Logotyp på utskrifter

Kompetensförsörjningsmodell för näringslivet

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareMora kommun
KontaktpersonAnneli Zell
E-postanneli.zell@mora.se
Telefonnummer0250-261 43
Beviljat ESF-stöd9 949 800 kr
Total projektbudget9 949 800 kr
Projektperiod2011-08-01 till 2013-12-31
RegionNorra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Ovanstående projekt handlar om att bedriva aktiviteter och utifrån en metod med en bred aktörssamverkan mellan näringsliv och väsentliga regionala parter med det övergripande syftet och målet att stärka regionens och länets strukturer för kompetensförsörjning. Projektet syftar till att utveckla en handlingsmodell utifrån den metodik man utarbetar som bidrar till metoder, aktiviteter och väsentliga lösningar till regionens kompetensförsörjning och matchningsproblematik. Denna modell avses vara generaliserbar till andra kommuner och andra regioner, på nationell samt internationell nivå.

Bakgrund

Det är ett faktum att en av Dalarnas stora utmaningar är kompetensförsörjningen, med en minskande befolkning i arbetsför ålder och ett minskat utbud av arbetskraft samtidigt som en stor mängd av länets företag står inför generationsskiften samt rådande pensionsavgångar. Detta gäller både inom både privat och offentlig sektor. Dessa frågor gäller för hela landet men Dalarna kommer vara först ut med generationsskiften, då många företagare är på väg att pensionera sig, vilket skapar ett behov av yngre som vill och har möjligheter att ta över företagen. I länet finns också en risk för att kompetensbristen blir större, vilket kan utgöra ett hot för tillväxten hos flertalet branscher som redan nu har problem med att finna rätt kompetens till sin verksamhet. I EU 2020- strategin nämns områden högst relevanta för ovanstående projekt, utifrån en av strategins s.k. riktlinjer ”Utveckla en kvalificerad arbetskraft som motsvarar arbetsmarknadens behov, främja kvalitet i arbetet och livslångt lärande”. Här anges att medlemsstaterna ska främja produktivitet och sysselsättning genom att säkra utbud av kunskap och kompetens (främja baskunskaper, yrkesutbildning samt livslångt lärande mm) för att matcha efterfrågan på arbetsmarknaden. Utveckla system för att verifiera informell kompetens och främja yrkesmässig och geografisk rörlighet. I samarbete med parterna på arbetsmarknaden investera i och förbättra tillgången och kvaliteten på utbildning och kompetensutveckling. Det är ett konstaterande att kompetensförsörjningen är en av regionens största utmaningar. Detta projekt avser att bidra med en lösning med långsiktiga effekter av strategisk betydelse för hela regionen utifrån den modell för kompetensförsörjning som projektet arbetar fram. I den regionala ESF-planen anges att ett väsentligt bidrag till lösning av regionens matchningsproblematik är en utvecklad strategisk samverkan mellan näringsliv och övriga regionala aktörer som syftar till att stärka regionens system och strukturer för kompetensförsörjning.Flera initiativ för att bättre bemöta presumtiv brist på "rätt" kompetens har tagits, bl.a. i form av Kompetens- och rekryteringsrådet för Mora, Orsa och Älvdalen som varit igång sedan april 2009 och som innebär samverkan mellan flera olika aktörer inom kommunerna och näringslivet, Landstinget Dalarna, Arbetsförmedlingen, rekryterings- och bemanningsföretagen, Arbetsgivarringen samt olika utbildningsaktörer. Detta projekt är ett resultat av frågor som lyfts upp vid Kompetens- och rekryteringsrådet som strategiskt viktiga för regionen.Då dessa frågor lyfts upp som strategiskt väsentliga för tillväxt och utveckling genomfördes under år 2009 ett Regionalfondsfinansierat förstudieprojekt ”Modell för komptenssamverkan”
där Mora, Orsa och Älvdalen ingick. Förstudiens syfte var att utreda frågorna och möjligheterna till hur man kan arbeta med regionens aktörer och näringsliv för att underlätta och säkerställa framtida försörjning av arbetskraft och kompetens till företagen. Målet med förstudien var att klargöra både motivationen (hos näringsliv och övriga aktörer) och förutsättningarna för ett mer omfattande projekt med mer direkta insatser och åtgärder. Det finns ingen samlad bild över de arbeten som finns vilket blir ett problem när projekt som t ex "Flytta till Dalarna" genererar personer som vill flytta till Dalarna, men inte kan det för att de vid ett visst givet tillfälle inte kan få reda på om deras kompetens efterfrågas på arbetsmarknaden. Företagen rekryterar ofta på ett "informellt sätt utan annonsering". Väsentligt är att detta projekt är en satsning som tydligt efterfrågas av näringslivet i regionen, vilket framkommit i de djupintervjuer man haft med företag via förstudien samt med uppföljande dialog och enskilda möten som genomförts under 2010 med en mängd företag ff.a.från industrin, besöksnäringen och tjänsteföretag i Mora och Orsa, men också med dialog med bl.a. utbildningsanordnare, bemanningsföretag, Arbetsförmdelingen och berörda två kommuner.. Detta har skett under hösten 2010 av en processledare som varit anställd i Mora och Orsa kommun för uppdraget och vilken ska fungera som projektledare för detta projekt då kommunerna avser driva arbetet vidare och utveckla insatserna och aktiviteterna i ovanstående projekt. Projektets direkta målgrupp är Mora och Orsa kommuns näringsliv och företag verksamma inom områdena besöksnäring, handel, industri, tjänsteföretag och även offentliga aktörer och arbetsplatser inom vården och de kommunala förvaltningarna. Drygt 1000 anställda ska projektet nå med mobiliseringsinsatser (förprojektering) och sedan för genomförandet. Företagen berörs även i projektets mer övergripande strategiska nätverksskapande insatser med insatser för att säkra regionens kompetensförsörjning tillsammans med en mängd övriga aktörer. Projektets direkta målgrupp är därmed även privata, regionala och kommunala utbildningsanordnare (bl.a. Yrkesvux, DalaWux, Siljansutbildarna), bemanningsföretag, Arbetsförmedling, Arbetsgivarringen, näringslivsrepresentanter samt kommunala näringslivsenheterna. Dessa aktörer ska arbeta med nyskapande metoder kring frågorna för regionens kompetensförsörjning (se mer utförlig beskrivning arbetssätt/aktiviteter) med utgångspunkt i det som näringslivet efterfrågar.Denna modell avses vara generaliserbar till andra kommuner och andra regioner, på nationell samt internationell nivå. Denna modell utvecklas också med ett kunskapsutbyte med direkta aktiviteter via projektets transnationella perspektiv och utbytet med Danmark. Projektets transanationella aktiviteter och kunskapsutbyte förväntas ge ett mervärde i form av att kunna utbyta liknande problembilder, lösningar och arbetssätt regionerna emellan.

