Logotyp på utskrifter

Genomförande: Kompetensförsörjning företag i Falun/Borlänge/Leksand/Säter

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareFalu kommun Näringslivskontoret
KontaktpersonBjörn carlborg
E-postbjorn.carlborg@falun.se
Telefonnummer023-823 87
Beviljat ESF-stöd1 599 615 kr
Total projektbudget1 599 615 kr
Projektperiod2010-08-02 till 2012-01-29
RegionNorra Mellansverige
In English

Sammanfattning

22 st. företag i Falun/Borlänge/Leksand och Säter ska genomföra kompetensutveckling enligt tidigare genomförda förprojekteringar.

Bakgrund

Västvärlden står inför stora utmaningar vad beträffar såväl generationsskifte inom arbetslivet som kompetensutveckling av befintlig arbetskraft. EU anser det viktigt att "se till att vuxna kan utveckla och uppdatera nyckelkompetenser genom hela livet och att särskild fokus läggs på målgrupper som fastställts som prioriterade grupper i nationella, regionala och eller lokala sammanhang" samt "att se till att tillhandahållen vuxenutbildning och yrkesutbildning för enskilda medborgare är enhetliga genom en nära koppling till sysselsättning, socialpolitik och annan ungdomspolitik samt samarbete med arbetsmarknadens parter och andra berörda parter". EU har även fokuserat på vissa generella kompetenser. Kommunikation på modersmålet, kommunikation i främmande språk, baskompetens i vetenskap och teknologi, digital kompetens, "Lära att lära", social kompetens - samhällskompetens, kulturella uttrycksformer och entreprenörskap.

I Sverige har man genomfört ett Kunskapslyft i syfte att dels höja utbildningsnivån rent allmänt och dels utveckla en infrastruktur för livslångt lärande. Skolverket påpekar dessutom vikten av särskilda satsningar på yrkesutbildning för vuxna. Den statliga myndigheten CFL anser följande. ”Utbildningssystemet och tillgång till kompetensutvecklande insatser för anställda och arbetslösa, som ett led i det livslånga lärandet, är av avgörande betydelse för den ekonomiska tillväxten på lång sikt. Det livslånga lärandet förutsätter en kontinuerlig samverkan mellan utbildningssystemet och det omgivande samhället, så att arbetsmarknadens behov och individernas efterfrågan kan matchas..." (Linda Ylivaino, Näringsdepartementet, 2007). Problematiken med kompetensförsörjning för arbetslivet framstår alltmer tydligt och i Region Dalarnas Dalastrategi framhåller man att "En första utmaning består i att Dalarnas befolkningsutveckling kommer att ställa nya krav på samhället. Hela landets befolkning blir äldre genom de stora barnkullarna under 1940-talet. De årgångarna börjar nu pensioneras och lämna arbetsmarknaden, tidigare i Dalarna än i andra regioner, men de yngre generationerna är inte lika stora. Den kompetensbrist som redan nu finns i Dalarna blir allt större. Fler behövs i arbete, arbetslösa behöver få jobb, sjuka och förtidspensionerade behöver rehabilitering och människor från andra länder behöver skapa sin tillvaro i Dalarna. Arbetskraftens kompetens behöver anpassas till näringslivets och den offentliga sektorns behov, och de jobb som erbjuds måste göras mer attraktiva".

I våra förprojekteringar har man utgått ifrån följande arbetsmodell nulägesanalys, SWOT-analys, vision och handlings-och kompetensutvecklingsplan. I varje moment har också jämställdhetsperspektivet och tillgängligheten beaktas, vilka har skett på såväl grupp- som individnivå. Resultatet ligger till grund för beaktande i ett eventuellt genomförandeprojekt (se vidare under avsnitt jämställhetsintegrering).

