Mobilisering för ungas etablering - förstudie - esf.se
Logotyp på utskrifter

Mobilisering för ungas etablering - förstudie

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareArbetsmarknads- och socialförvaltningen
KontaktpersonMarie Andersson
E-postmarie.andersson5@karlstad.se
Telefonnummer054-5405119
Beviljat ESF-stöd1 265 000 kr
Total projektbudget1 265 000 kr
Projektperiod2014-01-01 till 2014-12-31
RegionNorra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Mobilisering för ungas etablering är en förstudie som omfattar alla Värmlands kommuner och Arbetsförmedlingen. Syftet är att skapa former för organisering i samverkan med relevanta aktörer för att kunna kartlägga och ge stöd till målgruppen unga vuxna 16-24 år som befinner sig, eller riskerar att hamna, utanför gymnasieskolan och arbetsmarknaden. Förstudien genererar kunskap om målgruppens volym och behov, vilka aktörer som påverkar eller påverkas av målgruppen och vilka samverkansstrukturer som finns eller bör finnas.

Bakgrund

Denna ansökan avser ett förstudieprojekt inom spår 1 för att mobilisera och organisera länets aktörer som ansvarar för målgruppen unga vuxna 16-24 år som befinner sig, eller riskerar att hamna, utanför skolsystemet och arbetsmarknaden. Detta i syfte att kunna kartlägga och planera arbetet med målgruppen. Region Värmland har sett att det finns ett behov av regional mobilisering och samverkan och har bett Karlstads kommun att driva denna process via denna förstudie. Man behöver identifiera och belysa problem, möjligheter och goda exempel, samt utveckla metoder för att kunna identifiera och kartlägga målgruppen och dess behov, se över arbetsmetoder för förebyggande arbete kring dem som befinner sig i riskzonen att hoppa av gymnasiet, arbetsmetoder gällande sysselsättning och stöd för dem som har hoppat av gymnasiet eller som befinner sig utanför arbetsmarknaden. Projektet ska även:

- undersöka den lokala samarbetsstrukturen, dess aktörer, deras roller, deras åtaganden
- gemensamt finna former för framtida samverkan och finansiering av åtgärder på kommun- och länsnivå för målgruppen
- inför den nya programperioden förbereda inför lokala och/eller gemensamma ESF-ansökningar om finansiering av utvecklingsarbete runt målgruppen

Kommunerna i Värmland har liksom övriga landet och Europa en hög ungdomsarbetslöshet, i Värmland ligger siffran något högre, på drygt 20 procent, mot övriga landet där siffran ligger på cirka 16-17 procent. Det saknas dock viktig kunskap om denna målgrupp, både hur många personer i varje kommun i länet som befinner sig utanför skolsystemet och arbetsmarknaden, vad de gör, vilka aktörer som påverkar och påverkas av målgruppen samt, vilka behov av stöd dessa personer har och hur samarbetsstrukturerna ser ut. Som grund för kartläggningen och en viktig kunskapskälla finns Tema gruppen i arbetslivets analysmodell "Unga som varken studerar eller arbetar" samt utredningen "Unga utanför gymnasieskolan" (SOU 2013:13).

Målgruppen består av två undergrupper, dels är det unga mellan 16-19 år som omfattas av det kommunala informationsansvaret, dels är det unga mellan 20-24 år som varken arbetar eller studerar. Den mobilisering och kartläggning som projektet syftar till omfattar båda dessa undergrupper och förutsätter därmed extra mycket samverkan aktörerna emellan.

Gällande undergruppen 16-19 år så omfattas de av det kommunala informationsansvaret och det innebär en skyldighet för kommunerna att hålla sig informerade om hur ungdomar mellan 16-19 år är sysselsatta om de inte går i gymnasieskolan för att kunna erbjuda individuella åtgärder. Informationsansvaret är därmed en viktig del i arbetet för att bekämpa ungdomsarbetslösheten och förhindra att ungdomar som avbryter sina studier fastnar i ett långvarigt utanförskap. Som kunskapskälla och vägledning gällande målgruppen inom ramen för informationsansvaret kommer SKL's guide för kommunernas informationsansvar att användas. Temagruppen Unga i arbetslivet har försökt beräkna hur stor denna grupp är och kom fram till ca 11 400 personer under 2010.

