Logotyp på utskrifter

Kompetensutveckling Rättviksföretag genomförande

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareRättviks Gymnasium/Lärcentrum
KontaktpersonTitti Norling
E-posttitti.norling@edu.rattvik.se
Telefonnummer0248-70 182
Beviljat ESF-stöd832 679 kr
Total projektbudget832 679 kr
Projektperiod2009-02-02 till 2010-12-31
RegionNorra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Samlade omställningsbehov hos Rättviksföretag för att möta 2000-talets arbetsmarknad och näringsliv med nya krav och efterfrågan av tjänster.
Språk, IT, marknadsföring till branschinriktade fördjupningar finns i de individuella handlingsplanerna efter genomförd förprojektering.

Bakgrund

Samtliga företag har genomfört förprojektering utom ett.Avvikelsen beror inte på avhopp utan att företaget expanderat under sommaren, semesterperioden har inte hållit alla anställda samlade och att förprojekteringen därmed ej blivit klar. Företaget kommer att finnas med i genomförandeansökan per den 31/12.

En och fåmansföretagen beskriver betydelsen att få vara delaktig i en analyserande process, de får en tydlig kvittens på om de är på väg på rätt spår, och uppfattar att lönsamheten i företaget kan utvecklas. De kvinnliga företagarna är något mer förhoppningsfulla än de manliga. Att utveckla nätverk med andra är betydelsefullt.

Förprojekteringen ger en möjlighet att fördjupa sig i företaget och gå djupare in i strategier som är användbara för den närmaste framtiden. Man upplever lärandet i ett samspel med konsulten och projektledaren som värdefull vilket ökar intressset för det egna företaget. Konsultens insats har varit tillräcklig och beskrivs som saklig, samarbetsvillig och gett tips och råd. Konsulten har inte tagit över processtänkandet åt företagaren.

Samtliga svarar att man gör arbetsuppgifter som lika gärna någon annan kan göra.

Behoven av kompetensutveckling finns inom områdena
IT från grunddata till hemsida
marknadsföring
språk ffa engelska och tyska
ekonomiämnen och
branschinriktade fördjupningar som entreprenadjuridik, skylift, heta arbeten eller friskvårdsämnen.

Företagen kan tänka sig anställa senare om anställningsvillkor förbättras, man har heller inget emot att generationsväxla sitt företag och kanske jobba kvar som anställd med vissa uppgifter och sedan fasa ut.

På frågor om man nu ökat sitt innovativa tänkande efter projektet så svarar samtliga ja. Man ökar det innovativa tänkandet med kunskap och att träffa andra människor/företagare/konsult. Tillämpar man då de nya kunskaperan? Ja svara samtliga.

När det gäller samverkan så uppfattar men det så att projektet kommer att bidra med ökad samverkan men man vill gärna behålla sin företagsnisch själv. Därför är det bra med mixade projekt där alla har olika affärsideér och man föredrar att nätverka och utveckla nätverk mera.
Hindret för ökad samverkan är ofta ekonomisk eftersom det betydermatt någon ska betala. Ett riskkapital som man saknar som enmansföretagare.

Projektägaren har utvärderat förprojekteringen och kriterierna med hjälp av mentometermetod och extern konsult. Vilket redovisas i genomförandeansökan. Företagen har uppskattat utvärderingsmetoden och vill inte ha enkätfrågor som ska besvaras på papper. För projektägaren ger metoden en samlad bild och bra diskussioner med företagen på ganska kort effektiv tid, mindre än två timmar.

Förprojekteringen upplevs som ganska individualiserad och ger inte utrymme för gruppaktiviteter.
SWOTanalyseran har givit värdefullt info om företaget anser 83% och 17% svarar nej. Genomförandefasen blirmutsträckt på lång tid max 18 månader vilket anses svårt att utvärdera om företagen gått åt olika håll

Syfte

De individuella handlingsplanerna är intressanta för oss att sammanställa efter förprojektering eftersom de ger information om de omställningsbehov företagen har för att klara 2000-talets arbetsmarknad och näringsliv.
Flera företag har deltagit i gamla Mål 3 och nu inya ESF programområde 1 och har skaffat sig kunskap om hur man kan anlysera sina kompetensbehov och öka medvetenheten och informationssökandet om rätt kompetensutveckling utifrån det egna behovet. Själva kompetensutvecklingen speglar det behov man har för att kunna utveckla sin verksamhet vidare.

