Logotyp på utskrifter

Lärling 2.0

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareRegion Värmland
KontaktpersonBerndt Jendrny
E-postberndt.jendrny@regionvarmland.se
Telefonnummer054-701 10 85
Beviljat ESF-stöd11 998 006 kr
Total projektbudget31 550 166 kr
Projektperiod2010-09-01 till 2014-08-31
RegionNorra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Lärling 2.0 är ett projekt som genom bred samverkan i ett otraditionellt partnerskap mellan den sociala ekonomin, privata och offentliga aktörer (Region Värmland, samtliga arbetsförmedlingar och samtliga kommuner) tillsammans ska skapa utveckling av lärlingsmetoden för att underlätta unga män och kvinnors etablering på arbetsmarknaden och härigenom bryta utanförskapet. Metodiken bygger också på att målgruppens tankar, idéer och reflektioner tas tillvara. Jämställdhet och tillgänglighet ska genomsyra processen.

Bakgrund

Kompetensförsörjning, god tillgång till kunskap och kompetent arbetskraft är en avgörande faktor för att behålla och utveckla näringsliv och offentlig sektor. Detta är ett prioriterat område i det regionala utvecklingsprogrammet Värmland växer.

Region Värmland har tagit fram ett åtgärdspaket för att minska ungdomsarbetslösheten i Värmland. Syftet är att i samarbete med länets kommuner, arbetsförmedlingar och arbetsmarknadens parter ta fram en kraftfull insats för att minska ungdomsarbetslösheten. Det gemensamma arbetet ligger nu till grund för insänd genomförandeansökan Lärling 2.0.

För att säkerställa ett brett engagemang i länet, både under förstudie och genomförandeprojekt, har Region Värmland valt att bjuda in mycket brett till möten, samtal och workshops gällande det gemensamma problemet med ungdomsarbetslöshet. Det innebär att representanter för samtliga kommuner, samtliga arbetsförmedlingar, fackliga organisationer, företagar- och näringslivsorganisationer, Karlstads Universitet, Klusterorganisationerna samt ett antal ordinarie verksamheter hos Region Värmland har deltagit.

En övrig viktig förankringsyta har varit det otraditionella partnerskapet bestående av Samverkansgruppen för Näringslivsfrågor i Värmland, med representanter från Länsstyrelsen, Almi, Värmlandskooperativen, Ung Företagsamhet, Drivhuset, Communicare, Hushållningssällskapet, Företagarna, samtliga kommunala näringslivsansvariga och Värmlands skolpolitiker.

En styrgrupp med representanter från kommunerna, arbetsförmedlingarna, fackliga organisationer samt näringslivsorganisationer fick uppdraget attsammanställa önskemål, behov och idéer. Ett första mål för styrgruppen var att utifrån behoven hos unga arbetslösa och arbetsgivare ta fram en tydlig insats för målgruppen och att jobba fram en metod med fokus på sånt som idag inte görs inom de medverkande aktörernas ordinarie verksamhet i ett kommande genomförandeprojekt.

Förprojekteringens resultat
Gemensam problembild
Resultatet av förprojekteringen är att det växt fram en gemensam problembild som såväl näringsliv, unga arbetslösa och offentlig sektor har. Problembilden är den stora ungdomsarbetslösheten kopplad till framtida kompetensförsörjning.

Målgrupp och metod
Utifrån styrgruppens arbete, som kontinuerligt kommunicerats ut till andra grupperingar såsom fackliga organisationer, representanter från kommunernas socialtjänster och arbetsmarknadsenheter samt såväl näringslivsorganisationer som företag har målgrupp och metod identifierats. Unga arbetslösa kvinnor och män mellan 18-24 år med genomförd eller påbörjad gymnasieutbildning. Ej fullföljd kan bero på felaktigt gymnasieval men också faktorer som är viktiga att få fram från varje individ såsom någon funktionsnedsättning eller annan orsak som gör att individen genom hjälpmedel och stöd kan återta studier och ta del av yrkesinriktade insatser. Utifrån statistik, faktainsamling och dylikt som skett under förprojekteringen har vi kommit fram till metoden Lärling.

Intervjuer har genomförts med en grupp arbetslösa, hälften killar och hälften tjejer, några inskrivna på arbetsförmedlingen, några via socialtjänsten för att fånga upp helheten i problembilden. Vilka tankar finns? Vilka förslag till lösningar, vilka behov?

Viktig input från den här gruppen var just att det fanns en trötthet på traditionell utbildning och en trötthet på korta praktikplatser som inte gav någonting. Det efterlystes långsiktighet med önskemål om ”genomtänkta” praktikplatser och inslag av utbildning mot ett ”riktigt” yrke. Ungdomarna sade sig vara trötta på traditionella jobbsökaraktiviteter och coaching. Deltagarna efterlyste någon form av lärlingssystem.

