Logotyp på utskrifter

Implementering Firman

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareCentrum för Utveckling och Lärande, CUL, inkl HRC
KontaktpersonEwa Nilsson
E-postewa.nilsson@hudiksvall.se
Telefonnummer0650-38383
Beviljat ESF-stöd1 312 162 kr
Total projektbudget1 312 162 kr
Projektperiod2014-01-01 till 2014-12-31
RegionNorra Mellansverige
In English

Sammanfattning

För att kunna tillvarata framgångsfaktorer från Projekt Sigrid (ärendenummer 2010-306 0068), bör de goda resultaten och erfarenheterna tas tillvara genom att skapa en samverkan för att hitta permanent form och struktur. Dessa tre enheter är kommunens arbetsmarknadsenhet, försörjningsenhet och statens Arbetsförmedling. Det uppstår naturligt frågor som bör besvaras under implementeringsstadiet. Verksamheterna är politiskt styrda och det finns gällande lagstiftning och sekretess att ta hänsyn till. Det finns hinder och frågeställningar, som måste identifieras, klargöras och inlemmas innan man kan ha en gemensam permanent och fungerande plattform för målgruppen utrikes födda. Idag finns viljan till samverkan hos aktörerna, men inte ett utrett och processat tillvägagångssätt.

Bakgrund

Stor andel utrikesfödda (31% av personer 24-65 år i Hudiksvall) lever idag i utanförskap genom brist på sysselsättning. Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att prioritera vissa utsatta grupper av regeringen, varav utrikesfödda är en av dessa grupper.

Under 2010 startade projekt Sigrid inom ESF, målområde 2 (ärendenummer 2010-306 0068) för att hitta vägar till nya arbetssätt och metoder för att föra prioriterade grupper in på arbetsmarknaden, eget företagande och/eller till reguljära studier. Projekt Sigrid har haft som mål att finna vägar till att eliminera hinder som står i vägen för att prioriterade målgrupper ska kunna komma närmare arbetsmarknaden. I genomsnitt tar det till exempel 10 år för en utrikesfödd kvinna att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.

Hudiksvalls kommun har i sitt utvecklingsprogram 2008-2013 gett sin åsiktsförklaring, där man pekar ut de fyra viktigaste fokusområdena, där kompetensförsörjning och arbetskraftsutbud står som en a de fyra. Källa: Utvecklingsprogram 2008-2013 Hudiksvalls kommun, sid 10. I detta fokusområde finns punkten ”Efterstäva jämställdhet, integration och mångfald på arbetsmarknaden genom ökat deltagande i arbetslivet och minskad arbetslöshet Källa: Utvecklingsprogram 2008-2013 Hudiksvalls kommun, sid. 13. Projekt Sigrids strävan har varit att hitta metoder till att nå målgrupper som idag står långt från arbetslivet och föra dem närmare arbetsmarknaden. Temaområde 2 (utrikesfödda) i Hudiksvall har bestått av grupper på totalt 47 individer, där det kvantitativa resultatet ligger på 50% (statistik sept 2013). Den förväntade måluppfyllelsen för denna målgrupp i Sigridprojektet är 30%.

