Logotyp på utskrifter

Framsteget

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareFryksdalens Samordningsförbund
KontaktpersonMichael Schagerberg
E-postmichael.schagerberg@sunne.se
Telefonnummer0565-15521
Beviljat ESF-stöd21 524 144 kr
Total projektbudget48 796 142 kr
Projektperiod2010-10-01 till 2014-06-30
RegionNorra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Värmlands 5 samordningsförbund har samtliga beslutat om att samverka kring den aktuella målgruppen.

Genom den processen har samordningsförbunden en stark vilja att genom mycket effektiv samverkan skapa en bra och väl fungerande arbetsmetodik kring denna prioriterade målgrupp.
Det föreligger en stark förväntan hos aktörerna om att utveckla ytterligare metoder och organisationsformer. Vi ser det som en stor fördel att ha samordningsförbunden som en bas för verksamheten då det finns delaktighet i hela processen från alla parter. En av de viktigaste utgångspunkterna i ett samordningsförbunds arbete är att verka för individens bästa oavsett från vilken part/myndighet personen kommer.

Bakgrund

Värmlands 5 samordningsförbund har samtliga beslutat om att samverka kring insatser för målgruppen personer som når bortre gränsen i sjukförsäkringen.


En stor del av de personer som idag deltar i arbetslivintroduktion har på grund av ohälsa varit frånvarande från arbetsmarknaden under många år. För att kunna bedöma om personen har en arbetsförmåga krävs en längre period av förberedelser inför personens deltagande i arbetslivsintroduktion än vad som görs idag. Det är av största vikt att ge dessa människor stöd genom att lyfta av de faktorer som tar energi för att hon/han istället ska kunna fokusera på det som leder framåt.

För den här målgruppen är det betydelsefullt och framgångsrikt att finna anpassade arbeten. I många fall handlar det om subventionerade anställningar inledningsvis med någon form av lönestöd som kompensation för nedsatt arbetsförmåga. I samverkan garanterar vi 100 anpassade anställningar under hela projekttiden för hela projektområdet. Dessa anpassade arbetstillfällen kommer att arbetas fram av näringslivsrepresentanter och representanter för offentlig sektor.

Vi har identifierat ett antal områden som vi behöver organisera under mobiliseringsfasen.
1. Frågor kring privatekonomin tar en hel del tid och energi från deltagaren. Det ska finnas möjlighet till stöttning så att ersättningsfrågor, ordning/sammanställning av papper och intyg, samt i vissa fall ansökan om kontaktperson via kommunens socialtjänst ska vara klart innan personen övergår till introduktionsprogrammet.
2. Motivationshöjande insatser. Då privatekonomin punkt ett ovan är klarlagt, kan man behöva en längre tids motivationshöjande insatser innan deltagaren kan koncentrera sig på att uppnå ett resultat. Här handlar det om till exempel samtal med arbetspsykolog, studiecirkel kring livsstilsfrågor, friskvårdande insatser, syftet är att väcka motivationen till att gå in i introduktionsprogrammet.
3. Är all medicinsk behandling slutförd, eller väntar deltagaren på en operation tex? Har man åberopat sin rätt till vårdgaranti? Vår erfarenhet säger oss att inte alla har den energi och kraft som behövs för att åberopa sin rätt i alla lägen. När det gäller vårdgarantins nyttjande eller inte, kan det skilja flera år på väntetid på en operation tex.
4. Alla medicinska underlag insamlade. En person som varit sjukskriven en längre tid och behandlats av flera läkare kan ha många utredningar och utlåtanden som utgör en viktig del i bedömning av arbetsförmåga. Det kan ta lång tid och många telefonsamtal att samla allt. Om deltagaren via fullmakt kan få hjälp med detta, underlättar det inte bara processen, utan spar energi för deltagaren. Energi som kan riktas till motivationshöjande insatser och kortare väg mot egen försörjning.

