Logotyp på utskrifter

Kompetensbyrån

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareGagnefs Kommun, Utvecklingscentrum
KontaktpersonBibbi Westhed
E-postbibbi.westhed@gagnef.se
Telefonnummer0241-154 77
Beviljat ESF-stöd4 268 993 kr
Total projektbudget8 715 677 kr
Projektperiod2012-02-01 till 2014-06-27
RegionNorra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Bakgrunden till Kompetensbyrån är behov som finns för personer som står längst ifrån arbetsmarknaden. Det behövs fler möjligheter till arbete, arbetsrehabilitering, praktik. Målgruppen är deltagare ifrån finansiella samordningsförbund, kommunal psykiatrin, socialförvaltningen, LSS- daglig verksamhet. Projektets huvudsyfte är att underlätta målgruppens väg till arbetsmarknaden, genom att skapa en stödstruktur/inkubator för sociala projekt/inititativ som vill starta sociala företag. Deltagarna ska genom testverksamheter få kunskaper genom utbildning i exempelvis företagande varvat med praktiska arbetsuppgifter. Deltagarna får möjligheter till individanpassade åtgärder som är inriktade på deras psykiska och fysiska hälsa. Huvudmålen är att deltagarna ska få fler möjligheter till arbete och arbetsträning samt att kompetensbyrån blir en bestående stödstruktur. Huvudsakliga samverkansparter är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommuner samt alla finansiella samordningsförbund i länet.

Bakgrund

Ansökan avser Socialfondens programområde 2. Genomförande med mobiliseringsfas

Sammanfattning och behov

Samtidigt som arbetslösheten överlag minskar visar Arbetsförmedlingens prognoser att de långtidsarbetslösa får det allt svårare. En stor utmaning för samhället är att stötta den grupp som står allra längst från arbetsmarknaden i Dalarna. Det handlar främst om dem som varit utan arbete i flera år, varit sjukskrivna under lång tid eller som har olika funktionsnedsättningar. I de 14 kommuner som omfattas av den här ansökan hade 1 326 personer varit arbetslösa i mer än 6 månader (långtidsarbetslösa) i maj 2011.

En sammanfattande bedömning från Finsamförbundens myndigheter i Dalarna, det vill säga kommunernas socialförvaltningar, landstingets öppenvårdspsykiatri, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är att det behövs en alternativ arbetsmarknad med möjlighet att i ett lugnt tempo kunna delta i rehabilitering och arbetsträning.För att minska arbetslöshet och ohälsa i vissa områden och för vissa grupper behövs fler arbetsplatser som kan erbjuda arbete efter individens egen förmåga. Detta projekt vill bidra till att lösa behovet genom att starta och stödja hållbara sociala företag samt att skapa en bestående stödstruktur som underlättar start och drift av ett socialt företag.

Samtidigt som behovet av arbetsträning och rehabilitering är stort, har de sociala företagen i Dalarna det tufft. Att starta ett socialt företag är nämligen mer krävande än när man startar ett vanligt företag. De som startar de sociala företagen är i första hand eldsjälar som vill hjälpa människor med olika funktionshinder och/eller psykosociala problem att komma tillbaka till arbetslivet på hel- eller deltid. Men ska man kunna driva ett framgångsrikt socialt företag krävs också affärsmässighet och ett stort kvalitetstänkande. Det gäller att klara finansieringen samtidigt som deltagarna ska garanteras handledning, kompetensutveckling och coachning som bidrar till att deltagarna ökar sitt självförtroende och tilltron till den egna förmågan.

Behovet i de 14 projektkommunerna

I de 14 dalakommuner som samverkan i den här ansökan finns ett stort antal personer som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden de vanliga vägarna.

