Logotyp på utskrifter

JOB INNOVATION

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareStiftelsen Minerva
KontaktpersonMarianne Lundberg
E-postpresident@minerva.nu
Telefonnummer023-15911
Beviljat ESF-stöd1 751 056 kr
Total projektbudget4 523 056 kr
Projektperiod2010-09-01 till 2012-08-31
RegionNorra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Stiftelsen Minerva med samverkanspartners söker ett projekt JOB INNOVATION med utgångspunkt i ett mentorprogram som ska utveckla nya metoder för att rörelsehindrade och synskadade ska få inträde på arbetsmarknaden. Längre sammanfattning finns i projektbeskrivningen.

Bakgrund

Gamla traditioner i länet gör att unga människor i större utsträckning väljer traditionellt i sina yrkesval än unga människor i storstäderna, vilket inte gynnar länen i ett framtida arbetsmarknadspolitiskt perspektiv. Det snarare konserverar synen på hur arbetslivet ska vara utformat. Dessa attityder drabbar extra mycket personer som har svårigheter att göra sig själva rättvisa vid platsansökningar t.ex. rörelsehindrade personer.
Dalastrategin pekar på bristande kompetens i arbetslivet vilket till stor del drabbar näringslivet. Det kommer att bli brist på arbetskraft och då är det viktigt att mångfalds- och jämställdhetsarbetet når framgångar, fram för allt i otraditionella yrkesval samt för att ta tillvara de som inte har sysselsättning och att locka nya innevånare till regionen. Det kan bara ske med ett tilltalande arbetsliv som gynnar alla innevånare.

En dold resurs i rekryteringshänseende utgör synskadade och personer med rörelsehinder. Detta trots att de ofta har utbildning i de flesta yrken som är representerade på arbetsmarknaden. För att dessa personer ska uppmärksammas krävs andra insatser än för arbetssökande generellt. Bl.a. har det visat sig att utbildning om svenskt arbetsliv, platsansökan, kontakter med företag, nätverk, mentorskap och praktik varit värdefullt. Men det viktigaste har visat sig vara att ingå i ett sammanhang och där få utvecklas som människa och stärka sin självkänsla.
Det är också viktigt att stärka självförtroendet samt att arbeta med attityder i samhället. Dalarna har en relativt sett en liten befolkning. Det har visat sig att integrering av funktionshindrade i arbetslivet är svårare där än i län med fler storstäder och större befolkning. Det är i dessa områden organisationerna som söker projektet skaffat sig erfarenhet av att bedriva insatser för särskilt utsatta personer i samhället.

Lissabon strategin pekar bl.a. på vikten av att investera i människor och bekämpa social utslagning. Bland arbetsverktygen förs statistik på
• Långtidsarbetslösa. Andel av befolkningen i gruppen 15-64 år som varit arbetslösa i minst tolv månader.
• Regional arbetslöshet. Variationer i arbetslöshet i gruppen 15-64 år mellan regioner inom landet.
Sverige vill att medlemsstaterna själva ska ta ett större ansvar för att genomföra strategin och de reformer som alla har kommit överens om. Ett av de prioriterade områdena i Sveriges arbete med Lissabon strategin är ett ökat arbetskraftsutbud.

Socialstyrelsen skriver i sin årliga lägesrapport i februari 2008 att arbetslösheten minskar generellt - men inte för funktionshindrade. Vidare konstateras att tre av samhällets stödsystem samverkar och gör att unga funktionshindrade hålls fast i aktivitetsersättning eller så kallad daglig verksamhet. Övergången till lönearbete, med eller utan subvention, är näst intill obefintlig. De insatser som var tänkta som ett led i utvecklingen blir permanenta. Insatserna i form av aktivitetsstöd och daglig verksamhet är bra och viktigt, men för personer som skulle kunna ha ett jobb är det rent förödande. Rapporten pekar på bristande samarbete mellan kommuner och arbetsförmedlingar. Man konstaterar att för att uppmuntra till arbete krävs ett annat nytänkande.

