Logotyp på utskrifter

Optimal Samverkan Utbildning - Näringsliv

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareKommunledningskontoret Hedemora kommun
KontaktpersonHåkan Frenell
E-posthakan.frenell@hedemora.se
Telefonnummer0225 34460
Beviljat ESF-stöd273 000 kr
Total projektbudget273 000 kr
Projektperiod2008-04-01 till 2008-10-30
RegionNorra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Optimalt samverkan Utbildning-näringsliv

Samhället står inför en svår utmaning med generationsskifte och behov av kompetensutveckling av den tillgängliga arbetskraften.
Samverkan, ständig omvärldsanalys, behovsinventering, efterfrågansstyrd vuxenutbildning anpassad till lokala och regionala behov inom privata och offentliga näringslivet är riktlinjer för vår ansökan. Vi önskar i en konstant process utveckla både det privata och offentliga näringslivet genom att sprida kunskap erhållna genom omvärldsanalyser.

För att uppnå målet och kunna hantera genus perspektivet och genomföra livslångt lärande är det nödvändigt att skapa mötesplatser där offentligt- och privat näringsliv kan mötas och diskutera det aktuella behovet av kompetens. Första steget för att skapa ett fungerande samarbetet mellan utbildningsverksamheten och näringslivets organisationer är att engagera en nyckelperson som kan agera motor och kontaktyta för inblandade parter. Nyckelpersonen ska ta initiativ till skapandet av mötesplatser och arbeta som informatör till alla aktörer. Han/hon är följaktligen en resurs som tillsammans med kommun och näringsliv kan visa den mest flexibla och ekonomiska lösningen på behovsstyrd vuxenutbildning. Målgruppen är i första hand anställda inom kommun och privat näringsliv och berörda av beslut tagna av samhället.
Målet är att aktualisera de tillgängliga möjligheterna att analysera kraven på individuell och efterfrågad kompetensutveckling och därefter sammanställa en ansökan samt genomföra den erforderliga utbildningen. Målet är också att använda och vidarebefordra de goda exempel som finns inom regionen. Även att förklara möjligheterna till olika lösningar av utbildningsproblem, inte bara för personligt bruk utan också för tjänstemän så de kan få tillgång till råd och stöd för genomförande av utbildningsaktiviteter.

Projektet förutsätts ge följande mätbara resultat:
Ökat samarbete mellan utbildare, samhälle och alla aktörer på arbetsmarknaden.
Nya nätverk
Kännedom om företagens framtida kompetensbehov jämfört med dagens utbildningar
Skapande av en utvecklingsplan på individ och enhetsnivå
Nya flexibla utbildningar för de mest behövande. Ex. Ungdomar utan gymnasiekompetens, immigranter, handikappade, flyktingar etc.

Genomförandet av projektet är planerat att starta i april 2008 och första steget är att anställa nyckelpersonen. Ett seminarium genomförs i Maj med inbjudna från kommunen, politiken, och näringslivsbolaget. Uppföljningsseminarier hålls under tiden juni – oktober.
Efter genomförande av dessa aktiviteter inleds fas 2 med kompetensutvecklings program och ny ansökan sänds till ESF.

Bakgrund

Samhället står inför stora utmaningar vad beträffar såväl generationsskifte inom arbetslivet som kompetensutveckling av befintlig arbetskraft.
EU anser det viktigt att "se till att vuxna kan utveckla och uppdatera nyckelkompetenser genom hela livet,
och att särskild fokus läggs på målgrupper som fastställts som prioriterade grupper i nationella, regionala och/eller lokala sammanhang" samt "att se till att tillhandahållen vuxenutbildning och yrkesutbildning för enskilda medborgare är enhetliga genom en nära koppling till sysselsättning och socialpolitik och annan ungdomspolitik samt samarbete med arbetsmarknadens parter och andra berörda parter".
EU har även fokuserat på vissa generella kompetenser:
Kommunikation på modersmålet
Kommunikation i främmande språk
Baskompetens i vetenskap o teknologi
Digital kompetens
”Social kompetens - samhällskompetens
Kulturella uttrycksformer
Entreprenörskap

I Sverige har man genomfört ett Kunskapslyft i syfte att dels höja utbildningsnivån rent allmänt, dels utveckla en infrastruktur för livslångt lärande.
Skolverket påpekar dessutom vikten av särskilda satsningar på yrkesutbildning för vuxna.

