Logotyp på utskrifter

Kraftstation

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareKlarälvdalens Samordningsförbund
KontaktpersonAnders Stenberg
E-postanders.stenberg@forshaga.se
Telefonnummer070-3899298
Beviljat ESF-stöd11 472 334 kr
Total projektbudget27 526 717 kr
Projektperiod2009-07-01 till 2012-06-30
RegionNorra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Utifrån förprojektet, Utvecklad samverkan i Klarälvdalen, har ett genomförandeprojekt - Kraftstation - tagits fram. Kraftstation innebär förstärkt satsning på målgrupperna genom utökade individuella satsningar, upparbetning av arbetsgivarkontakter och matchning av individer emot arbetskraftsbehov.

Personer som finns kvar i sin ordinarie miljö
Handläggargruppen är de som anvisar individer till projektet. Inledningsvis kan individer som redan finns ute i någon aktivitet anvisas till projektet.
Individerna kan finnas ute i aktivitet på arbetsträning, socialbidragspraktik, praktik. Praktikplatser kan vara kommunala verksamheter eller privata företag. Om det visar sig att en individ som är ute i aktivitet inte fungerar tillfredsställande remitteras individen tillbaka till handläggargruppen. Där lyfts frågan om individen kan vara aktuell för Kraftstations insatser. Om var part har fullgjort det som ligger inom respektive parts ansvarsområde kan individen anvisas till projektet.
Projektinsatser riktar sig inte till personer som har någon slags anställning.

Bakgrund

Projekt Kraftstation

Klarälvdalens Samordningsförbund har genomfört ett förprojekt "Utvecklad samverkan i Klarälvdalen" dnr 2008 - 3060172. Projektets syfte var att utreda förutsättningarna för ett genomförandeprojekt.
Klarälvdalens Samordningsförbund har bildats av kommunerna Forshaga, Hagfors och Munkfors samt arbetsförmedlingen, försäkringskassan och Landstinget i Värmland. Förbundets syfte är att uppnå en effektivare resursanvändning utifrån ett gemensamt brukarperspektiv.

Förprojektet har avkastat flera resultat i enlighet med projektplanen:
-Kartläggning: en uppdaterad kartläggning har gjorts för de grupper i
utanförskapet som omfattades av utlysningen (ungdomar och personer av utomnordisk härkomst) men också av övriga grupper. Sammantaget för alla grupperna visar kartläggningen på att ca 1 400 personer återfinns i utanförskapet i de tre kommunerna.
-Arbetsgivarsynpunkter och kontakter: inom förprojektet har ett antal
intervjuer utförts med olika arbetsgivare, mindre företag, större företag och offentliga arbetsgivare. Återkommande synpunkter är att individer ur
målgruppen kan vara en framtida arbetskraftsresurs men att då krävs olika former av support. I utgångsläget finns ett antal hinder.
-Process för utvecklad samverkan: ett 40-tal personer med olika roller inom de sex parterna i förbundet ( handläggare, chefer och styrelserepresentanter) har träffats och arbetat under fyra dagar med syfte att skapa underlag för en genomförandeansökan. Därtill har en mindre arbetsgrupp samrått med andra
berörda parter såsom gymnasieskola och invandrarmottagning. Resultatet har blivit en starkt förankrad projektidé.
-Projektdéen innebär att kraftsamla kring de grupper som står längst från arbetsmarknaden, att lyfta fram de specifika styrkor dessa individer har,
skapa kontakter och fånga upp arbetskraftsbehov hos företag och offentliga arbetsgivare och söka sammanföra tillgängliga kompetenser med behoven

En formell förprojektsrapport bifogas ansökan.

Problembilden
Arbetsförmedlingen arbetar idag med de som betecknas om "jobbfärdiga". Dvs de som kan ta arbeten som anvisas. Personer som inte är "jobbfärdiga" återfinns till viss del inom Försäkringskassan. Andra återfinns inom kommunernas olika försörjningsinsatser. Försäkringskassan arbetar efter nya regler som innehåller tydliga tidsgränser för när olika åtgärder skall ha verkställts. När dessa tidsintervaller passerats och insatserna uttömts upphör försäkringskassans åtaganden och personerna hänvisas till arbetsförmedlingen och om personen inte är "jobbfärdig" hänvisas han/hon till kommunen för sin försörjning. Inom kommunernas social- och eller arbetsmarknadsenheter återfinns de som står långt ifrån arbetsmarknaden. Gruppen bedöms öka efterhand som arbetsförmedlingens och försäkringskassans regler får genomslag. Efterhand som konjunkturläget dessutom försämras kommer gruppens medlemmar att öka i antal även av detta skäl då utslagningen ökar. Kommunerna arbetar med olika insatser alltifrån rent försörjningsstöd över till anpassade arbetsuppgifter och diverse projekt. Därutöver finns individer i utanförskapet som inte "registrerats" hos någon av parterna. De kan ha utförsäkrats, lämnat gymnasieskolan och får sitt uppehälle med stöd av föräldrar eller andra anhöriga.