Arbetslivsintroduktionen är idag utformad på så sätt att personen kommer till arbetsförmedlingen på ett så kallat överlämningsmöte tillsammans med Försäkringskassan. Arbetsförmedlingen informerar då om vad ett deltagande i arbetslivsintroduktion innebär, och personen får erbjudande att under tre månader delta. Om personen väljer att anta erbjudandet tas ett beslut kring detta samt att personen skriver under ett samtycke till att delta. Arbetsförmedlingen kallar sedan personen för kartläggning. Denna kartläggning tar olika lång tid beroende på personens individuella medicinska status. Men av erfarenhet tar kartläggningen i snitt 1-2 månader, då återstår ca 1 månad av arbetslivsintroduktion och under den månaden ska arbetsförmedlingen göra bedömningen om arbetsförmåga finns.Vi tror att det skulle vara mycket vunnet om man redan under Steg 1 i projektet kunde påbörja denna kartläggning (vi beskriver mer om de olika stegen under aktiviteter).

Ett av våra syften med mobiliseringsfasen är att mer i detalj reda ut vem, var och hur de identifierade behoven av insatser ska levereras och komma deltagarna till del.
Vi kommer att sammanställa ett brukarråd under mobiliseringfasen. Detta brukarråd ska fungera som referensgrupp och hjälpa oss att få den information vi behöver för att kunna detaljera våra aktiviteter inom projektets olika steg. Brukarrådet består av de som redan deltagit i introduktionsprogrammet, en kvinna och en man från varje Finansiellt samordningsförbund, det vill säga totalt 10 personer, 5 kvinnor och 5 män. Här tänker vi oss också en spridning av orsak till sjukskrivning. Vi vet att de två stora diagnosgrupperna i vårt område är psykisk ohälsa och muskuloskeletala sjukdomar. Vi ser det som viktigt att få med personer ur båda dom grupperna i brukarrådet för att vi ska få en så komplett bild av behoven som möjligt.

Vid bedömning av deltagarens arbetsförmåga både före och i projektet behövs det verkliga arbetsuppgifter/arbetsstationer. Deltagaren skall få prova på sin arbetsförmåga och uthållighet. Det har visat sig i många fall att målgruppens deltagare har svårt att inställa sig för arbete eller att klara av arbetsrelaterade arbetsuppgifter. Deltagaren behöver oftast en omställningstid för att klara de krav, som ställs på arbetsmarknaden.
För att kunna tillgodogöra sig det stöd som är tillgängligt inom ramen för Arbetslivsintroduktion krävs att individen har en god bild av sina faktiska medicinska förutsättningar att delta i arbetslivsinriktade aktiviteter och dessutom fått möjligheter att, via olika förberedande aktiviteter, stärka dessa förutsättningar.
Den egna medverkan flyttas från passivitet till aktivitet. I processen kommer det även att finnas utrymme för ekonomisk planering och rådgivning för att inte individens oro för sin ekonomi ska påverka förmågan att komma tillbaka till arbetslivet.

För att bedöma deltagarens arbetsförmåga ska arbetsterapeut finnas att tillgå kontinuerligt i verksamheten. Dennes bedömningsgrunder bör vara baserade på vedertagna evidensbaserade metoder.

Innan deltagaren kommer in i projektet bör denne vara färdigutredd så långt det är möjligt i vården. I annat fall riskeras bakslag och att utredningstiden går delvis på tomgång.

Genom den ovan skildrade processen har samordningsförbunden en stark vilja att genom mycket effektiv samverkan skapa en bra och väl fungerande arbetsmetodik kring denna prioriterade målgrupp.
Det föreligger en stark förväntan hos aktörerna om att utveckla ytterligare metoder och organisationsformer. Vi ser det som en stor fördel att ha samordningsförbunden som en bas för verksamheten då det finns delaktighet i hela processen från alla parter. En av de viktigaste utgångspunkterna i ett samordningsförbunds arbete är att verka för individens bästa oavsett från vilken part/myndighet personen kommer.

Syfte

Vi ser vårt projekt som tre steg, där varje steg har sitt eget syfte.

Steg 1, före introduktionsprogrammet.
Syftet med projektets Steg 1 är att vi ska få möjlighet att starta processen för deltagaren på ett mycket tidigare stadium än vi har möjlighet till idag. När vi får igenom vårt projekt kommer det att öppna upp möjligheten för de som riskerar utförsäkring ur sjukförsäkringen att få stöd med hela sin livssituation. Vår bedömning är att den som varit frånvarande från arbetslivet på grund av nedsatt arbetsförmåga/ohälsa har behov av stöd inte enbart med sin medicinska rehabilitering, det är så många fler faktorer som spelar in till exempel ekonomi,självkänsla och självförtroende.