I maj 2011 var 9 978 personer i åldern 16-64 år i öppet arbetslösa i och sökande i program med aktivitetsstöd, i de 14 kommunerna, enligt statistik från Arbetsförmedlingen. Av dessa hade 1 326 personer varit arbetslösa i mer än 6 månader (långtidsarbetslösa). I flera av de kommuner som ligger bakom den här projektansökan ser vi dessutom att de långtidsarbetslösa, trots högkonjunktur, nu ökar. I Leksand ökar antalet långtidsarbetslösa med 23,1 procent, i Ludvika med 7,0 procent, i Malung-Sälen med 20,7 procent, i Mora med 12,9 procent, i Orsa med 121,7 procent och i Älvdalen med 3,3 procent.

Dalarna är först ut i generationsskiftet. Men Arbetsförmedlingens prognoser visar att den starka efterfrågan på arbetskraft i Dalarna under de närmaste två åren främst kommer att gynna dem som är bäst rustade bland de arbetssökande. De svaga gruppernas och de långtidsarbetslösas andel kommer att bli större i takt med en ökad omsättning. Och det är en grupp som har ett särskilt besvärligt läge på arbetsmarknaden. Samtidigt finns det i den här gruppen en stor del outnyttjad reservkapacitet som behövs på en framtida arbetsmarknad.

16 procent av de arbetslösa har någon form av funktionsnedsättning. En stor grupp som ökat i omfattning är människor med psykiska funktionsnedsättningar. Andra utsatta grupper är unga utan rätt kompetens, nyanlända utan tillräckliga kunskaper och långtidssjukskrivna.

I Arbetsförmedlingens prognos för 2011 gällande arbetsmarknadsutsikter i Dalarnas län framgår att en av de arbetsmarknadspolitiska utmaningarna är att grupper som idag står utanför arbetsmarknaden måste flyttas in i den genom utbildning, rehabilitering och anpassade arbetsplatser. Enligt Arbetsförmedlingen bör särskild kraft ägnas åt de långtidsarbetslösa personerna samt sökande i jobbgarantin, vilka utgjorde i genomsnitt 43 procent över första kvartalet 2011.

Att sociala företag behövs får stöd i slutbetänkandet av den nationella psykiatrisamordningen (SOU 2006:100). Där konstateras att samhällets insatser, för att stötta människor med psykisk funktionsnedsättning med rehabilitering och arbete, är bristfälliga. Det brukarnätverk, bestående av 15 brukar- och anhörigföreningar, som funnits med i arbetet med den nationella psykiatrisamordningen 2006 framhåller även de behovet av förbättringar på området.

Den nationella psykiatrisamordningen (SOU 2006:100) har också genomfört en studie av rehabiliterande komponenter i bland annat sociala kooperativ. Studien visar att sådana verksamheter har viktiga rehabiliterande inslag, framför allt eftersom deltagarnas delaktighet och påverkansmöjligheter är betydande.

Annan svensk forskning visar att sociala företag är samhällsekonomiskt lönsamma då deltagarna går från bidragsberoende till egen försörjning. Deltagarna blir friskare och förbrukar därför mindre välfärdstjänster, exempelvis läkarbesök, psykolog, mediciner mm. Detta kan man mäta och se med metoden socioekonomiskt bokslut.

För att visa på läget i en enskild kommun gjorde den lokala samverkansberedningen i Gagnefs kommun våren 2011 en kartläggning över behovet av arbetsträningsplatser. Enbart i Gagnefs kommun har Arbetsförmedlingen behov av 30-40 platser, medan kommunens individ- och familjeomsorg har behov av 26 arbetsrehabiliterande platser och 7 sysselsättningsplatser. Vårdcentralen har behov av cirka 10 arbetsrehabiliterande platser och öppenvårdspsykiatrin behöver 11 sysselsättningsplatser för social gemenskap och 11 platser för arbetsrehabilitering. Sammanlagt är det därmed minst 80 personer i Gagnefs kommun med 10 000 invånare som behöver arbetsträning, sysselsättning eller rehabilitering. Sannolikt är läget ungefär likadant i de 12 övriga kommunerna. Med dessa siffror vill vi visa att det trots insatser från både samordningsförbund och kommuner är brist på anpassade arbetsträningsplatser/arbetsplatser för dem som varit borta länge från arbetsmarknaden och/eller har olika funktionsnedsättningar. Dessutom saknas stöd för att vanliga arbetsplatser ska kunna ta emot den här målgruppen som på arbetsplatsen har behov av kontinuerlig handledning.

