Logotyp på utskrifter

Lärande i Ring

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareKomvux
KontaktpersonPeter Wåglund
E-postpeter.waglund@bollnas.se
Telefonnummer0278 25776
Beviljat ESF-stöd3 940 484 kr
Total projektbudget3 940 484 kr
Projektperiod2009-09-01 till 2011-04-30
RegionNorra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Projektet handlar om att genomföra individuella kompetensutvecklingsinsatser i fem företag som alla är medlemmar i Företagsringen i södra Hälsingland. Kompetensbehoven har tagits fram genom ett omfattande analysarbete med hög delaktighet bland de anställda.

Bakgrund

De fem företagen som deltagit i förprojekteringen har samtliga valt att delta på grund av den snabba utvecklingen i omvärlden. För att deras medarbetare ska stå bättre rustade i en föränderlig omvärld, där förändringarna dessutom sker i allt snabbare takt, har förprojekteringen genomförts med hög delaktighet bland de anställda.
Möjligheten för företag att utvecklas och växa, speciellt i vår del av landet, hänger intimt samman med möjligheten för personalen att ständigt lära nytt. Vår slutsats är att verksamhetsanknuten kompetensutveckling har en än större betydelse bland vår regions företag än för företag på många större orter, eftersom kompetensbrist lätt kan bli ett skäl för företagen att flytta till andra länder eller till och med andra världsdelar. I en region som redan tidigare har bland de högsta arbetslöshetssiffrorna och lägsta utbildningsnivåerna (generellt sett) i landet är kompetensutvecklingsinsatser ett sätt för företagen att finnas kvar.
Några viktiga slutsatser som återkommande framkommit under förprojekteringen och som leder fram till speciella utvecklingspriorioteringar är:
Mångkunnighet, det finns ett antal personer som med åren fått allt fler och mer komplicearde, ansvarsfyllda arbetsuppgifter. För dessa är allmänna kompetenslyft viktiga.
Förändringsarbete, företagen arbetar allt mindre med produkter och ska i stället producera anpassade systemlösningar, vilket ställer stora krav på flexibilitet och kompetens.
Internationalisering, språkkunskaper lyfts fram som allt mer viktiga.
Kunderna vill uppfatta företagen som flexibla och lyhörda, ökande krav på ledarskap och kommunikationsförmåga och kundbemötande.

Syfte

Det ursprungliga syftet med genomförande av individuella kompetensutvecklingsinsatser kopplade till utvecklingstankarna för respektive företag var att långsiktigt stärka företagens möjligheter att verka och växa i Hälsingland samt att genom strategiskt planerad och genomförd kompetensutveckling bidra till att stärka den regionala konkurrenskraften i vår region.
Under förprojekteringen har vi målmedvetet arbetat tillsammans fullt och fast i enlighet med detta syfte. Då vi nu ansöker om medel för att gå vidare i en andra fas är syftet detsamma som under förprojekteringen. Förprojekteringens fokus på planering kommer nu att flyttas över till genomförande. I genomförandefasen får vi ett än tydligare individperspektiv där vi riktar in oss på i huvudsak följande prioriteringar:

Klara omställning och bidra till fördjupade och bredare kunskaper inom arbetsområdet. Omställningsfrågornas betydelse har kraftigt ökat eftersom förprojekteringen började i stort sett samtidigt som oron på arbetsmarknaden gradvis trappades upp under hösten 2008. Förprojekteringens företag har märkt av de nya tendenserna och ett par av de ursprungliga företagen kunde, som nämns i slutrapporten, inte genomföra hela förstudieprojektet på grund av konkurs. Genom att stärka personalen i det nuvarande oroliga läget, vilket vi ännu inte har sett slutet på, kommer individerna att stå bättre rustade vare sig de stannar i det nuvarande företaget eller går till annan anställning.

