Logotyp på utskrifter

KUB

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareRegion Värmland
KontaktpersonAnna Christina Rutquist
E-postanna-christina.rutquist@regionvarmland.se
Telefonnummer054 701 10 90
Beviljat ESF-stöd10 175 437 kr
Total projektbudget10 175 437 kr
Projektperiod2012-01-16 till 2014-06-30
RegionNorra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Projektet ska identifiera behov och genomföra kompetensutveckling för personal vid bibliotek i Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs och Uppsala län. Det drivs av länsbiblioteken i de fyra länen.
Arbetsplatserna ska göra SWOT-analyser ur 3 perspektiv: Nya utmaningar, nya målgrupper, nya möjligheter. Detta kopplas till behov av utveckling på fem års sikt.
Utifrån analysen utformas plan för kompetensutveckling. Genomförandet är steg 1 i ett långsiktigt arbete som kan ge ökad anställningsbarhet.
Samverkan mellan bibliotek ska fördjupas, vilket bidrar till regionens utveckling. Genomförandet kommer att ske i grupper på arbetsplatserna och i de specialgrupper som behövs för att forma nödvändig spetskompetens. Nätverk som metod ska utvecklas. Personalgrupperna ska efter projektets slut ha kompetens för att nå och ge service till alla medborgare, oberoende av etnicitet, funktionsnedsättningar, klass, kön, sexuell läggning eller annat som kan utestänga dem från delaktighet i samhället.

Bakgrund

Ansökan avser spår 2.
Länsbiblioteken initierar, samordnar och stöder utvecklingsprocesser på kommunbiblioteken i länet. Länsbiblioteken har regelbunden kontakt, och är lyhörda för förslag från biblioteken.

Frågan om gemensam kompetensutveckling har från början initierats av några folkbibliotek. Därefter har de tre länsbiblioteken diskuterat en gemensam ansökan.

Kontakter har sedan tagits med samtliga biblioteksledningar i varje kommun i de deltagande länen. Kontakten har varit dels skriftlig, där upplägget har presenterats och dels muntlig där vi försäkrat oss om deltagande. Den muntliga kontakten har skett dels genom telefonsamtal med individuella bibliotekschefer och dels kollektivt vid de regelbundna möten med bibliotekscheferna som länsbiblioteken har. Bibliotekscheferna har bekräftat sin medverkan skriftligen genom e-post och/eller bekräftande via personliga kontakter.

Projektet handlar om att bibliotekens roll i samhället, och biblioteken som arbetsplats, förändras snabbt. Samtidigt har den personal som finns på biblioteken i stor utsträckning arbetat länge i sin roll. Vi står inför en generationsväxling, där mångårig arbetslivserfarenhet bryts mot nya utmaningar, ny kompetens, nya utbildningar och nya tankar. Enligt bibliotekslagen ska bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet samverka.
Biblioteken står inför en strukturell omställning där biblioteken ska:
- utvecklas som mötesplats
- dra fördel av teknisk utveckling på sitt område
- finna och möta nya målgrupper

Bibliotekens personal förväntas vara omvärldsorienterad, projekterfaren, kunnig i kommunikationslösningar och sociala medier. Den ska dessutom ha en väl utvecklad kompetens att på rätt sätt bemöta nya situationer och medborgare, med sinsemellan olika behov av stöd och tillgång till biblioteksverksamhet, för alla och i sitt eget lokala sammanhang.

Genom projektet skapar vi bättre möjligheter för deltagarna, ledning och personal med ca 85% är kvinnor, att bredda sin anställningsbarhet och kunna matcha sig som arbetskraft även i andra sammanhang. Projektet syftar till att ta sig an den utmaning bibliotekens kompetensförsörjning står inför genom att utveckla arbetsplatserna som deltar genom arbetsplatsbaserat lärande.

Vi vill arbeta fram en modell för hur kompetensutveckling kan genomföras kontinuerligt, som en naturlig del av arbetet. Den ska samspela med både organisationernas och omvärldens behov. I mobiliseringsfasen ska varje arbetsplats ta fram dels en för arbetsplatsen gemensam kompetenshöjningsplan på kort och lång sikt, dels individuella kompetensutvecklingsplaner för varje medarbetare. Kompetensplanerna och kartläggnings-/analysarbetet ska genomföras ur ett jämställdhetsperspektiv, där 4R-metoden kan vara en möjlig modell för att uppnå detta.