Många av dessa unga i utanförskap har misslyckats i skolan, en del redan i grundskolan, och en del saknar både betyg både från grundskola och gymnasiet. Målgruppen har ofta en komplex problembakgrund, det kan handla om svåra familjesituationer, dåligt självförtroende, depression, missbruksproblem, kriminalitet, social fobi och olika typer av både outredda och utredda funktionsnedsättningar. En del är helt isolerade i hemmen utan några kontakter med samhället. Målgruppen saknar kapacitet att ta del av gymnasieskolans ordinarie verksamhet eller det utbud som Arbetsförmedlingen erbjuder i form av Jobbgarantin för ungdomar.

Arbetet med unga i utanförskap är komplext och kräver insatser från många olika aktörer och professioner med olika specialistkompetenser. Dessa aktörer finns bland annat inom socialtjänsten, arbetsmarknadsenheter, gymnasieskolor och Arbetsförmedlingar och de behöver vara samlade runt den enskilda individen och samverka utifrån individens individuella behov. Aktörerna behöver vara överens om vilka olika insatser som ska erbjudas, när de ska erbjudas och av vem. En del av de regionala utmaningar som identifierats och som förstudieprojektet behöver se över är:

- Olika och delvis kontraindicerande regelverk hos berörda myndigheter
- Resursfördelning som inte är inte anpassad efter målgruppens behov
- Aktörer som arbetar med målgruppen har olika uppdrag och saknar kunskap om varandras uppdrag, åtaganden, roller, verktyg, kunskaper och möjligheter
- Kunskap om samverkansstrukturer saknas och likaså gemensamma samverkansavtal
- Utifrån målgruppens heterogenitet kan det vara svårt att dels få kunskap om och kompetens och resurser för att kunna tillgodose målgruppens olika behov.

Dessa unga vuxna som befinner sig utanför skola och arbetsliv saknar tillgång till välfärd och verklig tillgång till inflytande vilket omöjliggör regeringens mål för ungdomspolitiken som är att:
- alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd, och att
- alla ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande.

Målgruppen unga är regionalt prioriterad enligt den s.k. ”Värmlandsstrategin”. Ett av målen inom området "Livskvalitet för alla" är att ”Skillnader mellan kvinnor och män samt flickor och pojkar inom utbildningssystemet ska minska”. Även målet ”Höjd kompetens för alla” omfattar den för projektet aktuella målgruppen genom bland andra följande mål: ”andelen 20-åringar med en fullföljd gymnasieutbildning ska öka ” och ”ungdomsarbetslösheten ska minska och närma sig riksgenomsnittet”. Även kommissionen rekommenderar Sverige att satsa på målgrupper som står långt från arbetsmarknaden, bland andra unga.

KOMPLETTERINGAR TILL ANSÖKAN 2013-10-08

- Förtydliga kopplingen till Värmlandsstrategin

Region Värmland har granskat ansökan och hur denna är kopplat till Värmlandsstretegin och skriver att ”förstudien kopplar tydligt till målet om att ungdomsarbetslösheten ska minska och närma sig riksgenomsnittet, samt att andelen 20-åringar med fullföljd gymnasieutbildning ska öka och fortsätta ligga över riksgenomsnittet. Dessa mål hör till prioriterat område Höjd kompetens på alla nivåer.”

Målsättning

Det övergripande målet är att öka ungas etablering på arbetsmarknaden genom gemensam mobilisering av alla för målgruppen relevanta aktörer i länets kommuner.

På lång sikt kommer detta förstudieprojekt leda till ökad kunskap om målgruppen och ökad samverkan kring målgruppen. Detta kommer i sin tur att för målgruppen leda till:

- Minskad andel unga som befinner sig utanför utbildningssystemet och arbetsmarknaden
- Minskad andel unga som avbryter sina gymnasiestudier
- Ökad andel unga med fullgjord gymnasieutbildning (mål inom Värmlandsstrategin)
- Ökad andel unga som läser vidare på exempelvis högskola
- Ökad inkludering av människor som står långt från arbetsmarknaden, bland andra unga (Kommissionens rekommendationer för Sverige), dvs. fler unga som går till arbete och/eller studier (mål inom Värmlandsstrategin)
- Genom målgruppens etablering på arbetsmarknaden ökar tillgången av kompetent arbetskraft i kommunerna
- Genom målgruppens etablering på arbetsmarknaden ökar den sociala välfärden och folkhälsan förbättras
- Genom målgruppens etablering på arbetsmarknaden minskar kostnaderna för utanförskap och socioekonomiska vinster uppnås

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet ska arbeta med tillgänglighetsfrågor utifrån två perspektiv, dels att öka kunskapen och medvetenheten hos de deltagande aktörerna, dels att underlätta för målgruppen att delta på lika villkor oavsett funktionsnedsättning.