Underlätta generationsskiftesproblematik. En bild som diskuterats under förprojekteringen visar hur kommande pensionsavgångar i Bollnäs kommun ser ut de närmaste åren framöver. Dessvärre är läget lika i regionen, landet och även Europa i övrigt. En viktig slutsats är att vi måste värna om den arbetskraft vi har. Genom att utveckla och utbilda nuvarande arbetskraft kan vi bidra till att den längre kan hålla sig kvar i arbetslivet och att den kan gå vidare till mer komplicerade arbetsuppgifter och därigenom lämna plats till ungdomar som idag har svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden.
Att tillvarata befintlig kompetens och främja ett flexibelt lärande. Vi har i förprojekteringen funnit att det hos vissa grupper av personal finns ett stort kunnande men där utvecklande insatser skulle höja den kompetensen oerhört vilket ger företaget fördelar och stärker den enskildes anställningsbarhet. Exempel på sådana insatser är satsningar på ledar- eller affärsmannaskap.

Målsättning

Målsättningen är att kompetensutveckling kopplad till de behov som definierats under förprojekteringen ska påbörjas i samtliga fem företag.
Utvecklingsinsatserna ska prioriteras noggrant och resurserna fördelas på ett sådant sätt att de grupper som har de största kompetensbehoven, kopplat till deras framtida möjligheter att finnas kvar och utvecklas på sina arbetsplatser, kommer i fråga för utbildning.
Minst 90 % av samtliga deltagare i ansökan ska i någon mån ha deltagit i kompetensutveckling.
Genom ett gemensamt genomförande ska kostnader för utbildningsköp minska jämfört med om varje enskilt företag hade utbildat personal på egen hand.
Jämställdhetsinsatser, som relaterar till den SWOT-analys som gjorts under förprojekteringen, ska återspeglas i utvecklingsinsatserna.
En modell för kompetensinventering och genomförande ska, senast vid projektets slut, ha utarbetats och dokumenterats så att liknande projekt kan repriseras.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Vi kan konstatera att Tillgänglighet är ett delvis nytt kunskapsområde att ta till sig för projektets deltagare, precis som jämställdhet var det för några år sedan. (Idag går det betydligt lättare för företagen att resonera om och även sätta mål för jämställdhetsinsatser). Om vi ser Tillgänglighet på det sättet, att vi måste internalisera det i vår begreppsvärld och därefter arbeta vidare med det i genomförandeplaner med mera, förstår vi att området, för företagen, kommer att bli allt viktigare ju längre tiden går. Vi ser det därför som mycket bra att området diskuterats under förprojekteringen. Vi har informerat om den vidare synen på tillgänglighetsbegreppet och därefter låtit företagen arbeta med ett antal frågeställningar (se bilagor). Diskussioner har förts i respektive företag och det kommer att visa sig på olika sätt att deltagande företag börjat fundera i termer av tillgänglighet. Ett företag säger exempelvis att: Vi är medlemmar i Företagsringen och genom att utnyttja/anlita den befintliga kompetens som finns bland medlemsföretagen, som Komvux Vård och Svenska kyrkan kan vi lära oss mer om frågan. Ett annat uttalande är: Vid varje arbetsplatsträff ska tillgänglighetsfrågan finnas med som en stående punkt vilket innebär att all personal aktiveras kring frågan såväl inom som utanför projektet.
Som projektanordnare kommer vi att erbjuda stöd i det vidare utvecklingsarbetet inom Tillgänglighet. Vår interna processledare kommer att ta hjälp från ESF-rådets upphandlade expertis på området samt från kommunens handikappsamordnare.
I det faktiska genomförandet kommer tillgängligheten att betyda:
Att företagen ansvarar för att utbildningsinsatser anpassas till alla sina anställda. Detta kommer att ske till exempel i samband med upphandling av utbildningar.
Att genomförandet av kompetensutveckling präglas av ett öppet och tillåtande klimat, som inbjuder och möjliggör för dem som har exempelvis inlärningssvårigheter att delta.
Att människor har olika inlärningsstilar diskuteras så att det finns möjligheter att anpassa inlärningsmöjligheterna på individuell nivå. Lärande och Arbete kan stå till tjänst med att vägleda företagen då det till exempel handlar om anställda med läs- och skrivsvårigheter.
I projektägarens egen uppföljning av projektet kommer vi att följa upp hur utbildningsmaterial utformas för att eftersträva informativ tillgänglighet.

