Logotyp på utskrifter

Från Nyanländ till Nyanställd

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareArbetsförmedlingen Gävle Hk
KontaktpersonIngMarie Engström
E-posting-marie.engstrom@arbetsformedlingen.se
Telefonnummer010-4862577
Beviljat ESF-stöd7 752 325 kr
Total projektbudget19 247 367 kr
Projektperiod2009-02-02 till 2010-12-31
RegionNorra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Från Nyanländ till Nyanställd: Målet är att tidigt validera och yrkesbedöma nyanlända invandrares yrkeskunskaper för snabbare egenförsörjning. Bred uppslutning där alla relevanta aktörer deltar operativt o med metodutveckling.

Bakgrund

Mediantiden för vuxna flyktingar att få arbete i Sverige är 7 år. Mediantiden för vuxna flyktingar som är kvinnor att få arbete i Sverige är över 10 år.
Migrationsverkets bedömning är att ca 600 nyanlända utrikes födda i arbetsför ålder (16-65 år) kommer att anlända till Gävleborgs län varje år fr o m 2007 och framåt. Till detta skall läggas de s.k. kärleks- och anhöriginvandrarna som årligen kan beräknas till mellan 1 000 och 1 200 personer. Statistiken utvisar att av de nyanlända inskrivna via länets arbetsförmedlingar är ca 30% kvinnor och 70% män. Vår bedömning är att skevheten delvis jämnas ut när fler kvinnor kan skrivas in på Arbetsförmedlingen (f.n. hemma med barn under 1 år) och de som förväntas komma till Sverige och Gävleborg som familjeåterföreningsärenden. Det finns idag många kompetenta personer med utländsk bakgrund som inte kommer in på svensk arbetsmarknad. En del har inte ens fått möjlighet att validera sina kunskaper i Sverige för att det har saknats och fortfarande i viss mån saknas rutiner och metoder för validering och yrkesbedömning. Därför kan det ta många år innan en invandrare finner arbete och många får aldrig arbete som motsvarar deras kompetens. Samtidigt går svenska arbetsgivare miste om resurser som skulle behövas på arbetsmarknaden och dessutom är den samhällsekonomiska förlusten enorm när människor tvingas utnyttja skyddsnäten istället för att försörja sig själv genom att arbeta. Därför måste Arbetsförmedlingen fånga upp de nyanländas kompetens och på ett tidigt stadium kartlägga utbildning och yrkeserfarenheter.
Exempel: Av inskriva invandrare hos arbetsförmedlingarna i Gävleborg har ca 30% eftergymnasial utbildning men vi ser också att nära 50% har motsv. grundskola som högsta utbildningsnivå och det är angeläget att vi kartlägger praktiska yrkeskunskaper inom den gruppen för att se vad som är relevant och påbyggnadsbart i en svensk kontext.
Ett tidigare av Länsstyrelsen berivet projekt "Kartläggning av yrkeskunskaper" visar att en fördjupad kartläggning av målgruppens yrkeskunskaper behövs. Detta vidimeras av projektledaren för det projektet, som tillägger att praktik i företag inte får vara för kort och att många behöver extra språkstöd via svenskastudier på komvux.
För närvarande finns tre pågående projekt med olika inriktningar som vänder sig till målgruppen, "Öppna dörrar", (finansierat av ERUF/Nutek) "Matchning Gävleborg", (finansierat av Flyktiongfonden) "Yrkes-SFI Gävleborg" (finansierat av Flyktingfonden)som alla drivs av Länsstyrelsen.
"Öppna dörrar" är riktat till företag och myndigheter i länet för att genom information och utbildning riktat till chefer och medarbetare i företag fånga intresset för att anställa nya medarbetare med invandrarbakgrund.
"Matchning Gävleborg" utvecklar metoder för individuell arbetsmarknadsinriktad introduktion som påbörjas under asyltiden och syftar till att påskynda inträdet på arbetsmarknaden.
"Yrkes-SFI Gävleborg" har huvudsyftet att finna en samverkansmodell för yrkesinriktad SFI.

De pågående projekten behandlar inte validering och yrkesbedömning av de nyanländas kompetens och vår förstudie visar tydligt att det är just den pusselbit som saknas, varför det är angeläget att Arbetsförmedlingen nu i samverkan med de andra aktörerna kan sammanföra alla erfarenheter OCH lägga till de saknade delarna till en helhet.
Metoder:
Utveckla och genomföra validering och yrkesbedömning utan att vänta på att personen lärt sig svenska.
Utnyttja Yrkes-SFI för akademiker.
Arbetsförmedlingen skall vara med redan från början i effektivt samarbete med kommunerna kring kartläggning och handlingsplan.
Arbetsmarknadsinformation och framtidsprognoser snarast efter ankomst till Sverige. Information och start av validering och yrkesbedömning. Bedömningssamtal i halvtid under utbildning eller praktik, d.v.s. Arbetsförmedlingen skall under pågående SFI och/eller praktik fortsätta följa upp bedöma yrkesnivå och möjligheter på arbetsmarknaden.
Betyg/intyg med omdömen som äger giltighet på arbetsmarknaden.
Mentorprogram med företag.
Jobbmässor riktade till målgruppen.
Aktiv marknadsföring i media.