Flera av Dalarnas Lärcentra i kommunerna ansöker nu om förprojekteringar vilket är ett viktigt incitament för oss som projektägare eftersom det bidrar till att vi framåt kan påverka vuxenutbildningen i den egna kommunen och regionen att förändra utbildningssystemet från kursutbud till efterfrågestyrning.

Målsättning

Att 100% av förprojekterade företag verkligen genomför sin kompetenstuveckling
Att minst 50% av företagen har en fortsatt plan att gå vidare med ytterligare kompetensutveckling
Att minst 50% av företagen utvecklat nätverk eller samverkan med andra företag som innebär mer kontakter, köpta tjänster eller vidgad marknad och konsumtion
Att minst 50% av nätverkandet/ samverkan kan påvisa betydelse för jämställdhetsintegrering, innovation eller mångfald

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Oavsett funktionshinder har vi möjligheter till anpassning av lokaler, hygienutrymmen, hissar,ramper, dataskärmar med förstorad upplösning, hörslinga samt erfrenehter för peroner med ex. läs-och skrivsvårigheter.

Utvärdering av förprojekteringen visar:
På frågan om projektet fått företaget att fundera över möjligheten att anställa en funktonshindrad så svarar alla att det har man inte. Projektet har inte haft den betydelsen. Någon har anställt funktionshindrade tidigare.
Några säger att det beror på vilket funktionshinder och om man har meningsfulla uppgifter till denna.




Jämställdhetsintegrering

Utvärdering av förprojekteringen visar:
För att svara på frågan om jämställdhetsintegrering så har frågan definierats utifrån grundsynen att det rör samhällslivet och arbetslivet. Inte om någon utfört oavlönade arbetsuppgifter på hemmaplan. Frågorna har rört maktfrågor på företaget, arbetstider, deltidstjänster,lönesättning, språkbruk, markandsföring, insikter eller hur man lanserar sina produkter. Iutvärdering av frågan om förprojeteringen bidragti till att öka jämställdheten mellan kvinnor och män svarar 50% ja, 17% är tveksamma och 33% svarar nej.
Svaret har speglat att flera är enmansföretag och man sakanr anställda. däremot har jämställdhetstänkandet ökat i det nätverk man deltagit i.
Även här är kvinnliga företagare mera förhoppningsfulla om att jämstölldheten har sin framtid i nätverk och paraplytänkande organiastioner men som inte får bara vara enkönade. Kvinnliga företagre uppfattar att de har lätt för nätverksarbete. Det uppfattas också som bekymmersamt att det "bara" är kvinnor som driver jämställdhetsfrågor det blir svårt att göra något åt attityder då. Kvinnor behöver våga tänka tjänstesektoriellt, avknoppa offentliga tjänster, lära sig upphandling och offertförfarande. Männen är djärvare och söker sig till områden där det finns medel/pengar, tänker mycket företagsinriktat med lönsamhet som mål och har sina företag inom traditionellt manliga branscher.

Deltagande aktörer

  • ATTINGO CONSULTUM
  • BILTJÄNST, OLLE GRUVRIS AKTIEBOLAG
  • BUFFÉ&GRILL SPECIALISTEN DAVID NYLANDER
  • BYGGNADSFIRMA KARLS & SVENS AKTIEBOLAG
  • ELISABETH WILLNER PEREZ AB
  • Furutorp Interiör & Design
  • Färg, Form Stil
  • HANSSON, BERTIL
  • LANTLIV I LEKSAND AB
  • LIVSHORIZONTEN
  • PLÅTSHOPEN I RÄTTVIK AB
  • RED O VENT I RÄTTVIK AKTIEBOLAG
  • Rättviks Glass
  • RÄTTVIKS RIDKLUBB
  • ULRIKA STRÖM DESIGN

Kommun

  • Rättvik