I mobiliseringsfasen kommer även en regional tillgänglighetsplan, i samverkan med deltagande aktörer, att tas fram.

Genomförandefasen syftar till att skapa ett kompetenslyft för arbetsplatsen som helhet, och för enskilda medarbetare och ledning. Deltagarnas kompetensutveckling ska integreras med arbetsplatsernas verksamhetsutveckling. Bibliotekets uppgift är att förmedla medier i olika form, och att tillgängliggöra information av alla slag. I Bibliotekslagens (1996:1596) § 2 står "Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare." Grundtanken är fri tillgång till berättelser och till information för alla, oavsett på vilket sätt eller på vilket språk man läser. Det ställs allt högre krav på allmänheten att behärska teknik och sociala medier, inte minst för att vara delaktig i ett demokratiskt samhälle. Den teknikutveckling, som skett i samhället, och på biblioteken, ställer nya krav på förändring i arbetssätt. Det gäller att motsvara nya förväntningar, och tillgängliggöra information och läsupplevelser. Bredband till fler medborgare, böcker och artiklar i fulltext på nätet samt böcker i olika form, ljud-, svartskrift- eller e-bok, gör att bilden av biblioteket förändras. Det finns en digital klyfta i samhället. Till viss del beror den på ekonomi, men det handlar också om skillnader i kunskap eller brist på motivation och vilja att använda tekniken. Där kan bibliotek göra skillnad, genom personalens förmåga och kompetens att tillgängliggöra den. Här finns behov av både kompetensutveckling och verksamhetsutveckling.

Projektet fokuserar på frågan om vilket slags bibliotek vårt samhälle vill ha om fem år. Behovet av förändring kommer att ställa stora krav på personal och ledning när det gäller förståelse för lokalsamhällets behov. För att kunna motsvara de krav som medborgare och samhället kan ställa, behövs ett ständigt förändringsarbete som vi hoppas finna varaktiga former för genom vårt arbete i det här projektet. Biblioteken står inför en generationsväxling, något som ställer stora krav på kunskapsöverföring. Detta kräver en arbetsplatsstruktur som genererar lärande, tar vara på kunskap och utvecklar förändringskompetens. I takt med att arbetslivet förändras allt snabbare, krävs ett mer projektorienterat arbetssätt. Det kräver mer kunskap om processer, uppföljning och om hur utvärdering kan användas för lärande/kompetensutveckling.

Det behövs en mer genomgripande kompetenshöjning än vad varje aktör kan genomföra var för sig. Genom att på bred front höja kompetensen i personalgrupperna möjliggörs en bred verksamhetsutveckling och möjlighet att påverka de strukturer som styr arbetet.
Biblioteken möter en mångfasetterad värld, vilket ställer större krav på personalens förmåga till analys och inhämtande av kunskap om omvärlden. Omvärlden består av allt från lokalsamhället till det globala perspektivet. Att kunna möta medborgarna där de är och utifrån den enskildes behov, oavsett kön, trosuppfattning, etnisk bakgrund, sexuell läggning, synlig eller osynlig funktionsnedsättning är en utmaning. Biblioteken står ofta värd för lokalsamhällets kulturutbud. Vilken kompetens behöver personalen för att ytterligare utveckla biblioteken som mötesplatser för kultur?

Under mobiliseringsfasen ska alla arbetsplatser som ingår i projektet, var och en, eller klustervis, med stöd av projektets ledning genomföra SWOT-analyser. Det är viktigt att personal och chefer är delaktiga i analysen av den egna arbetsplatsen. Det kan vara lämpligt att arbeta utifrån olika perspektiv, kopplat till utvecklingen de närmaste fem åren.
Perspektiven kan vara:
- Nya utmaningar, kopplat till samhällets förändring
- Nya och gamla målgrupper
- Nya möjligheter i metoder, teknikutveckling, biblioteksrummet.