I handläggargrupperna (bildade genom tillkomsten av samordningsförbundet) arbetar man på så sätt att de olika parterna kan lyfta in ärenden för beslut om åtgärd. Gruppen kan då besluta om att förslå individen till ett projekt eller annan aktivitet. Gruppen kan också notera att ytterligare utredningsinsatser behöver göras innan individen kan föreslås gå vidare. Ett dilemma är att olika utredningsinsatser ofta tar tid då vissa specialistresurser är starkt ansträngda.

I de anpassade arbetsuppgifter som anordnas av kommunerna finns möjligheter att träna personer för vidare uppgifter. I vissa fall utförs uppdrag som avropas av respektive kommun. Det kan handla om transporttjänster, fastighetsskötsel etc. Det finns en viss risk att individer "låses inne" i uppgifter av detta slag då organisationen
har att utgå ifrån motsägelsefulla målsättningar - skapa jobbträning men var också kostnadseffektiv.

Ett väsentligt problemområde utgörs av bristen på "riktiga" arbetsplatser dit individer kan komma för verklighetsanpassad arbetsträning och kanske på sikt fast arbete. Bristen orsakas dels av den faktiska situationen hos många arbetsgivare:

-i dagsläget en snabbt försämrad konjunktur med krav på anpassning av
arbetsstyrkan. Detta försämrar ytterligare målgruppernas konkurrensläge.

-oaktat detta och även på sikt finns en osäkerhet hos arbetsgivare inför att ta in individer som har olika former av problem. Särskilt har ett litet företag inte kompetens och resurser att svara upp till detta.

-kommunala förvaltningar står under stark press att effektivisera vilket också försvårar att ta in individer ur målgruppen

-individerna inom målgruppen har p g a sitt utanförskap kommit långt ifrån arbetsmarknaden, saknar självkänsla och/eller har självdestruktiva beteenden

-de olika aktörerna har en tendens att se till den egna organisationens mål varför det finns risker för att individer "lyfts runt"

Inom arbetslivet regleras många frågor genom avtal emellan arbetsmarknadens parter. Detta förhållande skapar förutsättningar som måste beaktas i arbetet med individer i utanförskapet vilka ju normalt inte omfattas av avtalsregleringar.

Ett annat problemområde utgörs av att kunskapen om företag och näringsliv är alltför begränsad hos de olika aktörerna som arbetar med personer i målgruppen. Man har också alldeles för begränsade kontaktnät till företag och arbetsplatser. Traditionellt har arbetsförmedlingen varit den aktör som haft arbetsgivarkontakter.
Inom kommunerna har framförallt näringslivsansvariga haft samma roll.
Medarbetarna inom de sociala och rehabiliterande verksamheterna har inte haft dessa kontaktnät.

FÖRTYDLIGANDE 090211:
Arbetsgivarkontakter
En kartläggning är gjord i förprojektet. Kartläggningen är en grundläggande mappning av vilka företag som finns i regionen, vilket synsätt och vilka hinder företagaren ser i att ta emot en ur målgruppen på arbetsplatsen.
Den coach som i genomförandeprojektet kommer att arbeta med arbetsgivarna kommer att ha kontinuerliga samtal med arbetsgivarna i de tre kommunerna och med coacherna för att i varje tillfälle matcha deltagare mot möjligheter till arbete. Styrkan är att vi kommer att ha en mycket god kunskap om deltagarna och direkt kunna koppla individ mot möjlighet till arbete. Det rör sig således inte om en kartläggning i traditionell bemärkelse utan om att kontinuerligt besöka arbetsgivare och att ha med kunskap om deltagarna i Kraftstation.

Se också beskrivning sidan 8 i utförlig projektbeskrivning.



Syfte

Genom Klarälvdalen flyter Klarälven som förser det omgivande samhället med mycket energi. Kraftstationer återfinns med jämna mellanrum längs älven. I överförd mening kan en kraftstation också innebära en plats där personer möts och laddas med energi. Projekt Kraftstation innebär att ladda individer med energi. Projekt Kraftstation innebär också att arbetsgivare kan koppla in sig och få tillskott av energi.

