Logotyp på utskrifter

NaturKompetens

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareCentrum för Utveckling och Lärande, CUL, inkl HRC
KontaktpersonMaria Walther Rosenberg
E-postmaria.waltherrosenberg@hudiksvall.se
Telefonnummer0650-193 68
Beviljat ESF-stöd242 315 kr
Total projektbudget325 550 kr
Projektperiod2010-08-01 till 2010-11-30
RegionNorra Mellansverige
In English

Sammanfattning

För att motverka ett språkligt och socialt utanförskap för invandrare och flyktingar med ingen eller mycket låg utbildningsbakgrund vill vi undersöka och sammanställa nya utvecklingsvägar.
Vi kommer att studera vad som tidigare har gjorts inom området samt inleda och formalisera kontakter nationellt och transnationellt. I projektet kommer lärande arbetsuppgifter inom naturnära service och produktion arbetas fram, hälsa och funktionshinder belysas, samt fokus sättas på det kvinnliga ledarskapet.

Bakgrund

Hudiksvalls kommun tar varje år emot ca 80 flyktingar. Alla vuxna flyktingar skrivs in på Sfi, svenska för invandrare. Sfi tar även emot invandrare utan flyktingstatus. Många av studerandena på Sfi går vidare genom skolsystemet och kommer så småningom ut på arbetsmarknaden. Men inte alla.
En stor del av de inskrivna Sfi-studerandena har ingen eller mycket låg utbildningsbakgrund. För år 2008 hade 19 inskrivna studerande ingen skolbakgrund alls och betecknas som analfabeter. 33 studerande hade en låg utbildningsbakgrund på mellan 1 och 5 år. Utifrån beräkningsunderlaget 140 studerande på årsbasis ger det en totalprocent på 37% av studerandena som har låg eller ingen utbildningsbakgrund. Liknande siffror gäller för 2009: 29 studerande utan utbildningsbakgrund samt 29 studerande med 1- 5 års utbildning, en totalprocent på 41%. Ingen eller låg utbildningsbakgrund kan vara svårt nog när det gäller att acklimatisera sig i en främmande skolvärld, finns det dessutom tillkommande faktorer som högre ålder eller traumatiska upplevelser från krig och flyktingläger kan det vara nästintill en omöjlighet att hitta nycklarna in i språket via det traditionella skolsystemet.
För Sfi-undervisning finns ett riktvärde på 525 erhållna undervisningstimmar. Studerande med låg utbildningsbakgrund får ofta 600-800 timmar sfi-undervisning innan de fortsätter i studier på annan nivå eller för att gå vidare mot arbete. Om man inte har uppnått de grundläggande kunskaperna i svenska språket förblir dessa framtidsdörrar stängda. Kan man inte föra en dialog eller förstå en enklare instruktion så befinner man sig i ett språkligt och socialt utanförskap. Alternativet blir ofta isolering i hemmen.
Cul, Centrum för Utveckling och Lärande, startade våren 2009 ett mindre projekt, Crescendo, där sfi-studerande med initiala språkbarriärer och avslutad sfi-utbildning får praktik. Där är språkinlärningen byggd på praktiska vardagssysslor kombinerat med kortare samlingar kring ord och samhälle. Läs- och skrivundervisning är inte prioriterat för den här målgruppen, målet är att man ska kunna förstå lättare muntliga instruktioner samt kunna delta i enkla samtal kring vardagliga sammanhang. I enstaka fall kan läs- och skrivförmågan tränas. Projektet visar goda resultat, språkutvecklingen framskrider i en stabil takt.
Projektet har också visat att deltagarna inte bara har bristkompetenser - de har en kompetens som många gånger saknas hos infödda svenskar - naturkompetens. Många av deltagarna i projektet kommer från landsbygd, där har de lärt sig att hantera naturtillgångar på ett hållbart sätt. De vet att bruka och återanvända, de kan plantera och förädla. Från att i Sverige hamnat i ett system där de har varit den som inte kan - inte kan språket, kanske inte kan skriva eller läsa, vill vi förflytta dem in i det område där de blir den som kan. Vi vill bygga vidare på den grundkompetens de har och vidareutveckla idéer kring naturkompetens kopplat till språkträning och dagliga aktiviteter inom området natur, skog, park m m för att på sikt få individen närmare arbete i andras eller eget företag. Vi ser ett arbete framför oss där man inte behöver vara bäst på att skriva eller läsa men där man har en trygghet i att kunna muntligt både förstå och uttrycka vanlig vardagssvenska. På lång sikt ser vi att, om grundmöjligheter ges och resurser tillsätts, målgruppen ska kunna klara av att driva ett företag tillsammans, ett socialt företag.
Vi har på vägen sett fler möjligheter att utifrån individens behov förbättra möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden. Från att ha varit en aktiv brukare i sitt hemland har man blivit en elev i ett förhållandevis tillrättalagt sammanhang, detta har satt sina spår genom en försämrad hälsa. Vi vill undersöka möjligheterna att uppmärksamma hälsans betydelse för utvecklingens fortskridande och även belysa eventuella funktionshinder. Vi vill också lyfta kvinnornas möjligheter till vidareutveckling genom att fokusera på det kvinnliga ledarskapet, något som vi ser som ytterst innovativt beaktande målgruppen men som vi anser är ett angeläget fokus i sammanhanget.
För att kunna arbeta vidare med projektidéerna ser vi att det krävs förarbete i form av studier av vad som tidigare har gjorts inom området samt att kontakter och samarbete med andra kommuner, organisationer samt transnationellt inleds och formaliseras. Vi behöver också ta fram förslag till lärande arbetsuppgifter inom naturnära service och produktion.