Under projektets planeringfas kommer en SWOT utifrån ett tillgänglighetsperspektiv att göras för att kartlägga styrkor och möjligheter, hot och risker i ett framtida utvecklingsarbete runt målgruppen. Kunskap om tillgänglighet behöver säkerhetsställas bland projektets deltagande aktörer och finnas med som en betydande variabel genom hela projektet från början till slut och därför kommer en tillgänglighetsplan att utformas under planeringsfasen. Planen kommer även att omfatta en beskrivning av hur Tillgänglighetsperspektivet ska integreras i styrsystem för mottagare av ESF-stöd i kommande programperiod.

Målgruppen är heterogen och en del har funktionsnedsättningar som helt eller delvis lett till utanförskapet. Det kan vara outredda och okända funktionsnedsättningar men även kända och diagnostiserade funktionsnedsättningar. Därför är det viktigt att frågor som rör tillgänglighet och funktionsnedsättningar finnas med som grund för att analysera och kartlägga verksamheten, ge en översiktlig bild av hur verksamheten styrs och finansieras samt hur den bör förändras för att öka tillgängligheten. All statistik och kvalitativ data, samt uppföljning och utvärdering av projektet kommer att ta hänsyn till funktionsnedsättningar.

Kommunikativ tillgänglighet är en viktig aspekt och hänsyn kommer att tas gällande hur information ges. Tillgänglighet till lokaler samt olika former av hjälpmedel kommer att vara andra viktiga faktorer.

Transnationellt samarbete

I projektet kommer man att söka kunskap om verksamheter som arbetar med målgruppen både regionalt, nationellt och transnationellt. Eftersökningar kommer ske för kunskapsinhämtning inom ramen för förstudieprojektet samt inför kommande ansökningar till ESF för genomförandeprojekt. Målet är att skapa framtida partnerskapsavtal för transnationellt utbyte med några europeiska länder som har ett framgångsrikt arbete med målgruppen.

KOMPLETTERINGAR TILL ANSÖKAN 2013-10-08

- Förtydliga vad ni tänker er för transnationellt samarbete och hur detta stärker förstudien.

Vi vill inom ramen för förstudieprojektet identifiera lämplig(a) transnationella samarbetspartner(s) som arbetar med målgruppen och kan tillföra oss kunskap om metoder i arbetet med denna. Ungdomsarbetslösheten är ett problem och en prioriterad fråga inom EU och det finns exempel på andra europeiska länder som har lägre ungdomsarbetslöshet än Sverige. I en del av dessa länder arbetar man på andra sätt än man traditionellt gör i Sverige. För att kunna tänka utanför ramarna är det viktigt att även hämta hem kunskap om metoder i arbetet med målgruppen från verksamheter utanför Sveriges gränser. Vad gäller just kartläggning av unga vuxna i utanförskap är det värdefullt att se hur våra närmaste grannländer i Norden och Baltikum arbetar.
Ungdomsstyrelsen har i studien ”Fokus 09” beskrivit arbete med målgruppen i Nederländerna, England och Danmark som skulle kunna vara intressanta transnationella partners.

KOMPLETTERINGAR TILL ANSÖKAN 2013-10-08
Efter telefonmöte har sökandet sänkt den transnationella budgeten med hänvisning till kostnadseffektivitet.

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen AMO Torsby
  • Arbetsförmedlingen Forshaga
  • Arbetsförmedlingen Hammarö
  • Arbetsförmedlingen I Arvika
  • Arbetsförmedlingen Kil
  • Arbetsförmedlingen Kristinehamn
  • Arbetsförmedlingen Säffle
  • Arbetsförmedlingen, Karlstad
  • Filipstads kommun Socialförvaltningen/AIE
  • Forshaga kommun KOMMUNKONTOR
  • Grums kommun KOMMUNALKONTOR
  • IFO/Omvårdnadsförvaltningen
  • Individ- och Familjeomsorg
  • Kils kommun KOMMUNKONTOR
  • Munkfors kommunkontor
  • Socialförvaltningen
  • Storfors kommun KOMMUNALKONTOR
  • Sunne kommun KOMMUNKONTOR
  • Säffle kommun
  • Torsby kommun KOMMUNKONTOR
  • Årjängs kommun KOMMUNKONTOR

Kommun

  • Arvika
  • Eda
  • Filipstad
  • Forshaga
  • Grums
  • Hagfors
  • Hammarö
  • Karlstad
  • Kil
  • Kristinehamn
  • Munkfors
  • Storfors
  • Sunne
  • Säffle
  • Torsby
  • Årjäng