De framgångsrika satsningar som bedrivits på försöksnivå i partnerskapet som söker projektet, har visat att med rätt vägledning, nätverk, träning och kompetensutveckling kan de flesta få arbete inom sin yrkesmässiga bakgrund och utbildning. De som lyckas blir också förebilder för andra som kämpar mot negativa attityder och svårigheter att komma in på arbetsmarknaden.

Att bedriva mentorprogram för synskadade och rörelsehindrade arbetssökande kvinnor och män är en för alla inblandade och länets framtid en mycket god investering. Resultat blir att utmaningarna inför framtiden bl.a. kompetensförsörjningen till näringsliv och samhälle i regionen ökar och att allas kompetens tas tillvara. Regionen kan bättre leva upp till visionen om nytänkande och utveckling som präglas av bärkraft, tillväxt och välkomnande. Regionen kan också leva upp till att, med hjälp av nya metoder, inkludera fler i arbetslivet och att rekrytera utan att diskriminera.
Det finns enligt färsk statistik från Arbetsförmedlingarna många kvinnor och män i länet, som skulle vara lämpliga deltagare i föreslaget projekt. När vi arbetat med vår egen förprojektering har vi bl.a. haft kontakter med länsutvecklaren Jan Sundkvist vid Arbetsförmedlingen för att analysera hur många som finns anmälda i vår målgrupp. Det var då ca 350 personer Dalarna. Dessa personer har varit arbetssökande olika länge och de har också mycket varierande behov. Vi vet också att många i målgruppen i sin arbetslöshet tappat hoppet och har dålig självkänsla. Utifrån vår beskrivning om hur dessa personer ska komma närmare arbetsmarknaden, kan vi möta upp med speciellt individuella planer och individuellt genomförande för varje deltagare. Alla deltagarna i projektet deltar i samtliga teoriavsnitt:
Teoretiska block:
1. Vägen till arbete
Anställningsformer, anställningskontrakt, utvecklingssamtal, introduktionssamtal, lönesamtal.
2. På arbetsplatsen
Introduktionsprogram, ledarskap, organisation, anställningsformer, befattningsbeskrivning, arbetsrätt, lagar mot diskriminering, konflikter mm
3. Interkulturell kommunikation i arbetslivet
Stereotyper, härskartekniker, jämställdhet, jämlikhet, kulturkrock eller kulturmöte
4. Aktuell debatt, presentationer av deltagarna. Detta pågår kontinuerligt.
5. Platsansökningar, pågår kontinuerligt
6. Bokcirkel
7. Deltagarnas nätverk
8. Nätverk Dalarnas företag och organisationer.

Varje deltagare får individuell coachning och coachning i grupp.
Deltagarna bildar eget nätverk.

Val av mentor, praktikplats eller komplettering av studier sker under projektets första månader. Processen är helt individanpassad.
Mentormachningen sker enligt Minervas Mentorprograms metod.(Om särskild information om den behövs lämnar vi det gärna.)

Beskriven metod är nydanande eftersom den inte genomförts till målgruppen tidigare.


Syfte

Syfte

Syftet med projektet är att med rätt metodik och metod ”öppna dörrar” på arbetsmarknaden för synskadade och personer med rörelsehinder så att de får ett arbete.
Syftet är också att för arbetsgivare lyfta fram dold kompetens som finns hos synskadade och rörelsehindrade.


Målsättning

Som ska ha uppnåtts den sista december 2012

1. Att 50% av deltagarna i mentorprogrammet har ett jobb. De resterande studerar inom väl definierat område som processats fram i projektet, för att höja deras kompetens och därmed kunna få ett riktigt jobb. Samtliga ska befinna sig närmare arbetsmarknaden än när de började i projektet.

2. Att arbetsförmedlingarna och rekryterare i Dalarna till 75% använder metoden som presenteras i projektets utvärdering.