Steg 2, under introduktionsprogrammet.
Syftet med projektets Steg 2 är att vi genom insasterna i Steg 1, har möjliggjort en motiverad och stärkt deltagare som kan fokusera på att börja pröva sin arbetsförmåga, i reell miljö. Vi kommer att ha arbetsgivarringar till vårt förfogande. Syftet med dessa arbetsgivarringar är att de ska hjälpa oss med färdiga prövningsplatser där deltagaren kan få pröva sin arbetsförmåga med stöd av i projektet anställd arbetsterapeut. Arbetsterapeuten kommer jobba med olika vetenskapligt utformade metoder som till exempel DOA (dialog om arbetsförmåga) och AWP (Assessment of Work Performance).

Steg 3, efter introduktionsprogrammet.
Vi vet att vägen till en varaktig lösning kan vara lång för den som stått utanför arbetsmarknaden länge på grund av ohälsa. Om vi inte lyckas uppnå målet under steg 1 eller steg 2, kommer det vara möjligt att övergå till steg 3. Syftet med steg 3 är att fortsätta det arbete man påbörjat. Det kan vara genom en längre tids arbetsprövning än vad själva introduktionsprogrammet tillåter. Det kan också vara anpassad anställning, påbörjat en utbildning, eller fortsatt stöd av projektet en kortare tid för att lösningen ska kännas hållbar.
För att öka förståelsen och respekten för den enskilde brukarens situation skall brukaren vara med
och påverka sin utveckling framåt, det går som en röd tråd genom hela vår projektide. Vi ska ta tillvara den kunskap som finns samlad både hos de som jobbar med målgruppen idag, men framförallt inom målgruppen. Ett brukarråd med representanter för målgruppen kommer att medverka i styr – arbetsgrupper. Det i sin tur skall medföra en ökad kunskap hos organisationen om vilka metoder som fungerar
för brukaren och vad som behöver utvecklas/förbättras. Genom lärande och
påverkan på alla nivåer och i alla dom tre av projektets steg kan förändring komma till stånd.

Målsättning

Vid årsskiftet 2009/2010 lämnade 12 757 personer sjukförsäkringen och skrev in sig på Arbetsförmedlingen för att delta i Arbetslivsintroduktionen i landet. Av dessa var 8 456 kvinnor och 4 301 män. Försäkringskassan bedömer att det fram till december 2012 finns 36 300 personer som har tidsbegränsad sjukersättning där ersättningen kan upphöra. För sjukpenning bedömer Försäkringskassan att det fram till december 2013 finns 36 800 personer i landet som har ersättning som kan upphöra. Det finns ingen tillgänglig statistik på hur många som är män och kvinnor. Mot bakgrund av annan tillgänglig sjukskrivningsstatistik bedöms dock att cirka 67 % är kvinnor av ovanstående grupper i landet.

Målgruppen är män och kvinnor vars dagar med sjukpenning eller månader med tidsbegränsad sjukersättning som tar slut inom sex månader och som erbjuds förberedande aktiviteter före, under och efter Arbetslivsintroduktionen inom ramen för ett gemensamt ökat stöd från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen tillsammans med övriga aktörer.

Under perioden oktober 2010 - april 2013 beräknas sjukersättningen upphöra för ca 600 personer. I tillägg till detta är prognosen att ca 15 personer /månad kommer att nå bortre gränsen för sjukpenning. Vilket medför ca 500 personer ytterligare. Dessa siffror gäller för de ingående 14 kommunerna.

Projektet beräknar att totalt cirka 300 personer kommer att delta i projektet under de 2,5 år ( 6+30 månader) som projektet pågår. Under mobiliseringsfasen kommer projektet att närmare kunna precisera antalet deltagare.

Målsättningen är återgång till tidigare arbetsgivare, arbete hos annan arbetsgivare, utbildning eller stöd till start av egen verksamhet för 50% av deltagarna. Resterande 50% ska få fortsatt stöd av för dom rätt myndighet. Vår målsättning är att i möjligaste mån undvika att någon ska belasta kommunernas försörjningsstöd.