Frågor som behöver svar, som kopplas till arbetsplatsernas och individernas kompetensplaner under mobiliseringsfasen är exempelvis:
- Vad behövs för att biblioteket ska utvecklas i linje med behoven lokalt, regionalt och nationellt?
- Hur utvecklas biblioteket som mötesplats på bästa sätt?
- Hur formas bäst strukturer för kommunikation och samverkan i omvärldsfrågor?
- Hur når biblioteket medborgarna?
- Hur hanterar vi genusfrågor och jämställdhet i praktiken?
- Hur hanteras tillgänglighet på vår arbetsplats?
- Hur använder och erbjuder biblioteket ny teknik och nya medietyper så att de blir en självklarhet för medborgarna?
- Hur genomför biblioteket en hållbar generationsväxling där erfarenhet tas tillvara tillsammans med ny kunskap och nya arbetssätt?

Målsättning

Syftet med projektet är att säkerställa att de biblioteksanställda har rätt kompetens för att kunna arbeta i framtidens bibliotek. Målet är att bibliotekssektorn som sådan, och varje enskild medarbetare ute på biblioteken dagligen kommer att arbeta med systematisk kompetensutveckling, vidareutbildning och utveckling av processer. Biblioteken utvecklas som lärande organisationer och stärker sin roll som lärandemiljö både internt och utåt till medborgarna. En process som leder till ökad delaktighet och minskat utanförskap i samhället. Insatsen ska också medföra att personalens kompetens utvecklas till en resurs för andra arbetsplatser än bibliotek, vilket leder till ökad anställningsbarhet. Målet är också att biblioteken har internationella partners och samarbeten.


Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Mobibliseringsfas
Under mobiliseringsfasen genomför vi en SWOT-analys/kartläggning/behovsanalys på de lokala arbetsplatserna som även identifierar hur man kan arbeta med tillgängligheten lokalt, vilka behov av kunskap/kompetens som finns och hur man ska arbeta med att förbättra tillgängligheten för alla medborgare.
Under mobiliseringsfasen sammanställs speciella behov som finns i personalgruppen gällande fysisk, informativ och kommunikativ tillgänglighet med hjälp av en enkät. Ansvarig chef på varje enhet ansvarar för den lokala sammanställningen. Dessa samlas in och en kartläggning av speciella önskemål att ta hänsyn till blir ett underlag till en regional tillgänglighetsplan. Behoven identifieras under mobiliseringsfasen och dessa behov ska sedan genomsyra genomförandet av projektet. De allra flesta bibliotek har under de senaste åren tagit fram planer för tillgänglighet i det fysiska rummet och verksamheten, då det finns ett krav att all kulturverksamhet ska vara tillgänglig från och med 2010.
Genomförandefas:
De centrala aktiviteter som genomförs med den primära målgruppen i projektet, personal och ledning vid deltagande arbetsplatser, ska alla vara tillgängliga i form, rum och information för alla. I projektet avser vi att vrida och vända på begreppet tillgänglighet, så att deltagarna i projektet på olika sätt får ny kunskap även om funktionsnedsättningar som inte är så enkla att upptäcka.
Att rummet är tillgängligt är ett grundkrav för all biblioteksverksamhet och till detta kommer behov av tekniska hjälpmedel för personal med hörsel- och synnedsättningar eller andra osynliga funktionsnedsättningar. Vi kommer att ha en beredskap för att kunna anpassa projektets aktiviteter och ha en buffert för att kunna säkra upp detta. Mötesteknik på webben kommer att erbjudas för de som har svårigheter att kunna resa. Vi kommer att använda oss av Adobe Connect, en programvara för att genomföra möten på webben i så kallade virtuella mötesrum.
För att se till att det breda tillgänglighetsperspektivet anammas i projektet, har vi genom kontakter med regionens tillgänglighetsprocesstöd fått erbjudande om utbildning i detta för nyckelpersoner. Vi kommer att lägga in en utbildningsdag i dessa frågor under projektets andra månad under mobiliseringsfasen. Utbildningen kommer att rikta sig först och främst till ledning/ansvarig på deltagande arbetsplatser och till projektteam och styrgrupp. Dessa har sedan till uppgift att säkerställa att tillgänglighetsperspektivet kommer fram i analyserna av behoven ute på deltagande arbetsplatser samt även i genomförandet av kompetensutvecklingsinsatserna. I mån av behov finns även möjligheter att utföra större kartläggningsarbete ute på deltagande arbetsplatser och för genomförandefasen räknar vi med att kunna hyra in ev extra utrustning eller exempelvis teckenspråkstolk för projektets aktiviteter. Under de första sex månaderna i genomförandefasen kommer utbildningar i tillgänglighet att hållas för hela personalen med syftet att få kunskaper i frågan.