Problem

Huvudproblemet är att människor som av olika anledning varit borta från arbetsmarknaden under en längre tid får allt svårare att komma in på arbetsmarknaden. Samhall har inte samma generösa funktion som tidigare, och på många arbetsplatser är arbetstempot väldigt högt.

Målgruppen i projektet har behov av att få arbeta i ett lugnare tempo, ha kontinuerlig handledning och få extra hjälp med rehabilitering. De flesta har lågt självförtroende och behöver stärka sin självbild och få ökad tilltro till sin egen förmåga att påverka sitt liv. Sånt finns det inte tid och utrymme för på vanliga arbetsträningsplatser.

Erfarenheter från bl a Coompanion Dalarna och Nedansiljans Samordningsförbund visar att ledtiden för att utveckla ett stabilt och hållbart socialt företag är cirka tre till fem år. Under den tiden behövs tillgång till stöd inom en rad olika områden. Det kan handla om att hitta startkapital, ta fram en långsiktigt hållbar affärsplan, bokföring, marknadsföring, utbildning av handledare för dem som ska arbetsträna i företaget, möjlighet att köpa ekonomifunktion och lönefunktion, lämna offerter, skapa goda relationer med Arbetsförmedlingen, kommunen, landstinget och Försäkringskassan eller att tillsammans med andra sociala företag utveckla nya affärsidéer.







Målsättning

Huvudmål

1. Att individer som står långt från arbetsmarknaden ska ha fler möjligheter till arbete och arbetsträning.

2. Att en inkubator/kompetensbyrå bildas och utvecklas till en bestående stödverksamhet för sociala företag, initiativ som vill bli socialt företagande med syfte att skapa hållbara sociala företag som leder till en vidgad arbetsmarknad för personer som idag står utanför ordinarie arbetsmarknad.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet har haft kontakt och möte med Fredrik Lindgren på ESFs processtöd och kommer fortsätta samarbetet vid utformingen av tillgänglighetsarbetet. I mobiliseringsfasen kommer projektpersonal och nyckelpersoner omkring projektet att delta i kompetenshöjande utbildning. Under genomförandet ska deltagarna få medverka i en orienteringskurs i tillgänglighet Vid behov kan projektpersonal, deltagare och styrgrupp få fördjupningskurser i exempelvis psykiska funktionsnedsättningar.
Deltagarnas behov av tillgänglighetsåtgärder ska kartläggas och analyseras under mobiliseringsfasen och resultatet av analys och genomförd kompetensutvecklingen ska utmynna i en tillgänglighetsplan. Denna plan ska kontinuerligt följas upp och revideras vid behov.

Kompetensbyrån ska aktivt arbeta med dom fyra huvudområdena lokaler, kommunikation, information och verksamhet.

Lokalerna ska anpassas efter samråd med tillgänglighetskonsult som kan ge kunskap och förhållningssätt vid val av lokaler för projektaktiviteter. Det kan gälla tillgänglighet såsom handikappanpassning, hörselslinga, presentationsteknik.

Kommunikation för alla ska säkerställas dels genom att ta fram kriterier vid upphandling av exempelvis hemsida och god ljudmiljö, hörslinga vid exempelvis konferenser, seminarier. Förebyggande av kommunkationsproblem kan göras genom att ta fram rutiner för att få fram deltagares speciella behov. Exempelvis före olika projektaktiviteter så att lämpliga lokaler, utrustning används.