Vidare fördes ett resonemang om kommande bristyrken inom vård, skola och omsorg i kommunerna och inom de mera industriella teknikyrkena med traditionellt mansdominerade. Ett upplägg som har möjlighet att bryta dessa könsmönster tyckte målgruppen var viktigt.
Ett antal av de unga männen och kvinnorna som intervjuades ansåg också att det vore bra om man i ett projekt på något sätt kunde mäta av den upplevda utvecklingen, dvs att de själva fick vara med och uppskatta hur de utvecklas under projektet.

Intervjuerna följdes upp ett antal veckor senare när projektbeskrivningen började bli klar och ungdomarna fick tycka till om hur slutresultatet blev. Bedömningen var att lärling är en mycket bra metod, och alla tyckte att det var positivt att genomföra Uppstart Lärling 2.0, se bifogad bilaga, för att säkerställa att bra lärlingsplatser finns. Ungdomars synpunkter på projektet kommer att följa hela projektet. Följeutvärderaren kommer att fånga upp deltagarnas syn på upplägget och unga män och kvinnor kommer att vara representerade i projekt- och styrgruppen.

Om man ska lyckas med ett lärlingsprojekt måste detta vara förankrat med arbetsmarknadens parter. I vårt fall var det just arbetsmarknadens parter som föreslog metoden lärling, som är starkt förankrad i näringslivet. Lärling 2.0 ska vara ett komplement utöver kommunernas och arbetsförmedlingarnas ansvar och till den traditionella praktiken. Det ställer krav på att arbetsgivaren verkligen har ett behov och att arbetsgivaren dessutom satsar resurser i form av handledarens tid och kunnande. Det ställer också hårdare krav på matchning mellan lärling och lärlingsplats. Vi ser det här som ett utökat ansvar för både offentlig och privat sektor som tillsammans med representanter från ideell sektor och den sociala ekonomin går samman och gör något nytt.

För att säkerställa förekomsten av lärlingsplatser redan dag 1 kommer uppsökande verksamhet att ske under april till augusti, innan projektstart för genomförande, där samtliga arbetsplatser i Värmland kartläggs. Lärlingsplatserna kartläggs av personal på Region Värmland, tillsammans med kommunernas näringslivsenheter, företags- och näringslivsorganisationer samt de fackliga parterna som har god kännedom om såväl företag som offentliga myndigheter.
Förstudien och uppstartsperioden finansieras av Region Värmland, totalt 1 790 000 kr.

Det otraditionella partnerskapet, se ovan, kommer att medföra att vi kommer att ha ett flexibelt upplägg. Traditionellt sett så får man en lärlingsplats och blir kvar där. Vårt upplägg, med platser klara innan deltagarna startar, utgör en god start på arbetet och med ett lokalt/regionalt nätverk, medföljer att man lättare kan pröva olika yrken vilket gör att metoden och upplägget har ett mera flexibelt utgångsläge.

Trenden visar också att det är viktigare med yrkeskunskap än företagsspecifik kunskap, vilket gör att metoden är lämplig. Tidigare resultat av likartade projekt visar dessutom att metoden är effektiv för att hjälpa människor till jobb och ge företag rätt kompetens.

En annan fördel med metoden är att den kan vara en naturlig fortsättning för de ungdomar som inom ramen för individuella programmet eller för de som avbrutit sina studier vid ett nationellt program, och det är lika bra för målinriktade och studiemotiverade elever som vill lära sig genom att göra. Metoden skapar broar mellan utbildning och arbetsmarknaden, vilket efterfrågas av de intervjuade ungdomarna.

Eftersom samtliga, inte minst via prognoser från arbetsförmedlingen och SCB är övertygade om kommande arbetskraftsbrist runt 2011/2012 så är metoden mycket väl tajmad. Den är dessutom enkel och kostnadseffektiv.

Lärlingsprojektet skulle också med rätt matchning och utbildning kunna bidra till att bryta de könsuppdelade mönster som idag råder på arbetsmarknaden. Detta medför också att jämställdhetsutbildning kommer att vara en röd tråd i projektet.

Lärlingstanken är djupt förankrad med Företagarna. Information om projektet och även den kommande inventeringen kommer att ske i samarbete med Företagarna.

Syfte

- Det primära syftet är att minska arbetslösheten hos unga arbetslösa män och kvinnor mellan 18-24 år.