Utgångspunkter
Genom den ovan skildrade processen har samordningsförbundet fått tydliga inspel på att vidareutveckla sin verksamhet. Det föreligger en stark förväntan hos delaktörerna om att utveckla ytterligare metoder och organisationsformer. Målgruppen - de som befinner sig längst ifrån arbetsmarknaden - finns kartlagd och antalet är av en omfattning som kräver utökade och nyskapande insatser. Samordningsförbundet driver idag viss verksamhet bl a Dirigo. Inom respektive kommun driver man olika egna verksamheter med anpassade aktiviteter för individer i målgruppen. Här finns erfarenheter stödjer en vidareutveckling av arbetet med personer långt ifrån arbetsmarknaden. Här finns också en utbredd uppfattning om att man i dessa insatser inte når tillräckligt långt. Det handlar om bristande resurser, om brister i kontaktvägar och liksom brister i arbetssätt. Det handlar också om att utveckla nya arbetssätt, främst vad gäller att skapa kontakter med näringslivet, fånga upp behov och kunna förmedla rätt kompetens. Inom ramen för samordningsförbundet har man skapat lokala s k handläggargrupper. Dessa beslutar i ärenden som rör insatser för individer vilka kan aktualiseras av alla parterna. Handläggargrupperna utgör en viktig byggsten i en utveckling av arbetsformerna.

Syften
- Bygga vidare på de erfarenheter som idag finns hos parterna av individuell handledning och coachning. Dessa insatser är dock överlag för begränsade och saknar inte minst en tydlig arbetsgivarkoppling. En grundsten som kommer att användas är de s k handläggargrupperna. Här finns kompetens om varandras roller, lokal individkännedom mm.

- En nära samverkan med de olika aktörerna som arbetar inom
kommunernas sociala sektorer liksom med arbetsförmedlingen,
försäkringskassan och landstingets vårdcentraler

- Förstärka närvaron av specialistresurser

- Skapa utökade resurser för individhandledning och coachning.

- Bygga upp en nära kontakt och kännedom med det lokala näringslivet
och de olika kommunala/offentliga arbetsgivarna. Fånga upp de behov
som finns och finna lösningar på idag föreliggande hinder

- Förmedla individer och deras specifika kompetenser till behov hos
företag och arbetsgivare.

- Möta arbetsgivarnas behov av arbetskraft, vilket i vart fall på sikt är
en strategisk nödvändighet

- genom specika insatser bidra till en ökad jämställdhet och förbättrad tillgänglighet

- fånga upp och synliggöra dold kompetens hos utomnordiskt födda och därmed snabba upp inträdet på arbetsmarknaden

- Bidra till ett ömsesidigt ändrat synsätt på målgruppen. Detta innefattar deltagarna vars självbild behöver förstärkas. Det innefattar även arbetsgivarna vars schablonbild av målgruppen behöver ersättas med insikter om kompetens och användbar resurs.
Sammanfattningsvis syftar projekt Kraftstation till, även om arbetsmarknadsutsikterna/konjunkturbilden f n ser allt dystrare ut, att göra målgruppen konkurrenskraftig och möta den öppna arbetsmarknaden och på sikt svara på den efterfrågan som kommer inom området.

Målsättning

Målbild
Att genom effektivare samarbete parterna emellan, att genom en ökad kompetens och kännedom om företag och arbetsplatser, kunna förbättra arbetsinsatserna och därmed lyfta fram och förstärka individernas specifika kompetenser så att individerna kommer väsentligt närmare arbetsmarknaden och därmed på sikt fasta jobb.
Att på detta sätt skapa en förbättrad arbetsmetodik som efter projektets slut kan implementeras i ordinarie verksamheter.
Att utgöra stöd för arbetsgivare som tar emot personer ur målgruppen för praktik eller anställning.
Att stärka och synliggöra målgruppernas kompetens vilket därmed bidra till en breddning av kompetensen på hela arbetsmarknaden.

Målsättningar
65% av deltagande individer skall efter Kraftstations insatser gå vidare till jobb eller studier/egenförsörjning
80% av individerna skall uppleva en förbättrad livssituation efter att ha deltagit i projektet
10% i minskat kommunalt försörjningsstöd
Sammantaget bör projektet påverka ohälsotalen i positiv riktning.