Samtliga företag i förprojekteringarna Faluföretag 2-4, Turismföretag runt Runn, Hälsoföretag och Näringslivet Falun/Borlänge har redovisat en affärsplan och en handlingsplan för kompetensutveckling. Företagsanalyserna omfattar såväl nuläge som framtidsmöjligheter. Vissa företag har tydliga expansionsplaner medan andra i första hand vill konsolidera sin ställning på marknaden. Gemensamt för de bägge strategierna är dock att det krävs en satsning på kompetensutveckling för att individerna skall öka sin anställningsbarhet på arbetsmarknaden samt för att företagen ska utvecklas. Detta motverkar och förebygger indirekt ohälsa då ohälsa är starkt korrelerat med frånvaro från arbetslivet. Genom ökad anställningsbarhet och främjad utveckling som leder till ökad tillväxt bidrar projektet på sikt således till en stabilare arbetsmarknad och fler arbetstillfällen.

Insatserna för kompetensutveckling varierar beroende på företagens storlek, bransch och framtidsplaner. Man kan dock urskilja några vanligt återkommande ämnesområden, exempelvis

- Teknik och IT
- Branschspecifika ämneskunskaper
- Ledarskaps- och organisationsfrågor
- Marknadsförings
- Säljutbildning och språk
- Ekonomi och administration

Utformningen av de efterfrågade utbildningarna, kurserna etc. måste naturligtvis anpassas till respektive företags behov. Vissa av insatserna är av allmän karaktär medan andra är mer företagsspecifika och måste skräddarsys för respektive företag. Samtliga intresseanmälda företag har fullföljt förprojekteringen. Intresset och engagemanget från ledning och personal för att utveckla sitt företag har ökat under förprojekteringen. Engagemanget har även stärkt en positiv inställning till att verka för ökad jämställdhetsintegrering.

För att kunna möta det beskrivna utbildningsbehovet gick Falu kommun - Näringslivsavdelning under hösten-09 in med en ansökan till ESF om en fortsättning på förprojekteringarna i form av ett gemensamt genomförandeprojekt. Ansökan godkändes av ESF men blev ej prioriterad av strukturfondspartnerskapet den 10-11 december 2009 med motivering av att projektet ej var tillräckligt regionalt förankrat. Efter genomgång med såväl ESF som representanter från partnerskapet har vi kommit fram till följande förbättringsåtgärd i syfte att stärka de regionala insatserna. Företagen är positiva till regional samverkan i olika former. Det kan gälla andra företag inom en "koncern" eller företag med kompletterande verksamhet. Nätverk är betydelsefulla för en strategisk påverkan, resultatspridning samt för ett ökat lärande genom erfarenhetsutbyte varvid Högskolan i Dalarna samt Företagarnas Riksorganisation ingår som samverkanspartners. Att projektet inkluderar företag från flera kommuner inom Dalarna ger därtill stärkta möjligheter till regional samverkan.

I ett eventuellt genomförandeprojekt kommer vi även att samverka med Gävles kommuns Näringslivsavdelning som i likhet med oss är i fas med en ansökan om ett genomförandeprojekt. Tre gemensamma träffar med ledningsgruppen för Gävleprojektet planeras, ett i uppstartskedet, ett vid halva projekttiden och ett uppföljande möte i avslutande skedet av projektet. Deltagare i mötena är de två handläggarna från Falun Björn Carlborg och Karin Perers samt ekonomen Sofia Lund Semmelfors, representanter från samverkansparterna Företagarna, Högskolan Dalarna samt DalaWux. Syftet är att främst kunna lyfta fram samverkanseffektivitetsaktiviteter, bl.a. gemensamma kompetensutvecklingsinsatser och därmed stärka kostnadseffektiviteten.

Syfte

Vi vill genom detta projekt skapa bättre förutsättningar för projektdeltagarna och dess intressenter. Genom kompetensutveckling och samverkan kan vi minska vår sårbarhet som den rådande lågkonjunkturen har inneburit i form av varsel och uppsägningar samtidigt som företagens konkurrensfördelar stärks. Indirekt minskas även de anställdas sårbarhet och stärker deras möjligheter på såväl lokal som regional nivå. Det gemensamma projektet ger utrymme till nödvändiga erfarenhetsutbyten och skapar en god plattform för att gemensamt tackla de rådande svårigheterna genom att upprätta hållbara rutiner för kontinuerlig kompetensutveckling och samverkan som en konkurrensfaktor. Detta samlingsprojekt som innefattar resultatet från sex stycken genomförda förprojekteringar innebär även uppenbara samordningsvinster och koordination av kurser och utbildningar.