Informationen ska anpassas via samråd med tillgänglighetskonsult vars kunskap ska resultera i genomtänkta rutiner.
Webbtillgängligheten ska anpassas genom de riktlinjer som finns på 24-timmarswebben. I upphandling om webbplats ska Wai-standard vara ett kriterie. Webbsidan ska utrustas med talsyntesutrustning.

Verksamhetens tillgänglighet ska anpassas/utvecklas genom främst värderingsövningar och beredskap som byggs upp via processtödets hjälp under mobiliseringsfasen. Vi metodworkshop om lärandemiljöer så ska pedagogik för inlärning och presentation anpassas efter deltagarnas tillgänglighetsbehov.

I projektet vill vi göra olika funktionsnedsättningar till en tillgång. De kan utgöra grunden för nya affärskoncept. En av testverksamheterna kan gälla ett pictogramprojekt som till en början avses genomföras i samarbete med en livsmedelsbutik. Det går ut på att ta fram pictogrambilder som plastas in och sätts upp i livsmedelsbutiken. Bilderna underlättar för människor, som har svårt att läsa eller inte kan språket, att hitta bland hyllorna i butiken. Förhoppningen är att intresset från butikerna blir så stort att det kan bli ett av affärskoncepten i ett socialt företag.

Transnationellt samarbete

Projektet är avsett att ha ett erfarenhetsutbyte med Italien. Sociala företag är väl etablerade i Italien och därför finns goda möjligheter till lärande och utbyte av erfarenheter. I Italien finns 3 olika typer av kooperativ, A som vänder sig till brukare med väldigt stor funktionsnedsättning, B som är företag med minst 30 procent anställda med funktionsnedsättning och A/B som är en blandning av A och B. Inom psykiatrin finns t ex intressanta A-företag att titta närmare på.

För oss är det också intressant att se hur man i Italien byggt upp sina stödstrukturer omkring sociala företag. När de sociala företagen har behövt hjälp med t ex bokföring så har de bildat konsortier/serviceorganisationer för detta. Det finns vissa likheter med vårt upplägg för Kompetensbyrån, vilket vi tror är intressant att jämföra.

Flera av våra sociala företag har sin grund i kommunal LSS-verksamhet. Och vi tror oss veta att det i Italien finns ett intresse av att titta på hur vi i Sverige har byggt upp LSS-verksamheten och personlig assistans. I Sverige ligger vi också långt fram när det gäller tillgänglighet, gruppverksamhet, jämställdhet, demokrati och inflytande. Dessutom är vi bra på att organisera oss och samarbeta, medan italienarna jobbar mer individuellt. Det bidrar till att en studieresa hit till Sverige, med studiebesök och seminarier, kan skapa många intressanta möten och erfarenhetsutbyten.

Kontakter ska knytas under mobiliseringsfasen och utvecklas ytterligare under genomförandet. Projektet kommer att ta hjälp av en samverkanspart som bor i Dalarna och har goda kontakter i Italien. Samverkansparten Pierluigi Gazzola har där deltagit i starten av NOI-kooperativet i Treviso, Venetoregionen, Italien som startade år 2002. Han sitter fortfarande i dess styrelse, vilket kommer att underlätta sökandet efter goda exempel att besöka och ha utbyte med.

Pierluigi Gazzola har gedigna kunskaper om utveckling av socialt företagande. Projekt Kompetensbyrån har för avsikt att använda sig av hr Gazzolas stora erfarenhet och kunskaper omkring såväl organisering av en dylik verksamhet, men även direktkontakter med större italienska företag som så småningom låtit sociala företag ta över vissa funktioner inne på företagen. Pierluigi Gazzola kommer även att fungera som tolk vid de båda resorna som planerats in i samband med besöken på NOI-kooperativet.