Syfte

Eftersom vi idag saknar projekt som behandlar validering och yrkesbedömning av de nyanländas kompetens är det angeläget att "Från Nyanländ till Nyanställd" har detta som huvudsyfte. Förstudien visar tydligt att det är just denna pusselbit som saknas och att Arbetsförmedlignen i samverkan med andra nationella, regionala och lokala aktörer bör lägga till tidig validering och yrkesbedömning för att nå målet med att förkorta tiden från ankomst till egen försörjning.
Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats.
Under hela projekttiden, som för varje deltagare beräknas till i genomsnitt 4 månader kommer SFI-undervisningen att pågå samtidigt som deltagarna erbjuds aktiviteter för att möjliggöra och förbättra arbetssökandet. Efter kartläggning och validering och/eller yrkesbedömning kan det t.ex. röra sig om Jobbnätet, Jobbklubb, praktik i företag e.d.

Målsättning

Målsättningen för projektet är att genom yrkesbedömning och validering tillvarata de nyanländas utbildning och yrkeskunskaper så att dessa utan onödigt dröjsmål kan finna sin försörjning på den svenska arbetsmarknaden.
Yrkesbedömningen görs av arbetsförmedlingen som identifierar individens kunskaper och kompetenser med fokus på bakgrund, intresse, utbildning, praktik och övriga erfarenheter.
Som verktyg i valideringen kommer vi att använda bl.a. Högskolan i Gävle "CML Assessment" där Allmän validering, Validering svenska, matematik, attityder, Validering av akademiska kunskaper kommer att bli aktuella.
De yrken vi i huvudsak kommer att rikta in projektet mot är bristyrken och i övrigt gångbara yrken på den svenska arbetsmarknaden. Aktuella yrken kan komma att ändras under pågående projekt då arbetsmarknadens behov kan variera. Aktuell statistik följs under hela projektet.
Antalet deltagare beräknas under projekttiden uppgå till 500 personer fördelat på minst 40% vardera män/kvinnor.
Genomsnittlig tid för deltagande i projektet beräknas till 6 månader.
Andelen som genomför projektet till fullo skall vara lägst 80%.
Av deltagarna ska de som har akademisk bakgrund och en validering som utvisar behov av kompletetring, erbjudas vägledning för att se möjligheter till vidareutbildning. Minst 60% av dem vars yrkesbedömning utvisar behov av komplettering i yrkesämnen på gymnasial nivå ska erbjudas hjälp att via studier eller praktik få kompletteringar inom yrket. Dessa kompletteringar kan i vissa fall ske genom lärlingsplatser där detta bedöms som lämpligt.
Minst 40% av männen och minst 40% av kvinnorna skall inom 6 månader efter avslutat projekt ha eller ha haft en anställning med varaktighet på minst 3 månader.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Fysiska funktionshinder: Alla lokaler lättillgängliga.
Psykiska hinder: Särskild vikt vid att lokaler och material som används har lättillgänglig och neutral utformning för kvinnor och män som kanske kommer från områden där förhållandena inte varit så strukturerade.
Förtydligande:
Fysisk tillgänglighet: Alla lokaler som används i projektet är lättillgängliga även för personer som har fysiska funktionshinder som t.ex. rullstolsburna, synskadade eller andra slags funktionshinder som behöver genomtänkta lokaler för att deltagarna kunna tillgodogöra sig projektet på lika villkor som personer utan funktionshinder.

Tillgänglig verksamhet: Alla våra handläggare får kontinuerlig fortbildning i bemötandefrågor och hur diskriminering ska elimineras. Bemötandefrågorna rör både internt bemötande, d.v.s. hur vi samarbetar och hur vi samverkar med andra oavsett kön, etnisk bakgrund eller funktionshinder och bemötande externt mot våra kunder, arbetssökande och arbetsgivare. En strävan att ha god medvetenhet i diskrimineringsfrågor genomsyrar Arbetsförmedlingens verksamhet och exempel på de verktyg som används är spelet ”Consensus” föreläsningar och seminarier med Af Kundrelationer och med externa föreläsare.

Kommunikativ tillgänglighet: Projektinformation kommer att tryckas på de största språken som motsvarar modersmål för de största aktuella grupperna av nyanlända vid projektstart. Hjälp kommer vid behov att tas av tolkar och av SFI-lärarna. Beredskap finns för att ta fram information om projektet på de alternativa medier som behövs, ex vis ljudupptagning.

Informativ tillgänglighet: Personer med fysiska funktionshinder som synskador, hörselskador och andra funktionsnedsättningar som gör information om projektet och information som behövs för att tillgodogöra sig projektinnehåll och nå resultat får ”FAM” – Flexibla AnpassningsModuler som innebär stöd från t.ex. synkonsulent, dövkonsulent eller andra specialister som arbetar inom Arbetsförmedlingens rehabverksamhet.
Psykiska hinder: Särskild vikt vid att lokaler och material som används har lättillgänglig och neutral utformning för kvinnor och män som kanske kommer från områden där förhållandena inte varit så strukturerade. Vi är beredda på att deltagare kan ha traumatiska upplevelser bakom sig och anpassar verksamheten till detta. Stöd från psykolog, socialkonsulent eller andra specialister från Arbetsförmedlingens rehabverksamhet tas i anspråk vid behov.