CFL: Lärande Regioner!
Utbildningssystemet och tillgång till kompetensutvecklande insatser för anställda och arbetslösa, som ett led i det livslånga lärandet, är av avgörande betydelse för den ekonomiska tillväxten på lång sikt. Det livslånga lärandet förutsätter en kontinuerlig samverkan mellan utbildningssystemet,.... och det omgivande samhället, så att arbetsmarknadens behov och individers efterfrågan kan matchas...” (Linda Ylivainio, Näringsdepartementet, 2007)
Det som här kan läggas till är den kompetens eller mer ett helekopterseende och en djupare allmänförståelse kring dessa frågor som omfattar både kommunens tjänstemän och politiker. Här måste även det regionala perspektivet involveras. Samverkan mellan alla inblandade parter både på lokal, regional nivå blir allt mer viktigt.

Problematiken med kompetensförsörjning för arbetslivet framstår alltmera tydligt och i Region Dalarnas Dalastrategi framhåller man att "En första utmaning består i att Dalarnas befolkningsutveckling kommer att ställa nya krav på samhället. Hela landets befolkning blir äldre genom de stora barnkullarna under 1940-talet. De årgångarna börjar nu pensioneras och lämna arbetsmarknaden, tidigare i Dalarna än i andra regioner, men de yngre generationerna är inte lika stora. Den kompetensbrist som finns i Dalarna redan nu blir allt större. Fler behövs därför i meningsfullt arbete – de arbetslösa behöver få jobb, sjuka och förtidspensionerade behöver rehabilitering och människor från andra länder behöver skapa sin tillvaro i Dalarna. Arbetskraftens kompetens behöver anpassas till näringslivets och den offentliga sektorns behov, och de jobb som erbjuds måste göras mer attraktiva".

Jan Sundqvist, Arbetsförmedlingen (tidigare Länsarbetsnämnden i Dalarna), sammanfattar problematiken i sin rapport Arbetskrafts- och kompetensförsörjning i Dalarnas län 2008.

"En teoretisk beräkning av arbetskraftsbehovet i Dalarna visar på en komplicerad bristsituation. Förändringen av arbetskraften är i princip lika med summan av förändringen i sysselsättning och förändringen i arbetslöshet. Denna beräkning ger en ökning av arbetskraften med 900 personer till slutet av år 2008. Då antalet nytillträdande och personer som lämnar arbetsmarknaden är lika stora, måste tillskottet letas bland arbetssökande med aktivitetsstöd, långtidssjukskrivna, nyanlända invandrare och inflyttare.

Stora föränringar kommer alltså att ske. På lokal nivå måste lösningar skapas för att klara framtidens behov av arbetskraft. Vi inom Hedemora kommuns vuxenutbildning ser behovet av ett nära samarbete mellan de olika förvaltningar för att skapa kortare beslutsvägar och att kunna frigöra resurser för att möjliggöra den service som framgent kommer att efterfrågas, framför allt med sikte på det kommande kompetensbehovet inom både kommunal som privat sektor.

En "arbetskraftresurs" finns bland annat inom kommunplacerade flyktingar, invandrare och sk. sjukpensionärer och ungdomar som inte har gymnasiekompetens, likaså den sneda könsfördelningen som framför allt förekommer branchvis.
För att uppnå en mer flexibel samt en bredare samverkan och därmed effektiv organisation (sett i ett lärande perspektiv) anser vi behovet av en "Nyckelperson" som blir en kontakt och informatör kring utbildningsfrågorna och kan skapa mötesplatser mellan alla aktörer.
Näringslivsbolaget har överblick kring "sin verksamhet" och vi avser att kunna samarbeta med analyser kring behov av arbetskraft likväl som behovet av branchanpassad fortbildning.
Inom kommunen kan, som ett exempel, ett tätare samarbete ske mellan aktuella förvaltningar för att underlätta för invandrare att snabbare komma ut på den lokala arbetsmarknaden i anslutning till sin språkinlärning.
Ett samarbete regionalt via DalaWux (en sammanslutning av dalarnas femton kommuners vuxenutbildningar) innebär att vi kan "ta del av " varandras erfarenheter och kunna erbjuda ett bredare kursutbud.

Näringsbolaget har för avsikt att analysera kompetensbehovet inom kommunen branschvis och vårt projekt avser att analysera behovet av "utbildningsinformation" och kompetensutveckling för kommunanställda samt att skapa mötesplatser för att integrera lärandeperspektivet både mellan näringslivet och kommunen som helhet mot ett effektivt sätt att tillgodose näringslivets boehov av arbetskraft och kompetensbehov.