Syfte

Ovanstående projekt handlar om att bedriva aktiviteter och utifrån en metod med en bred aktörssamverkan mellan näringsliv och väsentliga regionala parter med det övergripande syftet och målet att stärka regionens och länets strukturer för kompetensförsörjning. Projektet syftar till att utveckla en handlingsmodell utifrån den metodik man utarbetar som bidrar till metoder, aktiviteter och väsentliga lösningar till regionens kompetensförsörjning och matchningsproblematik. Denna modell avses vara generaliserbar till andra kommuner och andra regioner, på nationell samt internationell nivå. Denna modell utvecklas också med ett kunskapsutbyte med direkta aktiviteter via projektets transnationella perspektiv och utbytet med Danmark. Projektets transnationella aktiviteter och kunskapsutbyte förväntas ge ett mervärde i form av att kunna utbyta liknande problembilder, lösningar och arbetssätt regionerna emellan.

En regional systemanalys av bl.a Region Dalarna visar att den största anledningen till att man flyttar från Dalarna är av arbetsskäl. I Dalarnas handlingsprogram för näringslivsutveckling konstateras dock att det råder en omfattande matchningsproblematik och att näringslivet har svårigheter att finna arbetskraft som svarar mot kompetensbehoven. Då en kontinerlig kompetensförsörjning som svarar mot näringslivets behov är avgörande för kommunernas och regionens konkurrenskraft krävs en ökad samverkan mellan berörda aktörer.