Jämställdhetsintegrering

För att påverka utvecklingen kring ökad jämställdhet och integration behövs en helhetssyn och att olika aktörer samverkar. När vi har intervjuat företagen i dessa frågor svarar de ofta att de har en bra jämställdhetsplan, men sedan hinner de inte jobba (tänka) så mycket mer på dessa frågor. Vi har i detta projekt en bra möjlighet att ta ett helhetsgrepp om ambitionen att öka jämställdheten genom följande strategi.

Steg 1: I den projektgrupp som ska organiseras ingår en representant från vardera företag, Lärande och Arbete samt koordinatorn i Företagsringen. Denna grupp sätter upp mål, i samverkan med respektive företagsledning, som kan jämföras med nu framtagna Jämställdhetsindex (se bilagor).

Steg 2: Under projektperioden ska seminariedagar kring jämställdhetsintegrering genomföras. Till dessa bjuds personer med ledande befattning in från alla deltagande företag. Även studie- och yrkesvägledare och annan skolpersonal som lärare, rektorer och genuspedagoger kommer att bjudas in till dessa tillfällen. Yrkesvalen sker tidigt i skolan och eleven blir tidigt påverkad av de vuxnas attityder. Vi kommer att fokusera på nyttan med ökad jämställdhet, som nämnts i analysen, ökad lönsamhet, nya kund- och målgrupper samt ökad trovärdighet.

Steg 3: Vi kommer också att erbjuda jämställdhetsutbildningar som JGL, Jämställdhet, Göra, Lära, som är utvecklad i Gävleborgs län och nu ägs av Försvarshögskolan.

Steg 4: Kvinnorna med ledarroller i företagen inbjuds till ett coachingnätverk med syfte att öka deras självförtroende och motivation att delta i utvecklingsarbete och beslutsprocesser.

Steg 5: Högskolan i Gävle bjuds in att studera och värdera arbetsformerna i projektet. De kan också tillföra kunskaper kring jämställdhet.

Steg 6: Projektgrupp, respektive företagsledning och Högskolan i Gävle utvärderar resultaten i projektets slutskede. Denna utvärdering finansieras inte inom ramen för detta projekt, men har en tydlig bäring på de insatser inom jämställdhetsintegrering som görs inom projektet.

Inom Lärande och Arbete och Företagsringen finns en kunskapsbas inom området då handledarna i förprojekteringen har gått JGL bas respektive är handledare för JGL utbildningar.
Slutsatser är att företagen blir alltmer engagerade i jämställdhetsfrågor. Det har under förprojekteringen bland annat framkommit följande slutsatser:
Att frågorna mer tydligt ska tas upp i samband med arbetsplatsträffar,
Att det är dags att på allvar ändra inställningen inför rekryteringar (företag med endast män i personalen),
Att jobbrotation kan vara ett sätt att låta underrepresenterat kön pröva till exempel ledaruppdrag,
Att erbjuda fler heltidstjänster.
Dessa slutsatser återkommer i fler av utbildningsaktiviteterna, även om de inte direkt rubriceras som jämställdhetsutbildningar.

Samarbetspartners

  • FÖRETAGSRINGEN I SÖDRA HÄLSINGLAND
  • Komvux

Deltagande aktörer

  • ALFTA SKOGSTEKNISKA AB
  • BRUKS AB
  • Caretaker Scandinavia AB
  • CROSS COUNTRY SYSTEMS AKTIEBOLAG
  • Mobackes Trädgårdscenter AB

Kommun

  • Bollnäs
  • Ovanåker