Transnationellt samarbete

Vårt transnationella samarbete ska bestå av studieresor, samt deltagande i en internationell konferens, IFLA. Under mobiliseringsfasen kommer vi att arbeta fram samverkansformerna för det transnationella samarbetet. För att skapa ett transnationellt erfarenhetsutbyte kommer vi att kontakta de bibliotek som våra projektdeltagare finner intressanta att besöka. Organisationer tänkbara för utbyte är Bibliotheek Amstelveen i Holland, Odense bibliotek i Danmark och Vasa bibliotek i Finland, där kontakter redan finns.

Under 2012 hålls det årliga internationella biblioteksmötet IFLA i Helsingfors, och här finns många möjligheter till kontakter och stimulerande kompetensutveckling. De svenska biblioteken kan genom kontakterna se och förstå att andra rutiner arbetssätt kan fungera för att uppnå samma mål. Biblioteken ska inte bara lära utan också förmedla vårt svenska arbetssätt. Genom dialog ska man ta det bästa från varje land. Mötena ska inspirera till fortsatt samverkan, och i förlängningen till ett förändrat/effektiviserat arbetssätt. I Sverige har biblioteken arbetat och kommer att arbeta än mer intensivt med tillgänglighet. Här tror vi att vi kan tillföra våra samverkansbibliotek en del kunskap och erfarenheter på detta området.

Vi förväntar oss nya idéer, erfarenhetsutbyte som kan leda såväl till verksamhetsutveckling som långsiktiga kontakter, då vi gärna vill öka deltagande biblioteks internationella kontaktytor.
Möten och nätverksbyggen med bibliotekarier som arbetar med samma problem som vi, men som har annan arbetsorganisation och andra lösningar på de frågeställningar vi har med oss. Att möta kollegor i ett annat land är en utmaning, och ställer krav på deltagarna att både kunna kommunicera med kollegor med ett annat modersmål och en annan kultur, och att kunna förmedla kunskap och erfarenhet från svenska bibliotek. Vi förväntar att det är en sporre för projektdeltagarna. Vi tror att vi genom de transnationella kontakterna kan få en bredare och nytänkande syn på vår egen verksamhet och vår egen kompetensutveckling och att de i många avseenden kan hjälpa oss att gå vidare. På motsvarande vis hoppas vi kunna bidra till våra kollegors utveckling.

Det transnationella arbetet är särskilt inriktat på tillgänglighets- och bemötandefrågor och ska

-medvetandegöra skilda kulturers betydelse för beteenden, attityder och inställningar
-möjliggöra att biblioteksverksamheterna ser andra metoder för ett kundanpassat och situationsanpassat bemötande än de som tillämpas på svenska bibliotek
-skapa möjlighet till nya arbetsuppgifter
-stimulera till vidare språkstudier och fortsatt utbyte.
-ge en annorlunda syn på hur man inom en organisation kan arbeta med att vidmakthålla och utveckla en verksamhet som kännetecknas av ett gott och professionellt bemötande gentemot bibliotekens kunder.
-sprida erfarenheter av tillgänglighetsarbete och bemötandearbete från svenska bibliotek
-sammansvetsa den grupp som reser tillsammans, vilket ökar möjligheterna för god samverkan och stärkta nätverk när man kommer hem igen.

Frågor som vi ställer oss om tillgänglighet är:
- Hur jobbar biblioteken i andra europeiska länder med de här frågorna?
- Har de utbildningar i bemötande?
- Vilka rutiner har man i andra länder på tillgänglighet? Skiljer de sig från oss?
På Handisams webbplats finns det informationsmaterial och filmer översatt till Engelska som vi kan använda av som diskussionsunderlag att utgå från vid besök på bibliotek i andra europeiska länder.