Förprojekteringens analyser skedde i de deltagande företagens samtliga nivåer och har gett oss en mycket god bild över vilka kompetensutvecklingsinsatser som är nödvändiga i de deltagande organisationerna för att såväl stärka konkurrenskraften som att stödja medarbetarna i den pågående förändrings- och kompetensutvecklingsprocessen.

- Genom kompetensutveckling skall vi bevara och stärka företagens konkurrenskraft
samt kommunsamhörigheten, analysera och utveckla det som behöver bli bättre och
genom detta tackla pågående konjunkturnedgång med innovativa lösningar och
därmed vara bättre förberedda på framtida konjunktursvängningar.
- Genom att tillgodose de deltagande aktörernas individuella
kompetensutvecklingsbehov tar vi även ett steg mot att stärka kommunen som
sådan.
- Ytterligare ett syfte är att stärka det lokala och regionala samarbetet genom att
implementera effektiva kompetensutvecklingsinsatser för att stärka den regionala
konkurrenskraften och utveckla tvärsektoriell samverkan över yrkesgränser och
mellan privat och offentlig sektor. Därmed skapas även en långsiktig och strategisk
påverkan.
- Projektet strävar mot en hög grad av kostnadseffektivitet genom att i så stor
utsträckning som möjligt koordinera och samordna utbildningsinsatser samt att
tydligare koppla samman kompetensutveckling, samverkan samt
jämställdhetsintegrering och tillgänglighet som faktorer för ökad hälsa och tillväxt
samt indirekt minskad diskriminering.

Målsättning

Projektets kortsiktiga mål:
- Alla projektdeltagare genomgår kompetensutveckling utifrån den individuella
kompetensutvecklingsplan som arbetats fram i respektive förprojektering.
- Anordna gemensamma seminarier/workshops och. De gemensamma träffarna i genomförandefasen skall alla vara av seminarium/workshop karaktär som uppmuntrar till diskussioner, erfarenhetsutbyte och frågor mellan deltagarna samt mellan projektledning och deltagare. Dessa seminarier/workshops bygger på de projektspecifika kriterierna samverkan och innovativ verksamhet samt jämställdhetsintegrering och tillgänglighet. Det skall vid alla gemensamma träffar ges tillfälle för frågor från projektdeltagarna. Projektledningen skall efter varje möte dröja sig kvar för att efteråt kunna tala enskilt med projektdeltagare som anser sig ha behov för detta. Protokoll förs vid samtliga planerade träffar.
- Projektet skall engagera och företagen skall alla känna stor delaktighet i projektet. Projektadministrationen skall vara lättillgänglig och serviceinriktad. Den skall uppmuntra till frågor och behandla dessa på ett personligt men professionellt sätt. Alla projektdeltagare skall alltid veta vart de skall höra av sig och de skall alltid känna sig väl bemötta. Detta för att projektdeltagarna inte skall tappa intresset för projektet.
- Projektägaren skall inom ramen för lärande nätverk, undersöka hur liknande orter
med liknande arbetsmarknadsmässiga strukturer arbetar med liknande frågor för att
eventuellt utveckla ett utökat gränsöverskridande samarbete för erfarenhets- och
kunskapsutbyte. Detta sker främst genom resultatspridning och erfarenhetsutbyte
med samverkanspartners.

Projektets långsiktiga mål:
- Stärka de sysselsattas konkurrenskraft på arbetsmarknaden.
- Stärka konkurrenskraften hos de deltagande företagen.
- Stärka konkurrenskraften inom respektive ort vad gäller produktion och
verksamhetsort.
- Att de anställda inom företagen skall ha en god och adekvat kompetens för att nå
de för verksamheterna uppsatta målen samt kunna möta nödvändiga förändringar nu
och i framtiden vilket stärker såväl anställbarhet som rörlighet.
- Att öka intresset och förståelsen av vikten av ständigt förnyelsearbete och
kompetensutveckling. Att organisationerna skall fortsätta med sitt kompetensarbete
även efter projektets slut.
- Att vårt lokala och regionala nätverk utvecklas ytterligare och skapar lärande och
innovativa miljöer där aktörer fortsätter arbeta med kompetens- samverkans- och
utvecklingsfrågor.

