Logotyp på utskrifter

Juventus

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareKlarälvdalens Samordningsförbund
KontaktpersonAnders Stenberg
E-postanders.stenberg@forshaga.se
Telefonnummer070-3899298
Beviljat ESF-stöd1 407 120 kr
Total projektbudget1 407 120 kr
Projektperiod2014-01-01 till 2014-12-31
RegionNorra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Klarälvdalens Samordningsförbund har den högsta ungdomsarbetslösheten i Sverige.
Ungdomsarbetslösheten har ökat med drygt 6 procentenheter på 2 år.
Många av dessa ungdomar har ingen, avbruten eller ofullständig gymnasieutbildning.
Kommunerna i Klarälvdalen är traditionella bruksorter som varit beroende av större industriella arbetsgivare som kunnat ta emot ungdomar även om de inte haft gymnasieutbildning.
Förstudien ska leda fram till en hållbar struktur som fångar upp de ungdomar som idag hamnar i arbetslöshet.
Strukturen ska vara möjlig att föra in i de system som existerar idag.
Strukturen ska innefatta alla ungdomar samt garantera att rätt förutsättningar ges för att kunna skaffa sig gymnasiekompetens.
Vi vill skapa ett system som genom tillväxt och samhällsengagemang kan ge arbetslösa ungdomar möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden.
Tillväxtarbetet ska kopplas till ungdomsarbetslösheten genom ett tydligt attitydförändringsarbete hos alla intressenter i området.

Bakgrund

Klarälvdalens Samordningsförbund har den högsta ungdomsarbetslösheten i Sverige. Ingen annanstans i Sverige är koncentrationen av arbetslösa ungdomar så hög som i vårt förbundsområde.
När vi använder oss av Arbetsförmedlingens statistik ser vi att Forshaga kommun har 20,3 procent, Munkfors kommun 24,2 procent och Hagfors kommun 20,5 procent arbetslösa ungdomar i förhållande till befolkningsstatistiken. En stor andel av dessa ungdomar har ingen, avbruten eller ofullständig gymnasieutbildning.
Kommunerna i Klarälvdalen är traditionella bruksorter som varit beroende av större industriella arbetsgivare som kunnat ta emot ungdomar även om de inte haft gymnasieutbildning, eftersom de givits möjlighet att lära sig ett yrke hos arbetsgivaren.
Idag genomgår näringslivet en snabb förändring där enkla arbetsuppgifter automatiseras, lågavlönade arbetsuppgifter flyttas till låglöneländer och traditionell tillverkningsindustri klarar inte av konkurrensen av företag som producerar i låglöneländer. Den produktion av varor och tjänster som finns kvar blir alltmer komplex och detta ställer allt större krav på kompetens.
Grundläggande kunskaper inom svenska, matematik mm krävs för att kunna tillgodogöra sig vidare kompetensutveckling i studier eller på arbetsplatser. Genomförd gymnasieutbildning blir därför det nyckelhål genom vilket ungdomar måste passera för att etablera sig på arbetsmarknaden.
Även om de elever som genomgått gymnasieskolan har större möjlighet att få jobb så utgör gruppen som inte går vidare till fortsatta studier eller inte kommer ut i arbete trots sin gymnasieutbildning, ett allt mer växande problem.
Ungdomsarbetslösheten har ökat med drygt 6 procentenheter på 2 år i vårt förbundsområde, vilket kan förklaras av den ökande gruppen med gymnasiebetyg men som inte får fäste på arbetsmarknaden.
Ur samhällets synvinkel behövs betydande nystillskott på arbetsmarknaden de kommande åren p g a pensionsavgångar och en åldrande befolkning. Region Värmland redovisade i en utredning år 2011 att ca 24 000 personer går i pension den kommande tio åren. De befattningar dessa efterlämnar kräver i ca 40 procent av fallen högskoleutbildning. I de övriga fallen, ca 15 000 befattningar, krävs gymnasiekompetens. Naturligtvis försvinner många befattningar genom rationaliseringar, men samtidigt tillkommer många nya yrkesområden. Slutsatsen blir att det kommer att krävas många nytillträdande på arbetsmarknaden.
De grundproblem som vi har identifierat är
Att det inte finns ett fungerande system som fångar upp ungdomar, 16 till 24 år, som inte slutför sina gymnasiestudier, att arbetsmarknaden i Klarälvdalen inte räcker till för målgruppen, att rörligheten hos målgruppen inte fungerar. Vi har noterat svårigheterna att finna fungerande praktikplatser, brister i regler kring praktikplatser, hur matchningen sker mellan individ och arbetsgivare.
Ett ytterligare problem finns i att individer saknar såväl motivation som specifika kunskaper för att kunna gå vidare från en praktikplats till ett mer ordinarie arbete eller fortsatta studier.