Under mobiliseringsfasen ska projektet knyta till sig en samverkanspart i Italien. Projektledning ska, tillsammans med någon resursperson under hr Gazzolas försorg, göra en rekognoseringsresa till Treviso och besöka kooperativet. I första hand är resan av orienterande karaktär, för att se vad som är utvecklingsbart att försöka sig på i Sverige. En annan viktig ingrediens är att lära känna arbetsledare och personal, genom direkta personkontakter och då få möjlighet att tillägna sig den kunskap och de erfarenheter som projektledning, anställda och andra har samlat på sig under deras nära tioåriga historia av konsolidering, expansion och utveckling.

Under genomförandefasen planeras en ny resa till NOI-kooperativet för att fördjupa kunskaperna, ta reda på information av direkt betydelse för utvecklingen av den egna kompetensbyrån. Just på det området har NOI-kooperativet en avdelning som är i stort sett lik den planerade Kompetensbyrån. Det är avdelningen Segreteria Organizzativa som är en form av informationsbyrå med klargöranden i fråga om organisationsfrågor, bistår och samråder i skattefrågor, hjälper till att bilda föreningar mm. Vi planerar att besöka både Bolognaregionen där de sociala företagen föddes på 1970-talet och Venetoregionen som har en by där två av tre invånare är företagare. I denna andra italienresa som skall ske i början av genomförandefasen skall flera av deltagarna i Kompetensbyrån följa med och aktivt arbeta för målet med resan.

Projektdeltagarna får genom det aktiva arbetet under utbytesresan möjlighet att skaffa sig egna, unika erfarenheter som de sedan får nytta av under den resterande delen av arbetet med Kompetensbyrån. Deltagarna skall även ha en stor andel av redovisningstiden när projektet i olika sammanhang presenteras inför olika nyckelpersoner och för deltagare från Italien som besöker Sverige.

Vi planerar också att bjuda in NOI-kooperativet i Italien att genomföra en studieresa till Sverige och Dalarna. Under mobiliseringsfasen tar vi tillsammans fram ett program som intresserar dem.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Avesta
  • Arbetsförmedlingen Ludvika/Smedjebacken
  • Arbetsförmedlingen Mora/Orsa/Älvdalen
  • Finsam
  • Finsam-Falun
  • Försäkringskassan Borlänge
  • Gagnefs Kommun, Utvecklingscentrum
  • Leksand kommun
  • Ludvika kommun Social- och utbildningsförvaltningen
  • Mora kommun
  • Nedansiljans samordningsförbund
  • Region Dalarna/Gävleborg
  • Samordningsförbundet FINSAM Bo
  • Socialförv Adm, IFO, ÄHO, HSR
  • Södra Dalarnas Samordningsförbund
  • Västerbergslagens samordningsförbund
  • Älvdalens kommun Kommunledningen

Samarbetspartners

  • Arbets- och Utbildningskoopera
  • Arbetsförmedlingen Falun
  • Basenheten/Möjligheternas Hus
  • Coompanion Dalarna
  • Falu Kommun
  • Finsam
  • Finsam-Falun
  • Försäkringskassan Borlänge
  • Gagnefs Kommun, Utvecklingscentrum
  • Hedemora kommun socialförvaltningen
  • Leksand kommun
  • Mockfjärdshuset
  • Mora kommun
  • Nedansiljans samordningsförbund
  • Omsorgsförvaltningen
  • Orsa kommun
  • Region Dalarna/Gävleborg
  • Rättviks kommun
  • Samordningsförbundet FINSAM Bo
  • Siljansnäsresursen
  • Socialförvaltningen
  • Södra Dalarnas Samordningsförbund
  • Västerbergslagens samordningsförbund

Kommun

  • Avesta
  • Borlänge
  • Falun
  • Gagnef
  • Hedemora
  • Leksand
  • Ludvika
  • Malung
  • Mora
  • Orsa
  • Rättvik
  • Smedjebacken
  • Vansbro
  • Älvdalen