Mätbara projektmål:
- Att 100 % av kompetenssatsningarna skall genomföras, d.v.s. samma antal
genomförda utbildningar i förhållande till planerade.
- Vid projektstart mäta upplevelser av nuvarande samarbeten/samverkan. Vid
projekttidens slut mäta om ökat och/ eller fördjupat samarbete skett samt
dokumentera vilka nya samverkansformer som skapats till följd av projektet.
- Att minst 80 % av företagen/förvaltning uppger att de fått ökad kunskap om
jämställdhet och tillgänglighet för funktionshindrade. Detta ska ske genom
information från projektledning samt gemensamma workshop/seminarier med hjälp
av processtödet.

- Minst 3 nya förslag/idéer per företag om hur jämställdhetsintegrering främjas i
arbetslivet.
- Minst 3 nya förslag/idéer per företag om hur kunskap och medvetenheten om
funktionshindrade skall underlättas i arbetslivet.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet för personer med funktionshinder kommer att beaktas i varje steg i genomförandet. Projektet kommer huvudsakligen att verka i tre skilda miljöer:

- Företagens egna lokaler
- Utbildningsleverantörers lokaler
- Kommunala utbildningslokaler

De medverkande företagens egna lokaler, anses efter genomförda översiktsronder av de deltagande aktörernas kontaktpersoner, vara anpassade för anställda med särskilda behov varpå ingen åtgärd från projektet krävs med avseende på tillgänglighet för projektets målgrupp i dess lokaler.

När det gäller utbildningsleverantörer så kommer stora krav på tillgängliga, anpassade lokaler för personer med funktionshinder att vara ett absolut krav. Följande krav kommer att ställas på de lokaler där utbildningen kommer att hållas (i den mån det är nödvändigt):

- Lättillgänglig för rullstolsburna personer
- Handikappanpassad toalett
- Teleslinga eller annan jämförbar utrustning för hörselskadade, vid behov använder vi
oss av teckentolk.

Processtödet avseende tillgänglighet har kontaktats inför genomförande och har redan tackat ja till djupare samtal om hur vi på bästa sätt, i varje steg, ska beakta tillgängligheten. Ett första steg är att berörda får utbildning i frågor som rör just tillgänglighet. Även andra, t.ex. utbildningsanordnare kan bli aktuella för utbildning inom området. Även målgruppen kommer att erhålla utbildning inom området.

Vi kommer inledningsvis att bland annat diskutera följande:
- hur lokalerna i projektet ska vara tillgängliga så att funktionshindrade utan hinder
ska kunna ta sig fram enkelt och på ett smidigt sätt. Hela
arbetets/utbildningssituationen ska bedömas utifrån tillgänglighetsaspekter.
- hur vi uppnår bästa möjliga bemötande. Att vi på ett naturligt sätt möter
funktionshindrade som vi själva vi skulle vilja bli bemötta.
- hur vi gör kommunikationen så tillgänglig som möjlig. Det kan t ex handla om att
engagera IT-avdelningen för att säkerställa ett användbart intranät, lättläst material
och överhuvudtaget tydlig information. Tekniska hjälpmedel som t ex teleslingor ska
också används vid behov.
- hur informationen om projektets alla delar ska utformas på ett sätt så alla kan ta
del av den. I förprojekteringen visade det sig t ex att det är viktigt att det finns en
särskild kontaktperson med telnr som är lätt att kontakta.
- hur vi genom diskussionerna kan arbeta fram rutiner för att säkra
tillgänglighetsperspektivet. Dessa rutiner ska finnas med som en naturlig del i hela
projektet, hela projekttiden. Under genomförandetiden ska uppföljning och
utvärdering av rutiner och utbildningar ske kontinuerligt och som en naturlig del av
genomförandet.

