter och som, med vissa revideringar, kan användas i det nya projektet. Som exempel kan nämnas material på lätt svenska och översättningar till arabiska och somaliska. Svensk byggtjänst har i ett tidigare Equalprojekt arbetat fram ett yrkeslexikon, där varje verktyg inom ett byggyrke visas på bild ihop med ordet på svenska och engelska. Information om projektet kommer främst att spridas via samverkansparterna muntligt och skriftligt och på STAR:s hemsida. För projektdeltagare med läs- och skrivsvårigheter kommer utbildningsmaterial i form av t ex ljudband samt litteratur med tydligt teckensnitt användas. Personalen kommer att vara stöd och ge muntliga genomgångar i st f skriftliga om det behövs. Vid diagnosticerad dyslexi kan Arbetsförmedlingen bidra med stöd via rehabiliteringsföretaget Iris Hadar.

Tillgänglig verksamhet
Personalpolicy, attityder, internutbildning, planering, rutiner, inköp och upphandling är saker som kan påverka om en verksamhet upplevs som tillgänglig eller inte. Ingen ska ska i något sammanhang behöva känna sig diskriminerad.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Borlänge
  • Arbetsförmedlingen Falun
  • Arbetsförmedlingen i Sundsvall
  • Arbetsförmedlingen Karlskoga
  • Arbetsförmedlingen Lindesberg
  • Arbetsförmedlingen Mora/Orsa/Älvdalen
  • Arbetsförmedlingen Örebro Syd
  • Arbetsförmedlingen Örnsköldsvik
  • Arbetsförmedlingen Östersund
  • Falu Kommun
  • Försäkringskassan Borlänge
  • Försäkringskassan Jämtland
  • Försäkringskassan Karlskoga
  • Försäkringskassan Örebro
  • Försäkringskassan, Lokala Försäkringscentret i Sundsvall
  • Försäkringskassan,Örnsköldsvik
  • Integration/Arbetsmarknadsenhe
  • Integrationsenheten, Örnsköldsviks kommun
  • Integrationsservice
  • Jobbcentrum Karlskoga
  • Socialförvaltningen
  • Vuxenutbildningsförvaltningen Masugnen
  • Örebro kommun, Språk och Framtid

Samarbetspartners

  • Arbetförmedlingen Laxå
  • Arbetsförmedlingen Askersund
  • Arbetsförmedlingen Avesta
  • Arbetsförmedlingen Borlänge
  • Arbetsförmedlingen Degerfors
  • Arbetsförmedlingen Falun
  • Arbetsförmedlingen Gagnef
  • Arbetsförmedlingen Hallsberg
  • Arbetsförmedlingen Hedemora
  • Arbetsförmedlingen Hällefors
  • Arbetsförmedlingen i Sundsvall
  • Arbetsförmedlingen Karlskoga
  • Arbetsförmedlingen Kopparberg
  • Arbetsförmedlingen Kramfors
  • Arbetsförmedlingen Kumla
  • Arbetsförmedlingen Lekeberg
  • Arbetsförmedlingen Leksand
  • Arbetsförmedlingen Lindesberg
  • Arbetsförmedlingen Ludvika/Smedjebacken
  • Arbetsförmedlingen Malung/Vansbro
  • Arbetsförmedlingen Mora/Orsa/Älvdalen
  • Arbetsförmedlingen Nora
  • Arbetsförmedlingen Sollefteå
  • Arbetsförmedlingen Strömsund
  • Arbetsförmedlingen Svenstavik
  • Arbetsförmedlingen Säter
  • Arbetsförmedlingen Timrå
  • Arbetsförmedlingen Ånge
  • Arbetsförmedlingen Örebro Syd
  • Arbetsförmedlingen Örnsköldsvik
  • Arbetsförmedlingen Östersund
  • Arbetsmarknadsenheten
  • Barn-, kultur- och utbildnings
  • Byggnads Dalarna
  • Byggnads Örebro
  • Falu Kommun
  • Framtids- och utvecklingsförvaltning
  • Försäkringskassan Borlänge
  • Försäkringskassan Falun
  • Försäkringskassan Härnösand
  • Försäkringskassan Jämtland
  • Försäkringskassan Karlskoga
  • Försäkringskassan Sollefteå
  • Försäkringskassan Örebro
  • Försäkringskassan, Lokala Försäkringscentret i Sundsvall
  • Försäkringskassan,Örnsköldsvik
  • Härnösands kommun, Arbetslivsförvaltningen
  • Individ och Familjeomsorg, Socialförvaltning
  • Integration/Arbetsmarknadsenhe
  • Integrationsenheten, Örnsköldsviks kommun
  • Integrationsservice
  • Jobbcentrum Karlskoga
  • Kultur- utbildning- och fritidsförvaltning
  • MIA/arbetsmarknadsenheten
  • Socialförvaltningen
  • Staben
  • Sveriges Byggindustrier
  • SVERIGES BYGGINDUSTRIER
  • Timrå kommun, Arbetsmarknadsenheten
  • Utvecklingsenheten
  • Vuxenutbildningsförvaltningen Masugnen
  • Åre verksamhetsförvaltning
  • Örebro kommun, Språk och Framtid

Kommun

  • Askersund
  • Avesta
  • Bergs
  • Borlänge
  • Bräcke
  • Falun
  • Gagnef
  • Hallsberg
  • Hedemora
  • Hällefors
  • Härjedalen
  • Härnösand
  • Karlskoga
  • Kramfors
  • Krokom
  • Kumla
  • Laxå
  • Leksand
  • Lindesberg
  • Ljusnarsberg
  • Ludvika
  • Malung
  • Mora
  • Nora
  • Orsa
  • Ragunda
  • Rättvik
  • Smedjebacken
  • Sollefteå
  • Strömsund
  • Sundsvall
  • Timrå
  • Vansbro
  • Ånge
  • Åre
  • Älvdalen
  • Örebro
  • Örnsköldsvik
  • Östersund