Projektresultatet ska kontinuerligt återföras mellan de samverkande myndigheterna via styrgrupp samt enligt den upprättande planen för strategisk påverkan och implementeringsstrategin.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Vid ansökningstillfället saknas uppgifter om hur många individer som har olika former av tillgänglighetsproblematik. Projektet utgår ifrån:
- att ett antal deltagare kommer att ha fysiska funktionshinder
- att ett antal deltagare kommer att ha olika former av psykiska funktionshinder vilka försvårar kommunikation, möjligheter att ta del av information etc
För att möta upp kraven på fysisk tillgänglighet kommer projektet vid val av lokaler välja sådan som har anpassats och därmed göra det möjligt att garantera fysisk tillgänglighet. Vid samverkan med övriga projektpartners kommer projektet söka lösningar i enskilda fall som beaktar tillgänglighetskravet.
Efter inskrivning av deltagare i projektet kommer en individuell handlingsplan upprättas för var och en. Här kommer bl a att genom kompletterande utredningar identifieras de problem som kan finnas.
Genom extern specialistmedverkan kan projektet rikta insatser till enskilda deltagare efter individuella behov. I den individuella handlingsplanen som upprättas initialt kommer ev tillgänglighetshinder att noteras och lämpliga insatser sättas in omgående.
Projektet kommer att i samråd med parterna bygga upp en informationsmiljö, bl a webbaserad information, som är lättläst och tillgänglig.
Medarbetarna inom projektet kommer att erhålla särskilda kompetens utvecklande insatser för att öka insikt och kompetens i hur man skall möta kraven på tillgänglighet.
Att i ett så befolkningsmässigt sett så stort område som hela Värmland omfattar går det inte att ha färdiga lösningar för alla former av funktionshinder. Här blir personalens kontakter med myndigheter och funktionshindrades organisationer avgörande för att lösa de anpassningar som lokalt behöver göras. Inom Finsam finns stor kunskap och kompetens inom parternas organisation.
Projektet kommer att använda processtöd Tillgänglighet under mobiliseringsfasen.

Jämställdhetsintegrering

Projektet kommer under projekttiden att arbeta med 300 individer. Av dessa bedöms utifrån uppgifter från försäkringskassan kvinnorna vara i viss mån överrepresenterade. Vår nuvarande underlag visar på ca 60% kvinnor och ca 40 % män. Med dessa siffror som underlag drar vi nedanstående slutsatser, men den SWOT analys som kommer göras under mobiliseringsfasen kan leda till en omvärdering och revidering.
Projektet kommer:
- att förstärka individernas handlingsförmåga genom utökad handledning, förstärkning av självkänsla, validering av kunskaper, synliggörande av möjligheter och individens styrkor
- att identifiera behov av arbetskraft hos arbetsgivare och utifrån ett lösningsinriktat arbetssätt matcha individer emot dessa behov .
I genomförandefasen kommer projektet att söka matcha kvinnor emot traditionellt manliga yrkesområden. Projektet kommer även att i kontakterna med arbetsgivarna söka påverka traditionella värderingar kring yrkesval och kompetens. Att utifrån den långsiktiga bedömda arbetskraftsbristen skapa insikter om värdet av okonventionella yrkesval.
Projektet kommer även att hämta in erfarenheter och dokumentation från andra aktörers jämställdhetsarbete, t ex länsstyrelsen, som arbetat med att uppmuntra otraditionella yrkesval hos kvinnor. Projektmedarbetarna kommer under projektets gång arrangera seminariediskussioner kring hur man praktiskt kan tillämpa otraditionella arbetsmetoder.

Projektet kommar att använda processtöd Jämställdhet under mobiliseringsfasen.

Transnationellt samarbete

Inledning
Den senaste vårdkvalitetsmätningen som gjordes år 2000 visade att vården i Sverige inte är i topp i Europa. Sverige hamnade på 23:e plats. Detta visar att vi har en hel del att lära av bland annat Frankrike som hamnade högst upp på listan eller Italien som var tvåa. Även Spanien, med sin sjunde plats, är intressant ur flera aspekter, dels för att många landsting redan har etablerade rehabiliteringsresor till flera orter i Spanien, dels för att det finns en etablerad arbetsmarknad för svenskar där.

