Logotyp på utskrifter

Genomförande Möjligheternas Hus

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareBasenheten/Möjligheternas Hus
KontaktpersonTina Spers
E-posttina.spers@borlange.se
Telefonnummer0243-66471
Beviljat ESF-stöd1 859 522 kr
Total projektbudget4 648 806 kr
Projektperiod2010-01-15 till 2011-12-31
RegionNorra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Syftet med projektet Möjligheternas hus är att ge en grupp deltagare med psykiska funktionsnedsättningar chansen att få komma in på arbetsmarknaden. Detta ska uppnås genom användandet av det socialt företaget som verktyg. Det innebär utbildning i företagande samt utprovning av lämplig verksamhet.

Bakgrund

Problemformulering

Huvudproblemet är att ett stort antal människor står utanför den svenska arbetsmarknaden. Dessa människor är i hög grad beroende av bidrag för att klara sin försörjning. Många vill och kan arbeta men vägen in på arbetsmarknaden är stängd av olika skäl.

Utanförskapsproblematiken kompliceras ytterliggare då Dalarna lider av en obalans i åldersfördelning på arbetsmarknaden. Det innebär stora pensionsavgångar och relativt få unga som har rätt kompetens och möjlighet att ersätta dom som går i pension. Inom dom närmaste fem åren beräknar arbetsförmedlingen att behövs cirka 19 000 ersättningsjobb. Samtidigt kommer det ut många yngre på arbetsmarknaden som behöver få kompetensutveckling av olika slag för att kunna fylla upp dom pensionsavgångar som uppstår.

Förstudien visade att det kommer ut cirka 500 personer mellan april 2009 till april 2010 ifrån arbetsförmedlingens fas 3 i Borlänge Kommun. Av dessa har cirka 30 % någons sorts funktionsnedsättning. För dessa personer finns ett behov av alternativa vägar till arbete, aktiv sysselsättning, arbetsrehabilitering, praktikplatser så att dom inte hamnar ett i långvarigt bidragsberoende. Det finns enligt arbetsförmedlingen ett samband mellan ett långvarigt utanförskap/bidragsberoende och ökade psykiska besvär.

Resultatet ifrån förstudien visade på att det är väldigt svårt att hitta arbete, rehabilitering, praktik för personer med både lindriga och svåra psykiska funktionsnedsättningar. Det gällde både platser och rätt handledning. Enligt arbetsförmedlingen och rehabiliteringspersonal på Möjligheternas hus så är det svårare att hitta platser på Samhall då deras enklare jobb till stor del flyttat utomlands, till bland annat Baltikum.

En riskgrupp är unga utan arbetslivserfarenhet/utbildning och har man dessutom en funktionsnedsättning så är det än svårare att hitta jobb, praktik, rehabilitering. Även förtidspensionärer som vill få en chans att komma tillbaka till arbetsmarknaden i någon form behöver alternativ/möjligheter för att få arbete, arbetsträning, praktik, rehabilitering. Detta betyder att det måste finnas platser där man kan få testa och utveckla sin egen förmåga i sin egen takt. I gruppen personer med psykiska funktionsnedsättningar finns en stor del förtidspensionärer och många yngre människor som är motiverade till att nå egen försörjning eller till 100 % av sin förmåga

Metod/modell

Huvudmetoden som beskrivits och undersökts i förstudien var utveckling genom egenmakt. Detta för att komma åt utanförskap ibland personer med psykiska funktionsnedsättningar. Det innebär en vidareutvecklig av det sociala företaget som ett arbetsmarknadspolitiskt instrument för att nå dom som står långt ifrån arbetsmarknaden. Genom ett demokratiskt utvecklingsarbete och utprovning av affärsmässiga verksamheter så finns möjligheter till ett hållbart socialt företag även efter projektslut. Deltagarna kommer att få möjlighet till både teoretiska kunskaper i exempelvis företagande, föreningsarbete, demokratiarbete etc och praktisk handledning i hur man driver ett företag/verksamhet. I projektet är det tänkt att deltagarna ska få utbildning och prova på alla moment som krävs för att driva ett socialt företag. Det gäller bland annat, affärsideér, affärsmässighet, företagande, föreningslära etc. Det kan gälla att utveckla en egen affärsidé och genom övningsverksamhet testa om det kan bli en hållbar verksamhet i ett framtida socialt företag. Projektet är också ämnat för att föra samman en grupp av deltagare så att fler affärsidéer kan realiseras. Slutsatser ifrån förstudien visade att det finns intresse och realistiska möjligheter till att utveckla en caféverksamhet och verksamheter inom enklare tjänster.

I bilaga 1 beskrivs våran skiss för hur vägen till ett socialt företag kan se ut.

Det sociala företaget:

Är en näringsverksamhet som:

- Har som huvudsakligt ändamål att genom företagandet integrera personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.

- Huvudsakligen investerar sina vinst i den egna eller liknande verksamheter.

- Skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väldokumenterat sätt.

