Logotyp på utskrifter

Möta nya utmaningar i samarbete

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareSjöviks folkhögskola
KontaktpersonLena Lönnqvist
E-postlena.lonnqvist@folkbildning.net
Telefonnummer0226-67801
Beviljat ESF-stöd925 000 kr
Total projektbudget925 000 kr
Projektperiod2009-08-01 till 2011-01-31
RegionNorra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Ett samverkansprojekt för individuell kompetensutveckling

Bakgrund

Sjöviks folkhögskola och Kista folkhögskola har genomfört förprojekteringen under hösten 2009. Behov och slutsatser är redovisade i de 2 bifogade dokumenten (sammanlagt 34 sidor) där respektive organisation kartläggs och analyseras i enlighet med den modell (9 steg) som redovisades i ansökan. Med utgångspunkt i en omvärldsanalys, organisationernas kort och långsiktiga operativa målsättningar, SWOT-analyser och kompetensanalyser så har slutsatserna resulterat i handlingsplaner och kompetensutvecklingsplaner som redovisas i ovanstående bilagda dokument.
Förtydligande:
Målsättningen med detta projekt är att
• ge personalen ökad kunskap och bättre samarbetsmetoder

• kvalitetshöjning på de egna arbetsområdena och tillvaratagande av de andra arbetsområdenas erfarenheter.

• ökad förändringsbenägenhet på den egna skolan.

• kunna skapa ett mycket bra samarbetsklimat mellan Kista folkhögskola och Sjöviks folkhögskola.

• Sjöviks personal behöver lära mer för att klara mentorskapet mot Kista.

• av Sjöviks anställda bör minst 60 % ha höjt sin kompetens så pass att man under läsåret efter gör en bättre omvärldsanalys och anpassar sin planering efter de aktuella behov som finns i samhället

• personalen på Kista består av lärare, administration och ledningspersonal varav nio är anställda enbart i Kista Målet är att samtliga dessa nio anställda genom kontakten med Sjövik får tillägna sig en kvalitativ kunskap om folkhögskoleverksamhet som är relevant för vars och ens arbetsområde. Av folkbildningens sju verksamhetsuppdrag ska de behärska minst fyra.

Sjöviks ekonomi är hårt ansträngd och en omvärldsanalys för Sjöviks folkhögskola har visat att, folkhögskoleverksamheten inte är tillräckligt för att bära företaget. Den anläggning som finns med cirka 20 byggnader och den servicenivå som krävs, innebär att kostnaderna måste bäras av fler verksamheter än folkhögskoleverksamheten. Dessutom finns en oro för statens vilja att fortsätta ge tillräckliga anslag till folkbildningen. Det kompletterande anslag som landstingen bidrar med är också ibland ifrågasatt i politiska diskussioner. En annan tendens finns inom vuxenutbildningen i stort, nämligen att man i allt högre grad vill
EU-anpassa alla kompetensbevis och kompetensnivåer. Det är ett hot mot den fria och informella utbildning som hittills finns på folkhögskolor och det kan - på sikt – bli ett hot mot elevtillströmningen. Detta sammantaget innebär att folkhögskolan måste satsa offensivt på kompetensutveckling av alla anställda för att ha en chans att överleva och utvecklas. En utebliven kompetensutveckling hotar verksamheten med resultatet att alla anställda blir arbetslösa.

Målsättningen för Sjöviks folkhögskolan är att
• Sjövik ska främja hållbar utveckling och i samarbete med näringslivet och/eller föreningslivet utveckla ett mångkulturellt centrum med fokus på natur, hantverk och musik. Det sker bland annat genom att erbjuda långa utbildningar, kortkurser, sommarverksamhet och projekt. Mångkulturen ska genomsyra all verksamhet vid Sjövik

• Sommaren 2009 har vi 10 kurser med 200 deltagare

• Hösten 2010 startar vi en årslång utbildning – Global Grundkurs

• Hösten 2009 har vi ansökt om att starta 3 projekt igång med extern finansiering, varav minst ett med målgruppen personer med annan etnisk och kulturell bakgrund än den skandinaviska

I den genomförda SWOT-analysen framkommer att ett av de stora problemen är ekonomin. Dessutom är det bristande personalvård, en Sjöviksandan som inte gäller, bristande marknadsföring och bristande IT-kompetens.
Ovanstående områden är avgörande förbättringsområden för att Sjöviks överlevnad och därmed att de anställda kan behålla sitt arbete i en avfolkningsbygd i en lågkonjunktur.