3. Att 90% av företagen och organisationerna i Dalarna vet vilken kompetensresurs som finns hos synskadade och rörelsehindrade personer och är positiva till anställningar.

FÖRTYDLIGANDE 2010-03-26:
Målsättning: Mål 2 i ansökan kommer att mätas på flera sätt. Eftersom Arbetsförmedlingar i Dalarna är samverkanspartner och sitter i styrgrupp genomför vi kontinuerligt resultat kontroll med dem där. Både Arbetsförmedlingen och rekryterare kommer att medverka i seminarier och konferenser. Då utvärderar vi samtliga deltagares nivå av kunskap samt om projektmetodiken fått spridning. Arbetsförmedlingen avser att aktivt delta i projektaktiviteter och därmed får vi genom kontinuerlig utvärdering intern och extern veta hur väl implementeringen fungerar.
Mål 3 i ansökan mäts genom samarbete med Företagarna i Dalarna samt Svenskt näringsliv och Näringslivet Falun Borlänge. Följdforskarna utformar en enkät som sänds till ett urval som säkerställer att resultatet är tillförlitligt.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet är också ett mångfaldsprojekt i och med att deltagarna i mentorprogrammet är funktionshämmade personer. Mångfalden kommer att bevakas i projektet och kunskapen om olikhet kommer särskilt att behandlas. Deltagarna kommer att utbildas i diskrimineringsgrunderna ålder, kön, etnicitet, funktionshinder och sexuell läggning. Utbildningen har tagits fram i Equal-projektet Gender School. Utbildningen är kunskapsbaserad och bygger på vetenskap, politik och historia.

Tillgänglighet.
Vi kommer att tillmötesgå fysisk, kommunikativ, informativ tillgänglighet samt bemötande. Eftersom vår målgrupp är funktionshämmade genomsyras projektverksamheten av dessa viktiga punkter. Vi ska framstå som förebilder vid seminarier och utåtriktade aktiviteter och vi ska se till att alla som kommer i kontakt med projektet förstår vikten av tillgänglighet.
För deltagarna ska projektet möta samtliga individuella behov.

Lokalerna ska i all verksamhet vara anpassade till funktionshinder. Ramp för permobiler och rullstolar. Hiss.
För kommunikationssvårigheter ska det finnas ex tolkar och hörselslingor.
Informationen ska vara anpassad till funktionshinder. För synskadade ska lokaler med blidskrift användas t.ex i hissar. Information och marknadsföring ska särskilt belysa tillgängligheten i tal och skrift. Informationen ska kunna förmedlas på flera sätt t.ex med DVD, dator, blindskrift mm
Bemötandet ska mentalt intellektuellt vara mellan människor på lika villkor. Projektet ska genomsyras av prestigelöshet, samarbete och respekt.
Fysiskt är det t.ex. bra att vara nära en hörselskadad vid samtal. En person i permobil känner sig mer bekväm om man sitter ner tillsammans och inte står vid samtal.

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhet /Jämställdhetsintegrering
Normen i samhället eller en ”könsneutral” representant för det allmänmänskliga, är en vit, medelålders, heterosexuell, icke-funktionshindrad man av övre medelklass. Det betyder att ju längre ifrån det s.k. könsneutrala man befinner sig, ju större blir problematiken att få en jämställd miljö både allmänt i samhället och speciellt i arbetslivet. Detta märks hos funktionshindrade genom att kvinnor med funktionshinder har svårare att hävda sig i alla avseenden än funktionshindrade män.