Syfte
Syftet med ett transnationellt samarbete är att skapa förutsättningar för ett varaktigt utbyte av kunskap, erfarenheter och metodutveckling.
Ett utbyte över gränserna inom Europa ger även alla inblandade parter möjligheter att öka kontaktytorna gentemot aktuella intresseområden.
Detta kan som exempel innebära att underlätta utbyte av kompetens och arbetskraft, eftersom ett sådant utbyte ofta hindras av bristande kontakter och kunskap. Genom att knyta kontakter över gränserna kommer främst kontakterna med andra arbetsmarknader utökas, plus att arbetsmarknaderna kommer få tillgång till ett ökat arbetskraftutbud.
Ytterligare en aspekt av det transnationella samarbetet är att möjligheterna ökar för nyföretagandet. Det vill säga att det gränsöverskridande samarbetet kan underlätta för nystartade företag att hitta en större marknad och samarbetspartners inom Europa.
Med ett transnationellt samarbete får alla parter lättare möjlighet att ta del av forskning, både gjord och pågående, i regioner som annars inte kanske hade varit aktuella. När forsking sker på fler geografiska områden, så ökar chansen för signifikanta resultat.

Mål
Målet med det transnationella samarbetet är att skapa varaktiga relationer inom respektive verksamheltsfält med den region där motparten verkar.
För att kunna skapa varaktiga relationer är ett mål att fastställa en eller flera fasta transnationella samordnare hos lämpliga parter
Ett annat mål är att få till stånd, eller åtminstone skapa förutsättningar för, en gränsöverskridande forskning om målgruppen.
Det finns även som målsättning att ett, eller flera, företag ska med hjälp av projektet ha skapat sådana gränsöverskridande kontakter att verksamheten kan utvecklas i mottagarregionen.
Som målsättning finns även att tillsammans med en projektadministration i ett annat europeiskt land utvärdera vad som fungerar och vad som kan förbättras. På så vis kan vi skapa ett utbyte vad gäller användande och utveckling av metoder.

Kontakter
För att möjliggöra transnationell samverkan kommer en arbetsgrupp inom Klarälvdalens Samordningsförbund att delta i en konferens i Brüssel den 7 juni, ”New Markets for Inclusion”. Arbetsgruppens deltagare kommer att använda den möjligheten för att knyta kontakter med existerande projekt runt om i Europa.
Vidare har inledande kontakt tagits med ett antal nyckelpersoner i Stor-Britannien och Spanien, där responsen varit positiv till en eventuellt framtida samverkan.
Personerna är:
Faye Thomas, Head of Skills, London Development Agency.
Kris Krasnowski, Head of Market Strategy, London Development Agency.
Karolina Medwecka-Piasecka, ESF Program Coordinator, har även kontaktats för en framtida diskussion kring vilka projekt som kan vara aktuella för en transnationell samverkan.
Ramon Vinuales Saura, Gerente. FAIN Fundacion Para la atencion intergral del menore, Zaragoza

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen, Karlstad
  • Arbetsmarknads- och socialförvaltningen
  • Arvika kommun KOMMUNLEDNINGSSTABEN
  • Eda kommunhus
  • Filipstads kommun KOMMUNKANSLIET
  • Forshaga kommun KOMMUNKONTOR
  • Fryksdalens Samordningsförbund
  • Grums kommun KOMMUNALKONTOR
  • Hagfors kommun Stadshuset
  • Hammarö kommun KOMMUNKONTOR
  • Kils kommun KOMMUNKONTOR
  • Klarälvdalens Samordningsförbund
  • LokaltFörsäkringscenter Torsby
  • Munkfors kommunkontor
  • Samordningsförbundet Ö:a Värml
  • Storfors kommun KOMMUNALKONTOR
  • Sunne kommun KOMMUNKONTOR
  • Torsby kommun KOMMUNKONTOR

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Karlstad
  • Klarälvdalens Samordningsförbund
  • Samordningsförbundet Ö:a Värml
  • Sunne kommun KOMMUNKONTOR

Kommun

  • Arvika
  • Eda
  • Filipstad
  • Forshaga
  • Grums
  • Hagfors
  • Hammarö
  • Karlstad
  • Kil
  • Kristinehamn
  • Munkfors
  • Storfors
  • Sunne
  • Torsby