I kompetensanalysen har skolans 15 viktigaste kompetensområden inför framtiden diskuterats fram och prioriterats av alla anställda. Därefter är en individuell kompetensanalys genomförd. Den visar att det bland de anställda finns stora kompetensbrister inom följande strategiska utvecklingsområden. Ska de kunna behålla sitt arbete så måste detta åtgärdas.
• Kompetens om kulturella skillnader
• Omvärldskompetens och strategisk kompetens
• Ekonomisk kompetens
• Kompetens att söka projektmedel och ekonomiskt stöd
• IT-kompetens
• Kompetens gällande bemötande av funktionsnedsatta personer

Denna kartläggning har inneburit att styrelsen beslutat att starta en Global grundkurs hösten 2010. Detta som ett led i att utveckla ett internationellt mångkulturellt kulturcentrum. Ett kulturcentrum förutsätter att alla anställda (lärare, vaktmästeri, kök, städ, kontor, service etc) är väl förtrogna med och har en djup kompetens och kunskap om internationella frågor.

Utifrån ovanstående kartläggning och analys har vi då dragit slutsatsen att nedanstående kompetensområden måste förstärkas för att trygga de anställdas arbete i framtiden samtidigt som de får en breddad och fördjupad kometens som innebär att det står bättre rustade på arbetsmarknaden i den mån vi måste göra nerdragningar eller de vill söka sig vidare till andra arbeten.

• Utbildning i Internationaliseringsfrågor med inriktning mot Mellanöstern (alla anställda)
• Studieresa till Mellanöstern (5 anställda)
• Skrivarstuga för projektansökningar och projektledarutbildning (20 anställda)
• IKT, Folkbildningsnätet och flexibelt lärande (alla anställda)
• Funktionsnedsättningar (alla anställda)

Målsättningen för Kista folkhögskola är
• Kista folkhögskolan är en självständig folkhögskola senast den 1 januari 2010
• Ett nära samarbete med Sjöviks folkhögskola.
• Alla lärare har samarbetat i ett långt tematiskt projekt som omfattar alla ämnen.
• Alla lärare har fått utbildning så att de kan undervisa individualiserat (bla via folkbildningsnätet) och har prövat det vid minst 1 tillfälle.
• Alla lärare kan skillnaden mellan betygssättning och folkhögskolans omdöme

I den genomförda SWOT-analysen konstaterades följande problem och svagheter
• Ekonomin
• Många elever har inte studier som fokus (familj barn)
• Ad hoc – organisation (bristande framförhållning)
• Saknar pedagogiska diskussioner
• Personalpolitik (insyn/inflytande)
• En för stor majoritet av samma nationalitet.

I kompetensanalysen har skolans 15 viktigaste kompetensområden inför framtiden diskuterats fram och prioriterats av alla anställda. Därefter är en individuell kompetensanalys genomförd. Den visar att det bland de anställda finns stora kompetensbrister inom följande strategiska utvecklingsområden. Ska de kunna behålla sitt arbete så måste detta åtgärdas.
• Flexibelt - Individualiserat lärande
• Språkutveckling
• Folkbildningskvalitet
• Folkbildningspedagogik
• Folkbildningsnätkompetens
• Omdöme – betyg
• Specialpedagogik
• Styrdokument Lagar och avtal
• Omvärldsorientering – Upphandlingsregler

Utifrån ovanstående har vi då dragit slutsatsen att nedanstående kompetensutvecklingsområden är av avgörande betydelse för att Kista folkhögskola ska ha en chans att överleva och utvecklas till en självständig enhet. Samtidigt innebär kompetensutvecklingen att personalen står bättre rustade för att kunna söka andra arbeten i denna lågkonjunktur
• Vuxenpedagogik med inriktning mot svenskundervisning och flexibelt lärande
• Omvärldskunskap och kulturell kompetens med inriktning mot samarbete med det lokala
• arbetslivet
• Fördjupad folkbildningskunskap


All personal på en folkhögskola är en del av helheten
För en folkhögskolemiljö, vare sig den ligger i stockholmsförorten Kista eller på landsbygden i Dalarna, är det oerhört betydelsefullt att all personal är kompetent att ta aktiv del av verksamheten och stå för en policy vad gäller bemötande och genomförande av verksamheten.