- Är organisatoriskt fristående ifrån offentlig sektor.

Sociala företag utvecklas idag i hela världen för att skapa arbetstillfällen och för att tillfredsställa behov som varken marknaden eller offentlig sektor tillgodoser. Nya grupper integreras på arbetsmarknaden genom det sociala företagandet och dessa företag binder samman entreprenörskap, individens behov av arbete med samhällets behov av varor och tjänster inom olika sektorer. Genom denna sammanbindning så finns det stort utvecklingspotential i socialt företagande.

I ett socialt företag står människan i centrum och genom att aktivt deltaga i företagets verksamhet så återtar människan makten över sitt liv och får större självtillit, självkänsla och kan utveckla sina inneboende färdigheter. Dom mänskliga och samhälleliga vinsterna kan anses som uppenbara då dom mest utsatta grupperna kommer tillbaka till samhället och till arbetslivet. Dom offentliga aktörernas kostnader minskar genom att välfärdskostnaderna minskar för dom som förut stod utanför. Det kan gälla kostnader för vård, arbetsförmedling, försäkringskassa, socialtjänst etc. Detta kan visas med metoder som socioekonomiskt bokslut.

Det sociala företaget driver affärsverksamhet, säljer varor och tjänster, betalar skatt precis som vilket företag som helst. Den främsta drivkraften är dock allmännyttan/medlemsnyttan och inte vinst. Det behövs dock vinst för att företaget ska gå runt. Ett socialt företag styrs demokratiskt och är ofta organiserat i någon form av kooperativ.

Val av metod/modell

Utveckling emot ett socialt företag innebär många intressanta dimensioner som bör belysas. Det gäller främst utveckling genom egenmakt och integrering av deltagare i hela processen som leder fram till ett eget socialt företag. Möjligheternas hus har sedan mitten av 1990 talet jobbat med aktiv verksamhet, handledning och personlighetsutveckling. Detta kan ses som ett naturligt steg emot ytterliggare utveckling av befintlig och ny verksamhet där deltagarna/brukarna får ta ett större ansvar för sin egen situation och framtida arbetsplats.
Det finns goda exempel ifrån andra sociala företag som visat att dom skapat mervärde för deltagarna i form av arbete, sysselsättning, ökad självkänsla, egenvärde etc. Det finns också socioekonomiska bokslut som visat att samhället sparat betydande summor då deltagare förbrukat mindre välfärdstjänster exempelvis, vård, insatser hos arbetsförmedling, försäkringskassa, socialförvaltning genom deltagande i sociala företag. Erfarenheter ifrån förstudien visar också att det tar tid att utveckla en hållbar, affärsmässig verksamhet och att det krävs goda kunskaper för att driva ett socialt företag. Detta för att det ska bli en långvarig och seriös verksamhet i framtiden. En tydlig balans mellan idé och affärsverksamhet är nödvändig





Syfte

Huvudsyftet är att en grupp deltagare går ifrån affärsidé/idéer till socialt företagande genom utprovning av lämplig verksamhet, utbildning, samt handledning som ges under projekttiden.

Ett delsyfte är att synliggöra gruppen människor med psykiska funktionsnedsättningar och deras svårigheter att få tillgång till arbete, praktik eller annan meningsfull sysselsättning.

Målsättning

Övergripande målsättning är att deltagarna i projektet utvecklar sin egen förmåga genom egenmakt. Med detta menas skapandet av meningsfull sysselsättning i ett socialt företag med stöd av adekvat utbildning, handledning och eget ansvarstagande. Målsättningen innebär också att deltagarna vågar ta steget till att starta ett socialt företag tillsammans med andra eller enskilt. Ett delmål är att 20 deltagare lär sig mer om att starta och driva företag.

Mätbara mål:

-20 deltagare genomgår utbildning under projektperioden

-10 deltagare är eller är på väg att bli sociala företagare vid projektets slut.

-Ett nätverk med stödfunktioner har skapats omkring projektet.

FÖRTYDLIGANDE 090921:
Målsättning: Om projektet blir framgångsrikt så har vi redan fått indikationer om att ett socialt företag är något som kommunen önskar. Detta sociala företag blir ju att drivas av deltagarna själva och förhoppningsvis med stöd av kommunen genom exempelvis handledning och lokal. Det blir dock en egen förening av något slag som kommunen/ordinarie verksamhet inte råder över. Det finns inga garantier men fullmäktige har bifallit en motion om att kommunen ska göra det lättare för etablering av sociala företag och detta projekt framhölls i remissvaret till den motion som bifölls i fullmäktige. Under projektets gång så är ju ambitionen att fortsätta det strategiska påverkansarbetet med beslutsfattare, berörda tjänstemän och aktörer. Framgång med det arbetet kan ge bättre förutsättningar för en bestående verksamhet.
Delar av den metodik som finns i det sociala företaget håller redan på att testas i den ordinarie verksamheten i Möjligheternas hus. Det gäller demokratiarbete, medbestämmande för brukarna, nya sätt att tänka samt mer fokus på individens egen förmåga samt arbetsperspektiv/riktig sysselsättning som är meningsfull. Hos samverkanspartner Coompanion så kommer kunskap om projektet/projektprocessen att spridas och användas i framtiden. Resultatet blir en lärdom och förhoppningsvis ett framgångsrikt exempel på ett lyckat projekt.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet har som ambition att en person med funktionsnedsättning ska kunna medverka på alla nivåer. Inriktningen är dock på psykisk funktionsnedsättning.