All utbildning som genomförs inom projektet kommer vid behov att anpassas så alla projektdeltagare oavsett funktionshinder kan deltaga.

Jämställdhetsintegrering

Resultatet av förstudien innebär en del nya insikter, samt även bekräftelse på de indikationer vi fått tidigare och påverkar således innehållet i vårt genomförandeprojekt. Vi ser ett hot inför framtiden om inte direkta och indirekta åtgärder vidtas. Möjligheterna är goda till att förbättra de brister och eliminera de hot som föreligger. Genom de strategiska åtgärder vi kommit fram till och beskrivit i denna ansökan, kommer även dessa saker att förbättras och sårbarheten för framtiden minskas.

I Genomförandeprojektet kommer vi även att ta in extern specialistföreläsare inom ämnet för att öka kunskapen och ge oss/deltagande aktörer motivation och verktyg till förbättringsarbete. Detta sker genom workshops/seminarier. Vi kommer även att anlita processtödet för utbildning av projektägare och nyckelpersoner. Vid möten och samlingsträffar kommer temat att diskuteras och uppföljningar göras huruvida det vardagliga arbetet på arbetsplatserna påverkas positivt med en förbättrad jämställdhetsintegrering. Utöver detta görs uppföljning genom utvärderingar under som efter projektets genomförande.

Sammanfattningsvis kommer vi i genomförandefasen att jämställdhetsintegrera på följande sätt:
- Problematisera värderingar och attityder om män och kvinnor, kvinnligt/manligt i
diskussioner, utbildningar, studier, uppföljningar och utvärderingar.
- Att viktiga jämställdhetsmål, som riksdagens antagit, ur
arbetsmarknadsperspektivet enligt ovan integreras i projektet. Säkerställs med hjälp
av processtödet.
- Att resultaten av jämställdhetsdiskussioner, utvärderingar, enkäter och
uppföljningar, studier och utbildningar redovisas som strategisk påverkan till våra
samverkanspartners samt på inplanerade konferenser och samverkansforum med
projektdeltagarna.

För att kunna genomföra ovanstående kommer vi:
- Använda aktuell statistik inom området Länsstyrelsens skrift På tal om kvinnor och
män 2008 som innehåller omfattande statistik som synliggör skillnader och likheter i
kvinnors och mäns livsvillkor. Vi kommer även särskilt att beakta traditionellt
könssegregerade yrken.
- Ny statistik kommer att genereras i genomförandefasen där vi kommer att föla upp
hur många timmar män respektive kvinnor i procentandel lägger på
kompetensförsörjning samt procentuell kostnad för män respektive kvinnor avseende
denna kompetensförsörjning.
- Jämställdhetsanalyserna gällande ovanstående statistik och material kommer att
genomföras av extern part i samarbete med projektledningen.

Samarbetspartners

  • Företagarnas Riksorganisation
  • Näringslivsavdelningen
  • Västerbergslagens Utbildningscentrum, VBU

Deltagande aktörer

  • 90 GRADER
  • ALPHA PLUS AKTIEBOLAG
  • BIRGITTA SJÖDE SANDY FÖRETAGSUTVECKLING
  • Bjursås Ski Center
  • ComUt Reklam & Digitaltryck AB
  • DOMNARVSGÅRDEN AKTIEBOLAG
  • F:a Anna-Lena Gull
  • Faluhälsan AB
  • Grand Spa & Sport
  • HAGA OPTIK AKTIEBOLAG
  • HEIMER & COMPANY
  • KARINS HANDKRAFT
  • Ledningskompaniet i Sverige AB
  • Maskinsystem i Falun AB
  • Prioleva Hemservice AB
  • RINGSBY MANAGEMENT GROUP AB
  • S:t Lukas Dalarna
  • Sprint Persolan
  • Stiftelsen Dalarnas Museum
  • Tillväxtarenan AB

Kommun

  • Borlänge
  • Falun
  • Leksand
  • Säter