Syfte

I det Nationella strukturfondsprogrammet sägs under punkten 3.2.5
(Programmet ska) främja sådan kompetensutveckling som säkerställer en omställning av redan sysselsatta så att de inte riskerar arbetslöshet på grund av att de inte har efterfrågad kompetens.

Inom ramen för programområdet skall satsningar göras på att förnya och utveckla sysselsattas kompetens. Med ökad kompetens stärks den sysselsattes möjligheter att klara pågående strukturomvandling.

Genom att synliggöra individens kompetenser, koppla samman dessa med idéerna om utveckling av arbetsorganisation och verksamhetsutveckling, samt de behov som bl.a. det lokala och regionala näringslivet ger uttryck för, ges en god bild av kompetensutvecklingsbehoven på arbetsplatserna. Erfarenhet visar att tillväxtmöjligheterna främjas av att medarbetarnas kapacitet bättre tas till vara vid utveckling av verksamhet och arbetsorganisation.

Programmet syftar även till att förebygga långtidssjukskrivningar samt att underlätta för redan sjukskrivna att återgå i arbete. För att kunna ta till vara sysselsattas kompetens fullt ut och göra det möjligt för dem att arbeta i önskad utsträckning, är det viktigt att ge förutsättningar för att kunna förena arbetsliv med familjeliv. Sådana förutsättningar kan skapas genom satsningar på såväl arbetets organisering som kompetensutveckling. Dessa satsningar kan ha betydelse inte minst för att förebygga längre sjukfrånvaro från arbetet, och därmed minska risken för individen att hamna utanför arbetslivet.


I Utlysning av projektmedel Norra Mellansverige PO1 (Dnr 2008-5060014) sägs följande:
Företag och organisationer måste ofta kombinera satsningar på kompetensutveckling med förändringar i arbetssätt och arbetsorganisation. Socialfonden stöder projekt som syftar till att förnya och utveckla sysselsattas kompetens.

Socialfonden stöder (därför) projekt som syftar till att skapa sådana förutsättningar, antingen genom att ändra på arbetets organisering eller genom olika former av kompetensutveckling.

Syftet med Genomförandeprojektet är att, i enlighet med Programdokument och utlysningstext, åtgärda de förbättringsområden som kartläggningen kommit fram till i ljuset av omvärldsanalysen. Genomförandet av framför allt de kortsiktiga men även de långsiktiga målen ska underlättas av den kompetensutvecklingsplan som kartläggningen resulterade i. Dessutom ska kompetensutvecklingsplanen förstärka styrkorna. Åtgärda svagheterna och lägga grunden för att ta ett första steg för att realisera möjligheterna. Förutom detta så ska den genomförda individuella kompetensanalysen som också redovisas i bifogade dokument ligga till grund för valet av kompetensutvecklingsplan.

Handlingsplanen och kompetensutvecklingsplanen (se bilaga) syftar till att stärka individernas (alla anställda) kompetens därmed förstärks företagets utvecklingsmöjligheter och konkurrenssituation vilket innebär tillväxtmöjligheter för företaget och minska risk för arbetslöshet för de anställda.

Målsättning

Målsättningen med kompetensutvecklingen är:
att de kortsiktiga målen nåtts vid projekttidens slut
att en förnyad SWOT-analys vid projekttidens slut visar
att de 3 viktigaste svagheterna undanröjts
att de 3 viktigaste styrkorna förstärkts
att grunden lagts för de 3 viktigaste möjligheterna
att en förnyad kompetensanalys visar en förbättring på 50 % på de 3 lägsta kompetensområdena
att genomföra Sjöviks folkhögskolaskompetensutvecklingsplan
att genomföra Kista folkhögskolas kompetensutvecklingsplan
att genomföra kompetensutvecklingen eller delar därav, där så är möjligt, i samverkan mellan i projektet ingående aktörer