Målsättning

Förstudien ska leda fram till en önskvärd och hållbar struktur som fångar upp de ungdomar som idag hamnar i arbetslöshet.
Idag finns det ett system som har lett fram till att ungdomsarbetslösheten har nått orimliga proportioner. Vi ska analysera det systemet och hitta förbättringsområden för att motverka att ungdomar står utan gymnasiekompetens.

Strukturen ska vara möjlig att föra in i de system som existerar idag.
Tidigare erfarenheter visar att projektverksamheter traditionellt har varit separerade från de ordinarie verksamheterna, och resultaten har inte tillvaratagits även om de har varit bra.
Under förstudien ska en struktur skapas som i en genomförandeplan redan från början integreras i de befintliga.

Strukturen ska innefatta alla ungdomar.
Behovet är en struktur som fångar upp alla ungdomar utan att särskilja vissa grupperingar eller en viss problematik. Förstudien ska belysa vilka intressenter som ska ta ansvar för specifika områden och/eller problematik.

Strukturen ska garantera att alla ungdomar ges rätt förutsättningar för att kunna skaffa sig en gymnasiekompetens.
Förstudien ska visa på vad alla inblandade delar av samhället bör göra för att möjliggöra ett heltäckande system.

Skapa ett system som genom tillväxt och samhällsengagemang kan ge arbetslösa ungdomar möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden.
Tillväxtarbetet ska kopplas till ungdomsarbetslösheten genom ett tydligt attitydförändringsarbete hos alla intressenter för projektidén.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Drygt en miljon människor i Sverige har en funktionsnedsättning. Det får inte vara ett hinder.
Vårt samhälle förändras ständigt. Men allt förändras inte i den takt vi önskar. Samhället står inför stora utmaningar. Allt färre människor ska försörja allt fler. Trots detta är personer med funktionsnedsättning en outnyttjad resurs i arbetslivet. En av flera förklaringar är bristande tillgänglighet. (från handisam)

Under förstudien kommer vi att beakta tidigare projekterfarenheter. Förbundet ser det som en naturlig del att förebygga, möta och åtgärda eventuella hinder.

För att möta upp kraven på fysisk tillgänglighet kommer projektet vid val av lokaler välja sådana som har anpassats och därmed göra det möjligt att garantera fysisk tillgänglighet. Vid samverkan med övriga projektpartners kommer projektet söka lösningar i enskilda fall som beaktar tillgänglighetskravet.

Projektet kommer att i samråd med parterna bygga upp en informationsmiljö, bl a webbaserad information, som är lättläst och tillgänglig. Intressenterna inom projektet kommer att erhålla kompetensutvecklande insatser för att öka insikt och kompetens i hur man skall möta kraven på tillgänglighet.

Transnationellt samarbete

Skapa kontakter i Danmark och Tyskland där det finns ett lärlingssystem som är direkt kopplat till yrkesutbildning och integrerat i strukturen.

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen AMO Torsby
  • Arbetsmarknads- och socialförvaltningen
  • Forshaga kommun KOMMUNKONTOR
  • Hagfors kommun Stadshuset
  • Munkfors kommunkontor
  • Region Värmland

Kommun

  • Forshaga
  • Hagfors
  • Munkfors