Det är resultat över förväntan, vilket gör att utprövad metodik och arbetssätt har fallit väl ut. Det är kommunens önskan och även Arbetsförmedlingens önskan att implementera detta arbetssätt i permanent verksamhet genom att bygga hållbara strukturer av samverkan och finna väl underbyggda strategier till en långsiktig relation till gagn för målgruppen. För att kunna tillvarata dessa framgångsfaktorer, bör de goda resultaten och erfarenheterna tas tillvara genom att skapa förutsättningar för en samverkan i form av ett implementeringsstadium. Detta kräver en inkörningsfas, då tre enheter ska hitta permanent form och struktur. Det uppstår naturligt frågor som bör besvaras under implementeringsstadiet. Verksamheterna är politiskt styrda och det finns gällande lagstiftning och sekretess att ta hänsyn till.
Temaområde 2 inom projekt Sigrid (utrikesfödda) har i Hudiksvall nu drivits sedan september 2011 under namnet Eget driv för arbete, men främst har arbetsnamnet ”FIRMAN” använts. Många av dem som anvisats till Firman har också varit inskrivna på försörjningsstöd. Projektet avslutas den sista oktober i år. Ett uttalat önskemål från inblandade aktörer är att hitta metoder för att jobba närmare varandra och mer integrerat gentemot målgruppen. 65-70% av mottagare av försörjningsstöd i Hudiksvalls kommun är utrikes födda.
I stora drag har Firman ett arbetssätt som efterliknar de krav, regler och förhållanden som finns på en arbetsplats i Sverige idag samt studiebesök och praktik mot arbete och med fokus på praktisk yrkessvenska. I många fall har det varit mycket obekvämt för de inskrivna att bryta mönster, ha andra typer av krav eller varit tvungna att anpassa sig till ”arbetsplatsen”. Det stora arbetet har varit att få deltagarna att kliva in i ansvar, engagemang och driv genom styrkan i gruppen och genom att jobba med ”mjuka” värden såsom attityder, värderingar, självdefinition mm. Detta arbete med sk mjuka värden är det nya i metodik, som har prövats.
Problemanalys
I publikationen ”Arbetskraftsprognos 2009” från SCB redovisas utvecklingen på arbetsmarknaden till år 2030 för personer i yrkesaktiv ålder, 20-64 år, enligt två scenarier. Enligt prognosens huvudscenario beräknas arbetskraften öka med 175 000 personer till år 2030. Hela ökningen utgörs av de utrikes födda. Det beror främst på att utrikes födda framöver väntas utgöra en större del av befolkningen i yrkesaktiv ålder. För att den framtida befolkningsökningen inte ska resultera i ett oförändrat arbetskraftsutbud måste vissa gruppers situation på arbetsmarknaden stärkas. Därför är det av vikt att redan nu ge fokus åt målgruppen och hitta former för en gemensam plattform, varifrån man kan samordna resurserna för bästa resultat. Detta resonemang förs i Hudiksvall, av de olika aktörerna för målgruppen.

Inom Hudiksvalls kommun finns viljan och önskemålet att ha en samordnad kompetens och resurs för målgruppen utrikesfödda. Man har också ett önskemål från Arbetsförmedlingen att ha ett samarbete, eftersom i denna målgrupp finns dels multiproblematik, som ibland faller mellan stolarna i systemen – mycket pga av avsaknad av just rutiner mellan aktörerna men också pga regelverk och lagstiftning som gör det svårare att navigera med individen i fokus och samverkan sinsemellan (aktörerna).

Idag finns inga resurser för samordning och inga strategier upparbetade, vilket gör att individer inom målgruppen inte blir uppmärksammade och får då inte rätt stöttning eller rätta insatser, vilket förstås är en stor samhällsekonomisk och socioekonomisk förlust.

I Hudikvall befinner sig idag 385 utrikes födda, 24-65 år, utanför arbetsmarknaden (registrerade på Arbetsförmedlingen i Hudiksvall). Detta utgör 31% av totalen. Dessa 385 har tillgång till vissa resurser på AF, som inte alltid är anpassade till denna målgrupp med t ex viss andel analfabetism, svenska språksvårigheter och andra hinder som t ex PTSD(posttraumatiskt stressyndrom). Andelen som är kodade med funktionsnedsättning för att på så sätt få tillgång till rehabilitering etc, är mycket lägre än andelen hos inrikes födda. Den relationen överensstämmer inte med verkligheten. Därför anser Arbetsförmedlingen att arbetssättet och metodiken, där detta har tagits i beaktande (Firman) är ett sätt att ge den här specifika målgruppen tillgång till redskap som har gett goda resultat.

Det finns ingen renodlad ”mottagare” idag på Arbetsmarknadsenheten på kommunen för den här målgruppen. Konsekvensen blir att resurserna inte samordnas på ett effektivt sätt eller är individanpassade för bästa långsiktiga resultat. En önskan och god vilja finns för att gemensamt hitta vägar till samverkan över gränserna med andra aktörer, och på så sätt ge ett större och kombinerat utbud för bästa resultat för individerna i målgruppen.

På Försörjningsenheten är ca 65-70% av mottagare av försörjningsstöd utrikes födda i Hudiksvalls kommun. Här finns ingen uttalad och tydlig strategi/struktur mellan bidrag och prestationskrav. Ett önskemål från Försörjningsenheten är att få till en samverkan mellan kommunens Arbetsmarknadsenhet för att få in ett arbetsmarknadsperspektiv och resurser administrerade därifrån ihopkopplat med Arbetsförmedlingens uppdrag, ansvar och resurser för målgruppen. Inte minst med tanke på individer med multiproblematik som faller under olika instanser.