FÖRTYDLIGANDE 090211:
I den kedja som finns för individens försörjning är kommunalt försörjningsstöd den sista länken. Om en person inte får sjukpenning/sjukersättning eller ersättning från arbetslöshetskassa ansöker han om kommunalt försörjningsstöd.
I Kraftstation är målsättningen att lyfta ut människor från bidragsberoende och effekten av detta kommer att kunna ses i det kommunala försörjningsstödet. Mätningar kommer att göras vid projektstart, projektslut och löpande under projekttiden. Dessa mätningar kommer att utgå ifrån de målgrupper som är aktuella för Kraftstation.
Vi vet dessutom genom olika undersökningar att deltagande i aktiviteter ger utgångar till arbete och därmed lägre kommunalt försörjningsstöd.
Den senaste undersökningen som visar detta är Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering i ”Krav på aktivering av socialbidragstagare ger fler sysselsatta” (publicerad november 2008)

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Vid ansökningstillfället saknas uppgifter om hur många individer som har olika former av tillgänglighetsproblematik. Projektet utgår ifrån:
- att ett antal deltagare kommer att ha fysiska
funktionshinder
- att ett antal deltagare kommer att ha olika former av
psykiska funktionshinder vilka försvårar kommunikation,
möjligheter att ta del av information etc

För att möta upp kraven på fysisk tillgänglighet kommer projektet vid val av egen lokal välja sådan som har anpassats och därmed göra det möjligt att garantera fysisk tillgänglighet. Vid samverkan med övriga projektpartners kommer projektet söka lösningar i enskilda fall som beaktar tillgänglighetskravet.

Efter inskrivning av deltagare i projektet kommer en individuell handlingsplan upprättas för var och en. Här kommer bl a att genom kompletterande utredningar identifieras de problem som kan finnas i form av t ex läs- och skrivsvårigheter. Genom extern specialistmedverkan kan projektet rikta insatser till enskilda deltagare efter individuella behov. I den individuella handlingsplanen som upprättas initialt kommer ev tillgänglighetshinder att noteras och lämpliga insatser sättas in efterhand.

Projektet kommer att i samråd med parterna bygga upp en informationsmiljö, bl a webbaserad information, som är lättläst och tillgänglig.

Medarbetarna inom projektet kommer att erhålla särskilda utbildningsinsatser för att öka insikt och kompetens i hur möte kraven på tillgänglighet.
Att i ett så befolkningsmässigt sett litet område som Klarälvdalens samordningsförbund omfattar går det inte att ha färdiga lösningar för alla former av funktionshinder. Här blir personalens kontakter med myndigheter och funktionshindrades organisationer avgörande för att lösa de anpassningar som behöver göras. Tidigare erfarenheter visar att detta fungerar bra.

Jämställdhetsintegrering

Projektet kommer under projekttiden att arbeta med 500 individer. Av dessa bedöms utifrån uppgifter i kartläggen kvinnorna vara i viss mån överrepresenterade. Vår bedömning landar på 55 till 60% kvinnor och 40 till 45 % män.

Projekt Kraftstation har två fokusområden:
- att förstärka individernas handlingsförmåga genom utökad
handledning, validering av kunskaper, synliggörande av
möjligheter och individens styrkor
- att identifiera behov av arbetskraft hos arbetsgivare och
utifrån ett lösningsinriktat arbetssätt matcha individer emot
dessa behov

I genomförandefasen kommer projektet att söka matcha kvinnor emot traditionellt manliga yrkesområden. Projektet kommer även att i kontakterna med arbetsgivarna söka påverka traditionella värderingar kring yrkesval och kompetens. Att utifrån den långsiktiga bedömda arbetskraftsbristen skapa insikter om värdet av okonventionella yrkesval. För gruppen kvinnor blir det väsentligt att stödja lösningar som kan innebära inträde på den större arbetsmarknaden i Karlstadsregionen.

Projektet kommer även att hämta in erfarenheter och dokumentation från andra aktörers jämställdhetsarbete, t ex länsstyrelsen, som arbetat med att uppmuntra otraditionella yrkesval hos kvinnor.
Projektmedarbetarna kommer under projektets gång arrangera seminariediskussioner kring hur man praktiskt kan tillämpa otraditionella arbetsmetoder.

Transnationellt samarbete

----

Medfinansiärer

  • Forshaga kommun KOMMUNKONTOR
  • Hagfors kommun Stadshuset
  • Munkfors kommunkontor

Samarbetspartners

  • Forshaga kommun KOMMUNKONTOR
  • Hagfors kommun Stadshuset
  • Klarälvdalens Samordningsförbund
  • Landstingets kansli
  • Munkfors kommunkontor

Kommun

  • Forshaga
  • Hagfors
  • Munkfors