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Fysisk tillgänglighet innebär att arbetsplatsen är så utformad att det är möjligt för alla att ta sig fram på ett enkelt sätt och fungera i arbetssituationen. Vi kommer att under Genomförandefasen att arbeta för att personer oavsett om de har eller inte har funktionshinder:
ska kunna ta sig in i lokalerna
ska kunna delta på möten, konferenser och utbildningar
ska kunna använda toaletten eller andra bekvämlighetsanordningar

Tillgänglig verksamhet handlar om hur vi förhåller oss till varandra. Genom förståelse, medvetenhet och kunskap skapas arbetsplatser där medarbetarna inte känner sig diskriminerade. Vi kommer att under Genomförandefasen att arbeta för att
berörda personer får kompetensutveckling i frågor som rör tillgänglighet och funktionshinder
rutiner tas fram för att arbeta med tillgänglighetsfrågor

Kommunikativ tillgänglighet - möjligheten till att höra och delta i diskussioner bygger på att kommunikationen möjliggörs. Det sker t ex genom teleslinga och en god akustisk miljö samt ett intranät som är användbart för alla. Informativ tillgänglighet, informationen måste vara utformad på ett sådant sätt att alla kan tillgodogöra sig den. Det kan t ex innebära att informationsmaterial behöver finnas på flera olika media. Vi kommer att under Genomförandefasen att arbeta för att alla personer
ska kunna ta till sig projektets information genom lättläst och tydlig information.
ska kunna ta del av företagets och projektets webbplats.

Under Genomförandefasen kommer vi att ta hänsyn till tillgänglighetsfrågorna genom val av lokaler, metodanpassning, val av material, arbetssätt, attityder och förhållningssätt.

Observera också att vi har flera utbildningar för elever med funktionshinder och inlärningssvårigheter därmed har vi också många i vår personalgrupp som har specialkunskaper omkring detta.

Teaterprojekt
I många år har elever med särskolebakgrund som går på TPG (Teoretisk Praktisk Grundkurs) haft någon form av teater-musikdrama verksamhet under vägledning av musikterapeuter. De brukar ge en föreställnign på vårfesten, då även allmänheten kan komma.
När Sjöviks folkhögskola nu inte längre har musikterapeututbildning, har aktiviteten fortsatt med annan personal.

Under 2009 har kontakt tagits med ABF och Bergslagsteatern i Avesta om ett teaterprojekt för utvecklingsstörda. Sjöviks folkhögskola behöver bidra med personal och eleverna på TPG och L-blocket får vara med i projektet. Föreställningar kommer förhoppningsvis att ges på Bergslagsteatern och på Sjövik.

Detta är ett led i att folkhögskolan vill främja att kulturutövandet är tillgängligt öven för dem som har en funktionsnedsättning som utvecklingsstörning.

Vi avser att tillsammans med andra organisationer och företag och Socialfondsprojekt i regionen anlita Moomsteatern (www.moomsteatern.com) dels för en expertföreläsning men också för ett teaterarrangemang. Se Se Svenska ESF-rådets böcker, Makt att förändra sidorna 38-46 och Konsten att förändra.

Vi har vid upphandling av externa konsulter i Genomförandefasen krav på att de ska ha kompetens och erfarenhet av jämställdhetsintegrering och tillgänglighetsfrågor

Vi utgår från dokumentet Vägledning i tillgänglighet för personer med funktionshinder för Socialfonden 2007-2013, en utgångspunkt

Jämställdhetsintegrering

SJÖVIK
SWOT-analysen gällande jämställdhet leder bl a till att Sjöviks folkhögskola måste arbeta metodiskt och systematiskt för att stärka jämställdhetsarbetet.

En folkhögskola ska bidra till att kvinnors och mäns värde och möjligheter ska bli jämställt. Det kräver att vi på Sjöviks folkhögskola har en uppfattning om vad som är jämställt och hur vi uppnår det.

Det finns normer och strukturer som gör att kvinnor och män behandlas olika, att vi förväntar oss olika saker av kvinnor och män och att män som grupp värderas högre än kvinnor som grupp. Ett arbete för ökad jämställdhet kräver kunskaper som handlar om kön, genus, sexualitet, makt och jämställdhet.