Förtydligande 2010-03-26 (se bilaga i akt) pga platsbrist går ej att kopiera förtydligande i ansökan.

Syfte

Syfte
Vi kan beskriva projektsyfte i 7 punkter:
1. Studera vad som har tidigare har gjorts för målgruppen i Sverige
2. Inleda ett samarbete med andra kommuner, transnationellt, intresseorganisationer m fl
3. Vidareutveckla idéerna kring naturkompetens kopplat till praktisk språkträning för målgruppen
4. Lyfta fram frågor kring hälsa samt funktionshinder
5. Undersöka möjliga vägar för att stärka flyktingkvinnors roll i ledande positioner
6. Granska möjligheterna att på sikt starta ett socialt företagande
7. Lägga en grund för ett genomförandeprojekt

1. Studie
Vi behöver genomföra ett grundläggande arbete med att undersöka vad som tidigare gjorts för målgruppen. Resultatet ska redovisas i en rapport men den löpande informationsinhämtningen, som sker genom hela projekttiden, kommer att färga av sig på alla delar under projektets gång. Vi vet att projekt med flyktingar och trädgård har genomförts men målgruppen har, vad vi vet, inte varit den samma d v s de som har den allra lägsta språkkompetensen. Vi vet också att viss skogsutbildning har genomförts, men vilken har varit målgruppen och vad har målet varit? Ett projekt som inriktar sig på att utveckla mottagandet av kvotflyktingar, Landa, bedrivs i länet. På vilket sätt kan vi samarbeta med dem, vilka smarta kopplingar finns mellan mottagandet och det fortsatta utvecklingsarbete vi vill bedriva? Vi anser också att det är av yttersta vikt att se utanför Sveriges gränser. Vad görs för målgruppen i andra EU-länder? Finns det något specifikt EU-land som har idéer att samverka kring? Och, det sociala företaget kopplat till målgruppen, har något gjorts i annat EU-land?

2. Inleda ett samarbete med andra kommuner, transnationellt, intresseorganisationer m fl
Några samarbetspartner är redan vidtalade och har ställt sig positiva till samverkan i ett förprojekt: Skogsstyrelsen region Mitt, Hudiksvallsbostäder, Länsstyrelsen Integration Gävleborg och Arbetsförmedlingen.
Under projektets gång ska nya kontakter inledas för samverkan - intresserade kommuner, närliggande projekt, intresseorganisationer. Vi avser också att knyta kontakter med något EU-land där liknande arbete pågår eller är tänkt att påbörjas.
På vilket sätt och med vilka som samarbetet ska utvecklas bestäms till stora delar av vad som framkommer under studiens genomförande.

3. Vidareutveckla idéerna kring naturkompetens kopplat till praktisk språkträning för målgruppen
Arbeten inom den gröna sektorn är en grundläggande tillväxtfaktor och vi tror att målgruppen skulle kunna vara en resurs i mycket av det som det Regionala utvecklingsprogrammet uppmärksammar som t ex arbete med att värna kultur- och naturmiljö och utveckling av skogens möjligheter och mervärden.
Vidareutveckling av idéerna kring naturkompetens ska ske genom att ta fram förslag till lärande arbetsuppgifter inom naturnära service och produktion vilka får belysas utifrån individens behov och förutsättningar. Följande områden är aktuella:
- manuell skogsskötsel, plantsättning, röjning
- skötsel av tätortsnära naturområden
- miljöanpassad naturvård t ex lieslåtter
- parkskötsel
- produktion av naturnära vårdande kropps- och hälsoprodukter
- produktion av naturnära vardagsprodukter
Projektet ska även se över möjligheten till utbildandet av Naturlotsar

4. Lyfta fram frågor kring hälsa samt funktionshinder
Regionala utvecklingsprogrammet lyfter fram arbetet med att främja människors hälsa som ett prioriterat miljömål. Vi ser ett behov av att belysa hälsoaspekter som en viktig del i individens utvecklingspotential. Vi vill också titta på funktionshinder ur ett rättighetsperspektiv kopplat till målgruppen. Vi vill därför undersöka möjligheten till hälsobefrämjande aktiviteter och se över vilka möjligheter som kan finnas att bistå med vägledning till rehabilitering. Vi vill också visa på rättigheter gällande funktionshinder med särskilt fokus på dyslexi.
Ovanstående arbete kommer att genomföras som en separat mindre studie för att kunna ligga som grund för ett genomförandeprojekt. I studien ska också ingå en aktuell bild av den kommunikativa och informativa tillgängligheten i individens vardag. Studien ska ge förslag på tänkbara utvecklingsvägar framåt.