-En bred samverkansgrupp i ett otraditionellt partnerskap mellan den sociala ekonomin och privat och offentlig sektor skall tillsammans skapa utveckling av lärlingsmetoden som ska bidra till unga män och kvinnors etablering på arbetsmarknaden och härigenom motverka utanförskap.

-Detta partnerskap och denna lärlingsmetod skall också underlätta den framtida kompetensförsörjningen.

- Lärling 2.0 skall komplettera befintliga insatser i regionen och resultera i en ny metod för lärlingsutbildning och en ny samarbetsstruktur mellan parterna.

Målsättning

Mätbara projektmål

-Att 80 % av deltagarna, lika många unga kvinnor som män, etablerar sig på arbetsmarknaden, startar eget eller börjar studera.
-Att deltagande unga kvinnor och män med någon funktionsnedsättning skall vara närmare arbetsmarknaden gällande både tillgänglighet och delaktighet på arbetsmarknaden.
-Att samtliga kommuner och arbetsförmedlingar i länet aktivt deltar i projektet.
-Att lärling som metod implementeras i ordinarie verksamheter efter avslutad projektperiod.
- att nya samarbetsstrukturer har utvecklats mellan privat och offentlig sektor och mellan myndigheter och organisationer.

Förväntade effekter kopplade till syftet
När deltagarna etablerar sig på arbetsmarknaden ökar arbetskraftsutbudet. Detta innebär att utanförskapet bryts och minskas samtidigt som man har möjlighet att tillgodose arbetsgivarnas behov av arbetskraft vilket minskar inflationsdrivande överbud för att attrahera ungdomar.

När kommuner och arbetsförmedlingar gemensamt deltar i arbetet kommer deras samverkan att öka, vilket direkt gynnar de arbetslösa. Näringslivets engagemang resulterar i bättre direkta kontakter med de lokala företagen vilket underlättar för både kommunen och arbetsförmedlingen i matchningen av de arbetssökande.

När ovanstående effekter infrias så kommer chansen för lärlingsmetodiken som ordinarie verksamhet att öka. Detta förstärks också av det otraditionella partnerskapets arbete.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Genom diskussioner angående funktionshinder och tillgänglighet har vi öppnat upp tankarna runt frågan.

Tillgängliga lokaler
- Lokalerna som vi kommer att använda är ute i de olika kommunerna där vi ska säkerställa att de är handikappsanpassade med rullstolsramper, handikappstoaletter och nära till parkering och bussförbindelser så att deltagare kan ta sig till och från lokalen på ett enkelt sätt.

Tillgänglig verksamhet
- Det ska vara en öppen atmosfär där alla ska känna sig delaktiga och välkomna. Vi ska ha raster och fikapauser tillsammans och en öppenhet där inga frågor eller tankar är fel. Ödmjukhet och förståelse för varandras bakgrund och eventuella problematik ska genomsyra arbetsplatsen.

Kommunikativ tillgänglighet
- Vi kommer att se till att alla kommuner kan tillgodose de hjälpmedel som efterfrågas för respektive individ. Att lokalerna ska ha god akustik och bra luftkonditionering är ett krav från första början samt att teckentolkning och teleslinga samt övrigt kommer att införskaffas vid behov.

Informativ tillgänglighet
- Vi är alla olika och lär oss på olika grunder. En del har enkelt att förstå en uppgift utifrån en text, andra kan lättare förstå om de får berättat för sig samt för vissa kan bilder och praktiska uppgifter göra att de lättare förstår. I projektet ska information och kommunikation ske både muntligt, skriftligt och tydliggöras med olika illustrationer för att alla ska få möjlighet att ta del av upplägget.

Alla deltagare, handledare på arbetsplatserna, områdesansvariga, projektledare och övriga aktörer som kommer att arbeta i projektet kommer att få utbildning i tillgänglighet genom ESF-rådets processtöd för tillgänglighetsperspektiv. Kontakt har tagits med Fredrik Lindgren regioncoach processtöd tillgänglighet som drivs av Handisam och finansieras av Europeiska Socialfonden, ESF. Vi kommer också att använda oss av checklistor och dylikt som processtödet erbjuder.

Jämställdhetsintegrering

För att säkerställa ett brett engagemang hos partners och deltagare fhar samtliga varit inblandade i förstudie och riggning. Detta gäller också målgruppen som fick redovisa sina synpunkter. Parterna kommer att vara med genom hela projektet eftersom de finns representerade i både den regionala styrgruppen och i operativa projektgruppen. Parterna kommer dessutom att vara med och genomföra inventeringsfasen tillsammans, vilket kommer att knyta dem ännu mera till projektet. Deltagarna, unga män och kvinnor i projektet, kommer också kontinuerligt att vara med. De kommer att ges möjlighet att delta på styrgruppsmöten, träffa följeutvärderaren och medverka i olika sammanhang.