Organisationerna som söker projektet arbetar kontinuerligt med jämställdhetsfrågor. Det finns också en gedigen kunskap om jämställdhet hos organisationerna i projektet.
Projektet har tillsammans med samverkanspartners god kunskap om jämställdhet även i projektets målgrupp. Arbetsförmedlingen har genomfört jämställdhetsutbildning i studiecirkelform för all personal. VH assistans och Synskadades förbund arbetar konkret med jämställdhet i sitt dagliga arbete. Bl.a. genom att rekrytera fler män i som personliga assistenter och kontinuerligt utbilda sin personal. Samtliga organisationer i ansökan arbetar aktivt med att granska och framhäva jämställdhet i all information.
Kvinnorna i målgruppen har svårare att få jobb än männen (enligt statistik från Arbetsförmedlingen). Många i målgruppen får ett brev på 18-årsdagen om bidrag för sin förmodade omöjliga situation att få ett riktigt arbete. Här börjar dessa personers känsla av att inte duga. På sin höjd erbjuds de att arbete inom en av samhället anpassad verksamhet. I media ser vi vanligen rörelsehindrade män som lyckats i företagarvärlden. Mycket mer sällan finns kvinnor i samma typ av reportage. Funktionshindrade kvinnor av utländsk härkomst syns ännu mer sällan i media och har ännu svårare att nå arbetsmarknaden.

Jämställdheten kommer att bevakas extra noga i projekt och samtliga som deltar i projektet kommer att genomgå jämställdhetsutbildning. Jämställdhetsutbildningen och en E-learning som kommer att användas har tagits fram i Equal-projektet Gender School och den baseras på vetenskap, politik och historia.
Könssegregationen på arbetsmarknaden kommer också att tas upp som tema med utbildningsmaterial från Gender School..

Med bl.a. detta som bakgrund i vår förprojektering vill vi arbeta med bristerna i kunskap om jämställdhet på arbetsmarknaden i företagen genom bl.a. våra frivilliga mentorer och till myndigheter genom seminarier och spridningsaktiviteter. Vi ska arbeta med att all information, utbildning och marknadsföring har granskats med särskilda ”jämställdhetsglasögon”. Vi ska utbilda samtliga deltagare och mottagare för resultaten i jämställdhet. Utbildningen kommer inte vara av traditionellt snitt utan kommer att vara nytänkande i form av spel och mindre ”tävlingar” och tipsblanketter.

Mainstreaming i jämställdhet kommer att genomföras i samtliga moment i projektet. I måluppfyllelsen kommer projektet att presentera könsuppdelad statistik över resultaten.
Även kvantitativa mått kommer att beskrivas. Följdforskarna ska i sitt arbete använda jämställdhetsmått. Deras observationer ska kontinuerligt presenteras och diskuteras av projektledningen, styrgruppen och referensgruppen.

Kortfattad SWOT-analys jämställdhet:
Styrkor: Stiftelsen Minerva har arbetat med jämställdhetsfrågor och genomfört många projekt inom fältet genus och jämställdhet i 17 år. Minerva har vetenskaplig kompetens inom genus och jämställdhet. Stort nätverk. Innovativ verksamhet. Flexibel organisation.
Svagheter: Arbete med utsatta grupper (kvinnor mer än män) tar lång tid. Förankringsprocesserna inom jämställdhet i en snabb värld är tidsödande.
Möjligheter: Företag och organisationer ser både kvinnor och män i målgruppen som en kompetensresurs på arbetsmarknaden. Svarar på ett samhällsbehov. Attitydförändringar inom jämställdhet kopplat till arbetsmarknadens resursbehov.
Hot: Samhällsekonomin och högre arbetslöshet. Målgruppen får det svårare att hävda sin kompetens, särskilt kvinnorna. Vilket beror på okunskap om genus och jämställdhet och hur det är kopplat till arbetsmarknadsfrågor.