5. Undersöka möjliga vägar för att stärka flykting- och invandrarkvinnors roll i ledande positioner
Vi vill stödja kvinnornas makt och inflytande att påverka samhället och forma sina liv genom att undersöka och sammanställa lämpliga vägar för att aktualisera, stötta och uppmuntra kvinnligt ledarskap.
Gruppdynamiken inom startade projektet Crescendo har visat på att kvinnor har en ofta outnyttjad kapacitet att driva inte bara sin egen utan också utvecklingen för hela gruppen framåt. Kvinnorna är respekterade men vill inte själva ta steget ut i ledande position. Här finns utvecklingspotential.
Även inför det långsiktiga målet socialt företagande är det av oerhörd vikt att kvinnorna får den starka roll som de bör och kan ta. Vi har kontaktat processtöd för jämställdhetsintegrering och kommer i projektet fortsätta dialogen.



6. Granska möjligheterna att på sikt starta ett socialt företagande
Ett socialt företagande i form av ett socialt arbetskooperativ eller liknande är ett viktigt om än mycket långsiktigt mål. På vilket sätt kan vi börja bygga för att vägleda mot företagande just för denna målgrupp som har språksvårigheter? Och på vilket sätt kan teorier kring Kasam och Empowerment byggas in för att möjliggöra företagande? Empowerment ger individen makten över sitt eget liv något som är bärande i projektet. Alla slutsatser om tillvägagångssättet kan inte bli klara i ett förprojekt men en första granskning av vilka möjliga vägar man bör ta inledningsvis ska redovisas i en enklare swot. Resultatet av den får sedan vara vägledande beträffande vidarekontakter med Coompanion samt sociala arbetskooperativ.
Projektägarna äger kunskap i att göra socioekonomiska bokslut vilket kanske kan vara aktuellt i sammanhanget framöver.

7. Lägga en grund för ett genomförandeprojekt
Alla delarna i förprojektet ska tillsammans bidra till den grund som behövs för att starta ett genomförandeprojekt.
Ett urval av förprojektets aktiviteter kan introduceras inom ramen för det redan startade projektet Crescendo och studierna som ska genomföras ger vägledning om riktlinjer.
Förprojektet bör knyta an till Temaåret Fattigdom och social utestängning genom att ta del av de informationssatsningar som görs men även för att knyta kontakter som kan förmedla projektets tankar vidare.

Målsättning

Rapport om nuvarande kunskapsläge i Sverige.
Bekräftade samverkanspartner inom och utom Sverige.
Stadig aktivitetsgrund för genomförandeprojekt där också strategier kring hälsa, funktionshinder samt kvinnligt ledarskap presenteras.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Lokalerna som f n används av projekt Crescendo och som kan användas som utgångspunkt för aktiviteterna kopplat till naturkompetens är inte optimala ur ett tillgänglighetsperspektiv beträffande rullstolsburna. Planering bör göras under projekttiden för att öka tillgängligheten.
Arbete ute i naturen är inte i första hand för rullstolsburna. Tillgänglighet ur andra hänseenden ska dock alltid vara aktuellt och kommer också att uppmärksammas i särskild del som ryms inom projektet. Den kommunikativa tillgängligheten är av särskilt intresse beaktande målgruppen.

Förtydligande 2010-03-26 (se bilaga i akt) pga platsbrist går ej att kopiera förtydligande i ansökan.

Transnationellt samarbete

Svårigheter med att hitta bra och utvecklande aktiviteter för den här målgruppen som har mycket låg språknivå stannar inte vid landsgränserna, alla länder som tar emot flyktingar och invandrare brottas på något sätt med problemet hur man ska agera för att undvika social utestängning. Vi tror att genom att studera andra länders, eller annat lands, exempel på aktiviteter kan vi se på frågan ur andra perspektiv och kanske få möjlighet att pröva ytterligare nya vägar framöver. Vi tror förstås starkt på det sätt vi vill arbeta med frågan och är övertygade om att vi också kan bidra med våra exempel och våra erfarenheter.
Inom EU finns ett flertal länder som tar emot kvotflyktingar, däribland Sverige. Kvotflyktingar är den grupp som är mest representerad i projektets målgrupp och i ett transnationellt samarbete skulle man mycket väl kunna fokusera på den gruppen för att snäva in målbilden och möjliggöra ett tydligare sammanhang i EU-ländernas arbete för möjligheter till alla.

Medfinansiärer

  • Centrum för Utveckling och Lärande, CUL, inkl HRC

Samarbetspartners

  • Länstyrelsen Gävleborg Samhällsbyggnadsenheten
  • Region Mitt

Kommun

  • Hudiksvall
  • Ljusdal
  • Nordanstig