Jämställdhet ska integreras i alla delar i projektet, det är de små och vardagliga besluten som varje enskild medarbetare/individ/deltagare fattar som har avgörande betydelse för jämställdheten. Det finns inga enskilda insatser som i ett trollslag snabbt förändrar förutsättningarna för att skapa ett jämställt samhälle. Även om vi i Sverige anser att vi kommit mycket långt gällande jämställdhetsfrågan så har vi lång väg att vandra. Sverige har en av de mest könssegregerade arbetsmarknaderna i världen.

Genom att ha jämställdhet med som en punkt vid varje dagordning och i alla tänkta situationer i projektet kommer frågan att få en betydande roll i genomförandet.

Vi kommer i genomförandeprojektet att ha enskilda samtal med samtliga ungdomar angående deras syn på könsmaktsordningar och hur dom vill att samhället ska se ut, hur vi kan nå dit och med vilka metoder/resurser/verktyg.

Alla deras ideér och tankar kommer att sammanställas i en handlings- och aktivitetsplan som sedan kommer att påverka upplägget med jämställdhetsutbildning/aktiviteter inför lärlingsjobbet.

Jämställdhetsutbildningen som riktar sig mot ungdomarna kommer att formas till stor del utifrån ungdomarnas egna erfarenheter och önskemål. Genom bilder och enkla exempel på förutfattade meningar som lätt kan exemplifiera problemet kommer ungdomarna få grundutbildning i jämställdhet och där stor del av innehållet är ungdomarnas egna förslag.

Alla förändringar, oavsett om de är positiva, stöter på motstånd eftersom vi människor gillar de vanor och mönster vi redan har skapat. Vi vet vad vi har/hur ting fungerar och hur vi ska förhålla oss till omgivningen.

Att jobba med jämställdhet är ett förändringsarbete som kräver tålamod och insikt och att motstånd är en del av processen. Den person/erna som driver förändringsarbetet ska ha goda kunskaper om jämställdhet och att metodiskt arbeta så att jämställdhetsarbetet/utbildningarna inte blir en förlängning på redan upparbetade strukturer och kulturer.

Kontakt har tagits med processtöd jämställdhet Katarina Jakobsson. Hon kommer att tillhandahålla jämställdhetsutbildning för handledare på företag och projektets medarbetare. Jämställdhetsutbildning för deltagare kommer att upphandlas.

Transnationellt samarbete

Danmark har hälften så många undomsarbetslösa som Sverige. Det är därför viktigt att studera det danska lärlingssystemet och det nära samarbetet mellan arbetslivet och utbildingssystemet. Vi vill ta vara på deras kunskaper och kompetenser när vi bygger upp lärling 2.0 i Värmland. Erfarenhetsutbyte skall ske genom studiebesök hos varandra.
Refererar till Torgny Ljungqvist Sveriges kommuner och landsting och Ulrik Pedersen, Kommunernas landsforening i Köpenhamn som kommer att förmedla kontakter till oss.






Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen AMO Torsby
  • Arbetsförmedlingen Hagfors
  • Arbetsförmedlingen I Arvika
  • Arbetsförmedlingen Säffle
  • Arbetsförmedlingen, Karlstad
  • Arbetsmarknads- och socialförvaltningen
  • Arvika kommun KOMMUNLEDNINGSSTABEN
  • Eda kommunhus
  • Filipstads kommun Socialförvaltningen/AIE
  • Forshaga kommun KOMMUNKONTOR
  • Grums kommun KOMMUNALKONTOR
  • Hammarö kommun KOMMUNKONTOR
  • IFO/Omvårdnadsförvaltningen
  • Individ- och Familjeomsorg
  • Kils kommun KOMMUNKONTOR
  • Munkfors kommunkontor
  • Storfors kommun KOMMUNALKONTOR
  • Sunne kommun KOMMUNKONTOR
  • Säffle kommun
  • Torsby kommun KOMMUNKONTOR
  • Årjängs kommun KOMMUNKONTOR

Samarbetspartners

  • Företagarna Värmland
  • Handelskammaren Värmland Service AB
  • IF Metall Klarälven
  • Kommunal avdelning Värmland

Kommun

  • Arvika
  • Eda
  • Filipstad
  • Forshaga
  • Grums
  • Hagfors
  • Hammarö
  • Karlstad
  • Kil
  • Kristinehamn
  • Munkfors
  • Storfors
  • Sunne
  • Säffle
  • Torsby
  • Årjäng