Lokalerna ska vara utformade så att alla ska kunna använda dom. Om det uppstår tillgänglighetsproblem så är projektledningen beredd att hitta alternativa lokaler för projektets verksamhet. Det finns dock begränsad kapacitet att bistå med personlig assistans samt att hantera skriftlig respektive teckenkommunikation med syn eller hörselskada. Om sådana behov finns så måste personliga assistenter eller tolkar finnas tillhands. Då projektet är inom Borlänge Kommun så finns möjlighet att ta hjälp av expertis inom tillgänglighetsområdet som finns inom den kommunala verksamheten.

Studiebesök ska anordnas så att alla kan deltaga med hänsyn till individuella behov. I utbildningen som deltagarna ska genomgå är det planerat att tillhandahålla tillgänglighetsperspektiv. Detta genom samarbete med den lokala handikapporganisationen (HSO Dalarna) som genomför utbildning om tillgänglighet. Den innefattar bland annat syn och hörselnedsättning, bemötande, allergi, rullstolsbunden mm.

I övrig är all personalen i projektet utbildad inom bemötande, psykiatri och några är väl insatta i hjälpmedel för personer med psykiska funktionsnedsättningar som är projektets målgrupp.

I utvärderingen kommer tillgänglighet vara ett av dom områden som ska undersökas och utvärderas.

Jämställdhetsintegrering

Enligt information är det en liten andel av befolkningen som är företagare. Det är cirka tre procent av kvinnorna och cirka 10 procent av männen. Ett problem som finns är att företagandet är lika könssegregerad som den övriga arbetsmarknaden. Utöver denna problematik så tillkommer en löneskillnad på cirka åtta procent mellan män och kvinnor sett till den ordinarie arbetsmarknaden som helhet.

Utgångspunkten för jämställdhetsintegreringen i projektet blir en jämn fördelning av makt och arbetsuppgifter mellan könen som i grunden är kopplat till demokrati och rättvisa.
Ambitionen är att skapa en projektorganisation, arbetsmiljö, arbetsklimat som bidrar till en ökad hälsa samt livskvalitet för deltagarna i projektet. Detta är kopplat till metoderna demokrati, egenmakt som är viktiga komponenter i det sociala företaget. I själva projektorganisationen kommer en jämn könsfördelning att eftersträvas på alla nivåer. Projektorganisationen kommer också att eftersträva en jämn könsfördelning av makt/inflytande.

Resultatet ifrån förstudiens jämställdhets SWOT visade att det fanns varierande kunskaper om praktisk jämställdhetsintegrering och detta är ett område som kommer att stärkas i ett eventuellt genomförandeprojekt. Tanken är att ha med jämställdhetsintegrering i den utbildning som deltagarna ska genomgå. Kontakter kommer att tas med processhandläggare och kommunens egen jämställdhetshandläggare för råd, tips, metoder som passar detta projekt. Genom att processen emot ett socialt företagande innehåller en stor del av demokratiskt beslutstagande, deltagande så är en klar målsättning att skapa möjligheter för både män och kvinnor att vara med och påverka på lika villkor. I projektets målsättning finns också jämställdhetsambitioner genom att 20 deltagare ska få utbildning i företagande och det i sig är positivt då det ovan beskrivits att kvinnor i mindre grad startar/driver företag. Projektet är på så sätt inriktat på att öka andelen kvinnor i företag.

I förstudien så togs det fram ett policydokument som bifogas som bilaga 2. Detta dokument är framställt av brukarna själva och det blir utångspolicyn för framtida deltagare i ett genomförandeprojekt.

I utvärderingen kommer jämställdhetsintegrering vara ett område som ska undersökas och utvärderas.

FÖRTYDLIGANDE 090921:
Jämställdhetsintegrering: Har undersökts och utvärderats i förstudien. Med formuleringen ” I utvärderingen så kommer jämställdhetsintegrering vara ett område som ska undersökas och utvärderas” menas att den externa utvärderaren ska undersöka och utvärdera hur vi arbetat med detta område. Vi har kanske varit lite otydliga med den skrivelsen. I övrigt så kommer kontakter att tas med jämställdhetshandläggare/processledare på ESF (Katarina) gällande tips, råd och utbildningar som vi då kommer att använda i projektet. Redan under förstudienfasen så togs kontakt med henne.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Borlänge
  • Försäkringskassan Borlänge

Samarbetspartners

  • Coompanion Dalarna

Kommun

  • Borlänge