Region Dalarna har ett övergripande ansvar för regionens kompetensförsörjning. År 2010 fick landets Regionala samverkansorgan ett uppdrag av regeringen att etablera regionala kompetensplattformar. Syftet med kompetensplattformarna är att bidra till:

• Ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings och utbildningsområdet
• Samordning av behovsanalyser
• Ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering
• Ökad kunskap om utbud och efterfrågan av utbildningsformer

Alltså kort sagt att samordna länets arbete med framtida kompetensförsörjning. Etableringen av plattformen innebär att en helt ny struktur behöver skapas för att kunna uppfylla regeringens krav och att hitta lösningar på de effekter som generationsväxlingen förväntas ge. Arbetet med att etablera en kompetensplattform i Dalarna pågår. För att lyckas med regeringsuppdraget med att etablera Kompetensplattormen är det nödvändigt att utgå från de lokala former för samverkan som finns. Här kan Kompetensförsörjningsmodell för näringslivet fungera som en sådan etablerad lokal plattform med väl fungerande samverkan mellan näringslivet och övriga aktörer. En initiering av denna samverkan har redan påbörjats under 2010 och avses löpande bidra till Kompetensplattformens etablering med projektets generaliserbara modell som applicerbar på övriga kommuner inom regionen. Projektet syftar även till att stärka upp andra insatser inom Norra Mellansverige. Ett exempel på detta är det initierade samarbetet med Region Gävleborg och projektet ”BraFöre - Branschanknuten och företagsnära kompetensförsörjning i Gävleborgs län" genom dialog och erfarenhetsutbyte. Båda projekten kan genom detta samarbete både kvalitetssäkra och validera varandras arbetssätt och metoder. Dessa parallellt pågående projekt för två olika län skapar tillsammans ett mervärde genom sin samverkan och uppfyller kompetensförsörjningsbehoven i respektive län genom att de stärker upp varandra men också genom att de till viss del prövar olika metoder. Genom detta skapas ett ”best practice” för varje region utifrån regionernas olikheter och skillnader där Dalarna drabbas först av generationsväxlingen och kompetensbristen.
Projektet ”Kompetensförsörjningsmodell för näringslivet” har genom Kompetens- och rekryteringsrådet ett väl fungerande kompetensnätverk vars struktur är applicerbar även för projekt som ”BraFöre - Branschanknuten och företagsnära kompetensförsörjning i Gävleborgs län".

Målsättning

Se bilaga som kompletteras.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Liksom med samma utgångspunkt som för projektets arbetssätt rörande jämställdhet, där inkluderandet av alla resurser ger ökade förutsättningar för tillväxt och reellt kompetensutnyttjande (så man inte medvetet eller omedvetet exkluderar vissa personer utifrån kön eller tillgänglighetsaspekter för olika funktionshinder). Detta perspektiv avses inkluderas i projektets samtliga aktiviteter dvs en aspekt som ska belysas hos de deltagande företagens förprojektering samt också vid genomförandet av genomförandet av utbildningarna, väsentligt i sammanhanget är här att man lägger stor vikt för tillgänglighetsperspektivet vid lärandet hos de deltgande verksamheterna/företagen dvs att den informativa och kommunikativa delen av tillgängligheten belyses. Te.x hur man bemöter varandra i nom företagen el verksamheten, men också hur man förmedlar information utåt och hur de olika forumen är tydliga då andelen med tex. läs och skrivsvårigheter är rätt betydande och utformningen av företagets hemsidor och dyl med enkla medel kan förbättras för en ökad tillgänlighet m.m. Liksom för övriga utvecklingsområden är det av stor vikt att ha med ledningen i ett förändringsarbete och tillgänglighetsaspekterna avses också lyftas in i SWOT-analysen i förprojetkeringen där man ser till t.ex kunder och om man kan missa sådana utifrån att inte tillräckligt arbeta med dessa frågor (ofta beror på en omedvetenhet och ovana att lyfta frågorna utifrån ett perspektiv av tillväxt och företagande utan mer som en ren rättvisefråga och diskrimineringsaspekt) Projektledaren ser till att samtliga aktörer och samverkansparter också tillsammans löpande lyfter in tillgänglighetsperspektivet både i arbetssättet och i de aktiviteter och den modell för kompetensförsörjning som arbetas fram.