SWOT
Styrkor
Goda resultat Sigridprojektet
Gemensam vilja till samverkan och samsyn

I Utvecklingsplanen för Hudiksvalls kommun uppges att ett flexibelt samarbete mellan utbildningssektorn, arbetsförmedlingen och kommunen kan skapa förutsättningar för en bättre balans på arbetsmarknaden Källa: Utvecklingsplan för Hudiksvalls kommun antagen av Hudiksvalls KF, sid 7, Arbetsmarknad och kompetensförsörjning. Politisk viljeyttring i denna riktning är en styrka i en politiskt styrd verksamhet.

Svagheter
Otraditionell samverkan, som kräver tid och medvetet arbete för att finna strategier och hållbara rutiner för permanent verksamhet.

Möjligheter
Samordning
Gemensam plattform för bättre resursutnyttjande
God överblick
Lättare att planera
Framförhållning
Längre och hållbarare resultat för individer i målgruppen

Hot
Sekretess
Lagar
Regler
Politiskt styrd verksamhet

Målsättning

Övergripande mål
En integrerad och permanent funktion för målgruppen utrikesfödda 24-65 år i Hudiksvall.

Spridning av resultat för strategisk påverkan när det gäller att finna hållbara och långsiktiga strukturer för permanent verksamhet, som inkluderar tre enheter (Arbetsmarknadsenheten, Försörjningsenheten och Arbetsförmedlingen i Hudiksvall) där målgruppen är utrikesfödda mantalsskrivna i Hudiksvallskommun i åldern 24-65 år. Den 1 januari, 2015 ska det finnas en färdig, fungerande och permanent plattform, som är politiskt förankrad och finansierad.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Verksamheten är anpassad enligt kommunens plan för tillgänglighet. Lokalerna har tillgång till teleslinga och en god akustisk miljö samt ett intranät som är användbart för den som är synskadad.

FÖRTYDLIGANDE 2013-10-16:

Tillgänglighet
För att öka medvetenheten om rättigheter och skyldigheter när det gäller tillgänglighet för alla inom den kommunala verksamheten har det kommunala handikapprådet bildat en tillgänglighetsgrupp i Hudiksvalls kommun. I gruppen finns tjänstemän från tekniska förvaltningen, plan- och bygglovskontoret, informationsavdelningen, Hudiksvalls bostäder samt ledamöter från Kommunala handikapprådet representerade. I kommunen finns även en tillgänglighetsinventerare.

Kommunfullmäktige antog ett handikappolitiskt program i december 2007. Tillgänglighet för alla ska vara en utgångspunkt vid all kommunal planering.

Tillgänglighet kan vara:
Fysisk tillgänglighet
Psykisk tillgänglighet
Social tillgänglighet

Fysisk tillgänglighet
Lokaler för genomförande av projektet kommer att förläggas inom Hudiksvalls kommun. Kommunen har utformat ett handikappolitiskt program samt utgår från SKL:s sk EAH-spindel(Enkelt avhjälpa hinder”). Kommunen styrs av följande lagstiftning när det gäller tillgänglighet. Socialtjänstlagen, kap 1, §1, LSS, §§ 5, 6, PBL, kap 17, § 21a, Lag om färdtjänst (1997:736), Lag om riksfärdtjänst (1997:735)

Tillgänglighetsanpassning i CUL-huset (lokaler, där all verksamhet kommer att bedrivas):

- Belysning (bländfritt)
- Skyltar, informationssystem (synapassat och höjdanpassat)
- Ramper (för fysisk tillgänglighet)
- Angöring och parkering (intill fastigheten är anpassad för fysisk tillgänglighet)
- Markbeläggning (olika färger och material på golvet för att underlätta orientering)
- Ledstråk för synskadade
- Färg och kontraster på dörrar, trappor, infodisk
- Dörrar har fritt passagemått och med automatisk dörröppnare vid ingångar
- Trappor har kontrastmarkering och ledstång
- Hissar finns till samtliga våningsplan i byggnaden
- Handikapptoaletter finns på samtliga våningsplan i byggnaden

Psykisk tillgänglighet
Arbetsförmedlingens team av Rehab, SIUS-konsulenter och psykologer finns att tillgå i projektet, eftersom de är part i projektet. Samverkan över myndighets- och organisationsgränser kommer att ge tillgång till olika hjälpmedel i projektet. En samverkan som också kommer att tydliggöra vilka hjälpmedel som behövs för personer med psykiska funktionsnedsättningar.

Kommunikationstillgänglighet
Informationsmaterial och utbildningsmaterial(lättläst etc) kommer att anpassas utefter behov för tillgänglighet. Olika funktionshinder ställer olika krav på miljön och kommer att anpassas därefter.

Transnationellt samarbete

Nej.

Kommun

  • Hudiksvall