I det transnationella arbetet kommer projektledaren, delar av projektets ledningsgrupp samt projektdeltagare, att delta. Det gäller framförallt biblioteksledningarna, men kanske också nyckelpersoner inom respektive biblioteksorganisation.

Projektet kommer att ha en hemsida där aktiviteter från hela projektet kommer att dokumenteras. Vi kommer vidare att sprida erfarenheterna via vår projektrapport, i bibliotekspressen, vid konferenser som t ex de nationella biblioteksdagarna, som anordnas varje år av Svensk Biblioteksförening och vi kommer också att ha ett slutseminarium i projektet där alla erfarenheter tas tillvara. Vi kommer också att sprida erfarenheter till personalen vid studiebesöksorterna.

Vid slutseminariet där vi redovisar resultaten, bjuder vi in några av de transnationella kontakter vi knyter under projekttiden som föreläsare vid seminariet. Vidare rapporterar vi i bibliotekspressen, i slutrapporten och under projekttiden i form av reserapporter från varje studiebesök där vi dels presenterar den biblioteksorganisation resans mål,men också de frågeställningar vi i förväg formulerat samt analys och reflektioner över vad vi sett och hur detta omsätts i deltagarnas organisationer efter hemkomsten.

Reserapporterna publiceras på våra egna webbsidor samt den projektwebb och ev en blogg, som vi avser att skapa för kommunikation och erfarenhetsutbyte.

Deltagande aktörer

  • Arvika Bibliotek
  • Avesta bibliotek
  • BIBLIOTEK
  • Biblioteken i Heby
  • Biblioteket
  • Bollnäs bibliotek
  • Centralsjukhuset i Karlstad
  • Eda kommunbibliotek
  • Edsbyns bibliotek
  • Falu stadsbibliotek
  • Filipstads bergslags bibliotek
  • Forshaga bibliotek
  • Gagnefs kommunbibliotek
  • Grums kommun KOMMUNALKONTOR
  • Hagfors bibliotek
  • Hammarö kommunbibliotek
  • Hedemora stadsbibliotek
  • Hofors bibliotek
  • Hudiksvalls bibliotek
  • Håbo bibliotek
  • Kils bibliotek
  • Knivsta bibliotek
  • Kristinehamns Bibliotek
  • Kultur och Fritid
  • kultur- och fritidsförvaltning
  • Kultur- och fritidsförvaltning
  • Leksands bibliotek
  • Ljusdals kommunbibliotek
  • LSS enheten
  • Ludvika bibliotek
  • Länsbibliotek Dalarna
  • Länsbibliotek Gävleborg Uppsal
  • Malungs bibliotek
  • Mora folkbibliotek
  • Munkfors kommunkontor
  • Nordanstig kommunbibliotek
  • Personal- och löneenheten
  • Region Värmland
  • Rättviks bibliotek
  • Sandvikens folkbibliotek
  • Sjukhusbiblioteken
  • Smedjebackens bibliotek
  • Storfors Bibliotek
  • Sunne bibliotek
  • Säffle bibliotek
  • Säters bibliotek
  • Söderhamns Stadsbibliotek
  • Tierps kommuns folkbibliotek
  • Torsby Bibliotek
  • Uppsala stadsbibliotek
  • Årjängs Bibliotek
  • Älvdalens sockenbibliotek
  • Östhammars stadsbibliotek

Kommun

  • Arvika
  • Avesta
  • Bollnäs
  • Borlänge
  • Eda
  • Falun
  • Filipstad
  • Forshaga
  • Gagnef
  • Grums
  • Gävle
  • Hagfors
  • Hammarö
  • Hedemora
  • Hofors
  • Hudiksvall
  • Karlstad
  • Kil
  • Kristinehamn
  • Leksand
  • Ljusdal
  • Ludvika
  • Malung
  • Mora
  • Munkfors
  • Nordanstig
  • Ockelbo
  • Orsa
  • Ovanåker
  • Rättvik
  • Sandviken
  • Smedjebacken
  • Storfors
  • Sunne
  • Säffle
  • Säter
  • Söderhamn
  • Torsby
  • Vansbro
  • Årjäng
  • Älvdalen