Jämställdhetsintegrering

Vid förprojekteringen kommer denna aspekt belysas via genomförandet av en jämställdhets swot-analys och jämställdhet diskuteras från ett bredare perspektiv, inne i företagets olika frågor liksom kunder och marknad samt fördelning av arbetsuppgifter, chefs- och ledarbefattningar, nyrekrytering, lönesättning etc. Ett identifierat problem är att flertalet företag behöver bli bättre på att hantera jämställdhet som en fråga för tillväxt och en del i företagets strategiska utveckling. Projektet avser att öka denna medvetenhet i frågorna. Att man vid förprojekteringen också bidrar till detta genom att se över om företaget har jämställdhetsplaner och om och hur dessa uppdateras och kommuniceras inom företaget.
Ett antal seminarier för målgruppen avses också genomföras, med fokus på jämställdhet om metoder och frågor förtillväxt i regionen och för dess verksamheter och företag. Att se till att dessa seminarier ingår med temat även i andra seminarieinsatser så att man också når de som ”inte redan är frälsta”. Här avser projektledningen ta stöd av processtödet för jämställdhetsintegrering kring upplägg och bolla idéer och konkreta aktiviteter för att kvalitetssäkra dessa insatser i projektet. Projektet avser även samverka med projekt W7 som arbetar med inriktning entreprenörskap och likabehandling. W7 Dalarna kommer bistå med kompetens och utvecklingsinsatser inom jämställdhet.

Mora och Orsa kommun har liksom Dalarnas län också stora utmaningar i att optimera möjligheterna för att utnyttja den arbetskraftsreserv som invandrarna innebär. Ytterligare en stor utmaning i anslutning till detta är att attrahera invandrarre och ungdomar att stanna kvar i regionen genom att svara upp mot deras preferenser för att undvika att dessa grupper flyttar till storstäder eller utomlands. Genom projektets processamverkan mellan aktörer såsom näringsliv, Arbetsförmedlingen, högskola och kommun torde regionen som helhet och den aktuella arbetsmarknadsregionen ha möjligheter att få till stånd en alltmer hållbar utveckling.

Vi avser att löpande ta stöd av processtöd för jämställdhet vid utvecklandet av olika aktiviteter såsom till exempel aktörsövergripande seminarier, branschträffar och företagarnätverk där jämställdhet ska lyftas utifrån ett klart tillväxtperspektiv. Här kan processtödet fungera som ett bollplank samt en kvalitetssäkring av sådana aktiviteter. För att nå effekter av jämställdhetsarbetet ur ett tillväxtperspektiv är det väsentligt är perspektivet integreras i projektets övergripande aktiviter och inte behandlas som ett separat område. Jämställdhet kommer även att beaktas i utformandet av projektorganisationen såsom balans mellan kvinnlig och manlig represenation i projektets styrgrupp och referensgrupp. Det avses även beaktas utifrån ett perspektiv att kvinnor och mäns kompetens kompletterar varandra samt att man skapar en legitimitet utifrån projektets samverkansaktörer och målgrupp.

Transnationellt samarbete

Projektet avser ha ett utbyte och informationsöverföring kring metodutveckling, gemensamma utvecklingsfrågor och lösningar på dessa, utbyte kring resonemanget om lärande och hur man kan arbeta med det för företagen ”för att utveckla det livslånga lärandet” och se till ett arbetssätt att arbeta på en bred front med en mängd aktörer med kompetensförsörjningsfrågorna. Dialog och kontakter har först med samarbetsparten region Midt Jylland utifrån kontakter f.f.a från Orsa kommun gällande utveckling och tillväxt via kontakter förda även i samband med Nordiska Ministerrådet och dessa kontakter och denna dialog avser vi fördjupa inom ramen för projektet. Här arbetar vi med ett ”letter of intent” om en avsiktsförklaring till samarbetet parterna emellan. Denna föregås av en officiell förfrågan ställd från våra kommunchefer i Mora och Orsa kommun. Kontaktytan på tjänstemannanivå finns däremot redan lagd inför projektet men behöver formaliseras och säkerställa under projektets gång att verkligen detta transnationella utbyte ger det mervärde och den nytta man tänkt med insatsen. Att pröva metoden och projektets modell med en annan region ses som en ytterligare utvecklande dimension och utmaning för projektet, vilket i sin tur ställer krav på styrning och god projektredovisning. Dialogen om vilka förväntningar och syfte respektive region har håller i dagsläget på att formas då denna grund är väsentligt för ett lyckat resultat där båda parter har en gemensam målbild av samarbetet. Inom två månader (från dagens datum) bedöms detta vara klart och säkerställt regionerna och berörda parter emellan. Detta arbete med det transnationella utbytet ska givetvis också följas löpande av den externa utvärderaren.

Kommun

  • Mora
  • Orsa