Vi måste här nämna att avsikten inte är att kunna analysera kompetensbehovet på cirka 1500 anställda utan att vi vill skapa mötesplatser och väcka behovet av en bred kompetenshöjning med fokus på vad som på sikt kan vara genomförbart med tanke på den allt mer förändrade framtida arbetsmarknaden.
I projektet ingår således att genom en Nyckelperson, tillföra en resurs som tillsammans med respektive enhet se över hur samarbetet kan utvecklas och förenklas mellan de olika avdelningarna. Likaså, att som "bollplank", visa på flexibla och ekonomiska lösningar, klargöra de möjligheter som finns inom Vuxenutbildningens kompetensområden samt att för kommunens anställda göra det möjligt till ett mer holistiskt perspektiv inom sektorn "lärande" för att se de möjligheter som redan finns eller kan skapas.

Syfte

Syftet med projektet är att, utifrån den problembild som sägs ovan, aktualiser de möjligheter som finns för att kunna analysera behovet av kompetensutveckling och information kring utbildningsfrågor, ner på individnivå, samt därefter utarbeta en ansökan om genomförande av kompetensutvecklingen på marknaden.

I Dalarnas län har vi en starkt könsuppdelad arbetsmarknad som skiljer sig från övriga landet. Majoritet kvinnor finns inom detaljhandel, vård och omsorg och i deltidsanställningar med en lönebildning som skiljer sig från mannens inkomster. Vår avsik är att på ett tidigt stadie påvisa de möjligheter som finns att som ett led genom utbildning långsiktigt påverka "gamla attityder" på ett positivt sätt.

Målsättning

Vi efterstävar ett nära samarbete mellan kommunens förvaltningar, arbetsmarknadens parter och vuxenutbildningen för att skapa förutsättningar för nya nätverk där Vuxenutbildningen kommer att vara en naturlig samtalspartner för att dels initiera kompetenshöjande åtgärder,dels till att sprida nyheter och möjligheter exempelvis, användande av modern IKT- metodik.
- Att översiktligt inventera förvaltningarnas famtida kompetensbehov ställt mot ett flexibelt kursutbud.
- Projektet skall initiera utvecklingsplaner både på individuell- och på förvaltningsnivå.
- Att tillsammans med minst två förvaltningar tillskapa en mer riktad förprojektering och analys som har till syfte att invtenera kompetensbehovet på lång sikt inom förvaltningarna.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet i sig är viktigt för att belysa jämnställdhetsfrågorna och utgör en viktig del i all samverkan mellan utbildare, avnämare och samhället i övrigt.
Under utbildningsfasen/analysen kring arbetskraftförsörjningen i framtiden ingår en fördjupning kring hur vi alla tacklar dessa frågor. Detta kommer att ske bland annat via SWOT -samt tankeväckande inslag under projektets gång.

I Dalarnas jämställdshetsstrategi 2005-2009 kan man följa mönstret i ett tio stegsprogram.
Man tar också upp fyra strategiska temaområden:
Förebilder
Arbetsmarknad och hälsa
Makt och inflytande
Jämställdhetsarbete
Vi kommer i förprojekteringsfasen att ställa frågor exempelvis om deltidsarbeten och deras betydelse i jämställdhetsarbetet i företag och dess konsekvenser exempelvis ”varför inte män kan ta vissa jobb men att detta passar till kvinnor”. Vi kommer att ställa provocerande frågor, med humorinslag, kring varför ”man tror att det finns manliga och kvinnliga jobb”.
Vi vet att det är lättare att synliggöra gamla strukturmönster via humor "och HA- HA upplevelser".

Attitydfrågor tillsammans med kunskap eller viljeinriktning omkring det jämställda ledarskapet kommer även att ställas.
Individen i centrum beskrivs väl i Dalastrategin. Vi är förtrogna med målen i svensk nationell jämställdhetspolitik om att alla kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter.
Svaren på frågeställningar och övriga erfarenheter som framkommer under förprojektfasen kommer sedan att ligga till grund för resultat i genomförande

Kommun

  • Arvika
  • Avesta
  • Bollnäs
  • Borlänge
  • Eda
  • Enköping
  • Falun
  • Filipstad
  • Forshaga
  • Gagnef
  • Grums
  • Gävle
  • Hagfors
  • Hammarö
  • Hedemora
  • Hofors
  • Hudiksvall
  • Karlstad
  • Kil
  • Kristinehamn
  • Leksand
  • Ljusdal
  • Ludvika
  • Malung
  • Mora
  • Munkfors
  • Nordanstig
  • Ockelbo
  • Orsa
  • Ovanåker
  • Rättvik
  • Sandviken
  • Smedjebacken
  • Storfors
  • Sunne
  • Säffle
  • Säter
  • Söderhamn
  • Tierp
  • Torsby
  • Vansbro
  • Årjäng
  • Älvdalen
  • Älvkarleby
  • Östhammar