FÖRTYDLIGANDE 2010-03-26:
Konkret kommer jämställdhetsanalysen att betyda att deltagarna aktiveras i seminarierna med aktuell debatt inom området. Gruppen diskuterar, läser artiklar, litteratur, aktuella händelser och good practice. De gör egna arbeten med egna reflektioner och har individuella presentationer för gruppen. Lagar och bestämmelser tas upp teoretiskt och i diskussion.
Till gruppens egna arbeten och diskussioner kopplas lämpliga studiebesök.
Minervas utbildning i grundläggande jämställdhet genomförs. Utbildningen baseras på vetenskap, politik och historia. Konkret innebär utbildningen att deltagarna får ny och bättre kunskap om jämställdhet och att jämställdhet är ett kunskapsområde. Den ökade kunskapen gör deltagarna bättre rustade i arbetslivet, de får bättre självförtroende och de kan göra bättre val. Utbildningen har tidigare genomförts för hela personalen inom Arbetsförmedlingens i Dalarna.

I tidsplaneringen finns utbildningsinsatserna i jämställdhet med.
Ett urval av utbildningsmaterialet skickas till ESF rådet per post. BILAGA till förtydligandet


Transnationellt samarbete

Transnationalitet

Om projektet beviljas kommer projektet att arbeta med ett transnationellt partnerskap.
Minervas partners i Leonardo da Vinciprogrammet: projektet EQUIJOBS blir transnationell partner. I det projektet ingår 7 partners från sex länder. Områdena som omfattas i equijobs projektet påminner i hög grad om Dalarnas struktur avseende utmaningarna på arbetsmarknaden. Projektet Equijobs är inriktat på att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden. Intresset för projekt inriktat på deltagare med extra svårigheter på arbetsmarknaden är eftersökt inom EU och därför är intresse för projektet förmodat stort.
Transnationaliteten kommer att gå ut på samarbete projekt till projekt. Men också mellan ansvariga förvaltningsmyndigheter/nationella stödstrukturer och centrala personer och organisationer runt om i EU. Konkret avser projektet att arrangera en spridningskonferens hos partnern och en spridningskonferens i Dalarna. De som ska arrangera konferensen är ledningen och deltagarna i projektet vilka tillsammans med sina mentorer ska vara levande exempel på hur ett projekt för funktionshindrade kan nå framgångar d.v.s. att få riktiga jobb.

Målet för konferenserna, att nå ut med de nya metoderna att genom individutveckling skapa jobb till funktionshindrade, kan ställas upp i realistiska mål genom SMART-metoden.

Konferenserna beräknas omfatta 150 deltagare och nå spridning via media i EU och i Sverige. Aktiviteterna i projekten är komplementära men det finns ingen överlappande ekonomi dem emellan.
Förtydligande om kostnader: Lön för en person som ska handha det transnationella utbytet
baserat på EU-lönenivå manager för Sverige.
Lokaler är en konferenslokal i Sverige och en lokal i det land som vi väljer att ta emot
vår spridningskonferens inom projektet EQUIJOBS Leonardo da Vinci. I summan
ingår också någon typ av lättare förtäring.
Resor avser resor och övernattning för dem som ska medverka vid
spridningskonferensen i EU.

FÖRTYDLIGANDE 2010-03-26:
Konkret avser projektet att hos två partners i projektet equijobs (www.equijobs.eu) arbeta i vardera två work shops. De två partners som väljs är de som bäst kan göra nytta med den nya kunskapen. De som ska medverka i aktiviteterna är ledningen och deltagare i projektet vilka tillsammans med sina mentorer ska vara levande exempel på hur ett projekt för funktionshämmade kan nå framgångar d.v.s. att få riktiga jobb.

Målet för samarbetet i fyra work shops, är att nå ut med de nya metoderna att genom individutveckling skapa jobb till funktionshämmade, att de bl.a. kan ställa upp realistiska mål genom SMART-metoden.
För att få genomslag i respektive land görs benchmarking i ett EU perspektiv om metoder som gynnar personer med funktionshämning.

Planerade work shops är planerade till år två i projektet eftersom det först då kan bedömas att ett utbyte är realistiskt.
Aktiviteterna i projekten är komplementära men det finns ingen överlappande ekonomi dem emellan.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Borlänge
  • Arbetsförmedlingen Falun

Kommun

  • Borlänge
  • Falun