Mångfald och Dialog
En studiedag under våren 2009 ska ta upp genderfrågor och jämställdhet. Studieförbundet Bilda använder ett material kallat MOD (Mångfald och Dialog), som vi vill utnyttja. Det använder sig bl a av mycket bra värderingsövningar. En skicklig genomförare av en sådan studiedag är studiekonsulenten Cecilia Willman på Studieförbundet Bilda och hon kommer att leda arbetet.

En insikt av vår analys är att vi ska bedriva jämställdhetsarbetet inom varje verksamhetsområde på Sjöviks folkhögskola. Vi vill arbeta med jämställdhetsintegrering, som innebär att man omfördelar resurser i den ordinarie verksamheten för att uppnå specifika jämställdhetsmål. Syftet med jämställdhetsintegrering är att arbeta för ökad jämställdhet kontinuerligt och långsiktigt i ordinarie verksamhet.

Använda 3R-metoden (4R)
I slutet av 1990-talet utvecklades 3R-metoden av dåvarande Svenska kommunförbundet. 3R-metoden står för metodisk jämställdhetsintegrering i en verksamhet. De tre R:en står för Representation, Resurser och Realia
Representation
Detta ska ge svar på hur könsfördelningen ser ut på olika nivåer i organisationen eller på olika platser. Hur ser könsfördelningen ut i styrelse, ledning, i olika personalgrupper, kursråd, elevkår, matråd, cafégrupp och bland deltagare på olika kurser? Hur ser skolans måldokument ut?
Resurser
Detta ska ge svar på hur resursfördelning i verksamheten fördelas mellan kvinnor och män. Man kan till exempel ställa frågor som: Hur fördelar sig taltiden mellan kvinnor och män på personalmötet eller i klassrummet? Hur informeras personal om viktiga beslut och när informeras de? Hur fördelas ekonomiska resurser mellan kvinnliga respektive manliga kursdeltagare?
Realia
Detta ska ge svar på frågan hur det kommer sig att representationen och resurserna som undersökts ser ut som de gör. Tillgodoses kvinnors respektive mäns intressen och önskemål i lika stor utsträckning och hur tillgodoses de?
Realisera - det fjärde R:et
JämStöd har lagt till ett fjärde R till den ursprungliga 3R-metoden. Det handlar om att realisera nya mål och åtgärder utifrån det som framkommit i undersökningarna.

De fem härskarteknikerna
De fem härskarteknikerna är exempel på motstånd och informell makt som kan komma till uttryck i möten mellan människor. Det är den norska socialpsykologen Berit Ås som har delat in härskarteknikerna i fem grupper: Osynliggörande, Förlöjligande, Undanhållande av information, Dubbelbestraffning och Påförande av skuld och skam.
Sjöviks folkhögskolas personal ska lära sig vad härskarteknikerna står för, även om de flesta inte i dag anser att man är utsatt för förtryck. Syftet är att kunna känna igen tendenser till härskartekniker, för att förebygga diskriminering.
Att använda sig av härskartekniker, medvetet eller omedvetet, är ett sätt att utöva makt över andra människor. Att identifiera härskartekniker ger människor möjligheten att förstå vad som sker när de till exempel inte blir lyssnade på, ignorerade eller förbisedda. Att känna igen härskartekniker ger oss möjligheter att lyfta upp det som händer och föra en diskussion om hur vi bemöter varandra.
Den som ser att en person blir utsatt för någon av de fem härskarteknikerna har ett stort ansvar i att stötta den som utsätts och att försöka motverka att teknikerna förekommer.


KISTA
SWOT-analysen gällande jämställdhet leder bl a till att Kista folkhögskola måste arbeta metodiskt och systematiskt för att stärka jämställdhetsarbetet.

Med tanke på att huvuddelen av eleverna är invandrarkvinnor med låg utbildning, är det oerhört angeläget att medvetenheten om gender och jämställdhetsfrågor är hög på Kista folkhögskola.