Jämställdhetsintegrering

Särskild vikt vid att öka motivationen bland både kvinnor och män att våga göra otraditionella val. Särskilt stöd för dem som praktiserar ute på arbetsplatser där de tillhör underrepresenterat kön.
Förtydligande:
Vår SWOT-analys har visat att det viktigaste för att främja jämställdheten i projektet är:
Särskild vikt vid att öka motivationen bland både kvinnor och män att våga göra otraditionella val. Särskilt stöd för dem som praktiserar ute på arbetsplatser där de tillhör underrepresenterat kön.

Det kan uppstå svårigheter för många kvinnor som inte är vana att arbeta utanför hemmet att delta och vara aktiva i projektet. När det gäller mansdominerade yrken kan det finnas svårigheter att ha kvinnliga deltagare, vilket måste marknadsföras på ett sätt som fångar kvinnornas intresse. När det gäller kvinnodominerade yrken, t.ex. inom vården, kan det uppstå identitetsproblem för manliga deltagare också det något vi måste bidra till att lösa. Vi ser också att projektet kan innebära många möjligheter för kvinnor att komma ut på arbetsmarknaden i anställningar eller för dem som vill starta egen verksamhet. Dessa kan i sin tur verka som goda förebilder för andra.

Eftersom andelen kvinnor som kommer till Sverige från tredje land är betydligt lägre än män för detta med sig att projektet inte kan ha en fördelning 50/50 kvinnor/män.
Istället för faktisk könsfördelning som är knappt 30% kvinnor och drygt 70% män har vi har valt att ha planering för 200 kvinnor och 300 män i projektet för att undvika att kvinnorna blir kraftigt underrepresenterade i arbetsgrupper, informationsmöten etc. detta för att särskilt stärka underrepresenterat kön.
Som läget är nu ser vi också att fler män än kvinnor tillgodogör sig arbetsförmedlingens program och åtgärder och skall inom projektet arbeta särskilt med att belysa möjligheterna för kvinnor så att de får komma i åtnjutande av de åtgärder och möjlighet till subventionerade anställningar som kan erbjudas i samma utsträckning som männen.
Vi kommer att arbeta särskilt med frågor kring den könsuppdelade arbetsmarknad som finns i Sverige och på vilket sätt svensk arbetsmarknad kan presenteras för nyanlända för att undvika fastlåsningar i vad som är kvinnligt och vad som är manligt.
Samtliga medverkande aktörer har jämställdhetsplaner och lång erfarenhet att arbete med genusperspektiv på verksamheten. Trots detta är det lätt att hamna i genustänkande som passar in i vår kultur. Det intressanta att beakta i ett mångkulturellt projekt som detta är att genustänkande har vi säkert alla men diskrimineringsgrunderna kan variera en del. Av den anledningen är det högst väsentligt att redan från början framhålla vikten av ett levande jämställdhetsarbete och att genom hela projektets fortlevnad alltid redovisa läget för kvinnor och läget för män. Som särskild resurs för våra projektmedarbetare kommer också Länsstyrelsens jämställdhetsexpert att anlitas.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Gävle Hk
  • Arbetsmarknadsavdelningen
  • Arbetsmarknadsenheten
  • Bollnäs kommun Arbetsmarknadskontoret Lärande och Arbete
  • Förv Lärande och arbete
  • Hudiksvalls kommun Social- och fritidsförvaltningen
  • Invandrarcentrum
  • Kultur- och fritidsförvaltning
  • Länstyrelsen Gävleborg Samhällsbyggnadsenheten
  • Migartionsverket Söderhamn
  • Näringslivsenheten
  • Ovanåkers kommun
  • Sandvikens kommun Arbetsmarknadscentrum, Tillväxtförvaltningen
  • Utvecklingsenheten

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Gävle Hk
  • Arbetsmarknadsavdelningen
  • Arbetsmarknadsenheten
  • Bollnäs kommun Arbetsmarknadskontoret Lärande och Arbete
  • Förv Lärande och arbete
  • Hudiksvalls kommun Social- och fritidsförvaltningen
  • Invandrarcentrum
  • Kultur- och fritidsförvaltning
  • Länstyrelsen Gävleborg Samhällsbyggnadsenheten
  • Migartionsverket Söderhamn
  • Näringslivsenheten
  • Ovanåkers kommun
  • Sandvikens kommun Arbetsmarknadscentrum, Tillväxtförvaltningen
  • Utvecklingsenheten

Kommun

  • Bollnäs
  • Gävle
  • Hofors
  • Hudiksvall
  • Ljusdal
  • Nordanstig
  • Ockelbo
  • Ovanåker
  • Sandviken
  • Söderhamn
  • Älvkarleby