Personalen måste vara rustad för att stödja elevernas tänkande i jämställdhet. En folkhögskola ska bidra till att kvinnors och mäns värde och möjligheter ska bli jämställt. Det kräver att alla på Kista folkhögskola har en uppfattning om vad som är jämställt och hur man uppnår det.

Det finns normer och strukturer som gör att kvinnor och män behandlas olika, att vi förväntar oss olika saker av kvinnor och män och att män som grupp värderas högre än kvinnor som grupp. Ett arbete för ökad jämställdhet kräver kunskaper som handlar om kön, genus, sexualitet, makt och jämställdhet.

Kista folkhögskolas personal kommer att kunna delta i den utbildning som ges i MOD (Mångfald och Dialog på Sjöviks folkhögskola. Det blir start i en studiedag med studiekonsulent Cecilia Willman.

En genomgång kommer att göras beträffande jämställdhetsmedvetenheten och planer finns på att använda 4R-metoden (tidigare 3R).
Använda 3R-metoden (4R)
I slutet av 1990-talet utvecklades 3R-metoden av dåvarande Svenska kommunförbundet. 3R-metoden står för metodisk jämställdhetsintegrering i en verksamhet. De tre R:en står för Representation, Resurser och Realia
Representation
Detta ska ge svar på hur könsfördelningen ser ut på olika nivåer i organisationen eller på olika platser. Hur ser könsfördelningen ut i styrelse, ledning, i olika personalgrupper, kursråd, elevkår, matråd, cafégrupp och bland deltagare på olika kurser? Hur ser skolans måldokument ut?
Resurser
Detta ska ge svar på hur resursfördelning i verksamheten fördelas mellan kvinnor och män. Man kan till exempel ställa frågor som: Hur fördelar sig taltiden mellan kvinnor och män på personalmötet eller i klassrummet? Hur informeras personal om viktiga beslut och när informeras de? Hur fördelas ekonomiska resurser mellan kvinnliga respektive manliga kursdeltagare?
Realia
Detta ska ge svar på frågan hur det kommer sig att representationen och resurserna som undersökts ser ut som de gör. Tillgodoses kvinnors respektive mäns intressen och önskemål i lika stor utsträckning och hur tillgodoses de?
Realisera - det fjärde R:et
JämStöd har lagt till ett fjärde R till den ursprungliga 3R-metoden. Det handlar om att realisera nya mål och åtgärder utifrån det som framkommit i undersökningarna.

Styrelsen och personalen på Kista folkhögskola kommer därefter att arbeta för att metodiskt höja medvetandenivån kring jämställdheten i relation till de olika etniska grupper som eleverna representerar.

En islamsk grundsyn som står för könens lika värde finns i Kista folkhögskolas grundläggande och dokumenterade värderingar. Ledningen kommer, med hjälp av erfarna föreläsare (eventuellt kvinnliga imamer), att arbeta för att kunskapen om detta sprids och att dessa värderingar genomsyrar hela verksamheten.

Det projekt som finns för att stärka unga muslimska kvinnors identitet i det svenska samhället, kommer att fortsätta och en del av input från detta projekt bidrar till att stärka jämställdhetsintresset på hela Kista folkhögskola

Vi har vid upphandling av externa konsulter i Genomförandefasen krav på att de ska ha kompetens och erfarenhet av jämställdhetsintegrering och tillgänglighetsfrågor.

Vi utgår från dokumentet Vägledning till jämställdhetsintegrering, en utgångspunkt

Vi kommer också att utbilda förändringsledare i jämställdhet via den utbildning som Equal-projektet Genderschool och G-learning (http://vuc.vv.se/VUCtemplates/CoursePage____87.aspx?courseid=10491) erbjuder. Se Svenska ESF-rådets böcker, Makt att förändra, utgiven av sidorna 48-56 och Konsten att förändra .

Transnationellt samarbete

Sjöviks folkhögskola har under många år beddivit ett omfattande internationellt arbete. Främst på individuella initiativ. Från och med hösten 2009 startat en internationell linje som ett resultat av Förstudieprojektet. Vi vill nu formalisera och institutionalisera vår internationella verksamhet genom att utveckla gemensamma och gränsöverskridande projekt med våra samarbetspartners. (se bilagd kartläggning)

Kommun

  • Avesta