Logotyp på utskrifter

Förprojekt KOSMOS

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareLänsledningens kansli
KontaktpersonTanja Ekegren
E-posttanja.ekegren@lansstyrelsen.se
Telefonnummer054-197111
Beviljat ESF-stöd107 730 kr
Total projektbudget107 730 kr
Projektperiod2009-09-01 till 2009-12-18
RegionNorra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Länsstyrelsen i Värmland ska genomföra ett förprojekt för att kartlägga vad som är gjort, vilka behov som finns samt metoder avseende kompetensutveckling inom området mänskliga rättigheter. Detta i syfte att främja allas lika värde och rättigheter och för att motverka diskriminering.

Bakgrund

Bakgrund:
Länsstyrelsen i Värmlands län söker finansiella medel för att genomföra ett förprojekt i syfte att säkerställa personalens kompetens avseende de mänskliga rättigheterna. Detta för att främja allas lika värde och rättigheter och för att motverka diskriminering, både på individuell och strukturell nivå.

Länsstyrelsen är en viktig länk mellan människor och kommuner å ena sidan och regering, riksdag och centrala myndigheter å den andra. Länsstyrelsen är den mest mångsidiga myndigheten med frågor som spänner över hela samhällsområdet. Vi har ansvar för samordning och tillsyn och vi är en servicemyndighet och en instans för överklagande.

I och med lågkonjunkturen och de många varsel som har drabbat Värmland har Länsstyrelsen genom Landshövdingen fått ett särskilt uppdrag att samordna varselinsatser i Värmland. En följdeffekt av detta är att alla verksamheter ska ses över utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv för att undersöka möjligheter att skapa arbetstillfällen. Diskrimineringsfrågorna blir i detta sammanhang centrala. Ingen ska hamna utanför arbetsmarknaden på grund av diskriminering. Detta gör att extra höga krav ställs på medarbetarna på Länsstyrelsen vad gäller kompetens avseende diskrimineringsgrunderna och de olika rättighetsperspektiven.

För att klara detta är det viktigt att organisationen tillhandahåller kompetensutveckling för personalen för att säkra att verksamheten håller den höga kvalitet och standard som är nödvändig.

Insatserna i det tänkta förprojektet görs för att undersöka vilka kompetensutvecklande åtgärder som krävs på myndigheten för att säkra god kunskap hos personalen avseende de mänskliga rättigheterna och de områden och perspektiv som ingår i begreppet, såsom skydd mot diskriminering, jämställdhetsintegrering, barnens rättigheter, integration och funktionsnedsättning. Förutom god kunskap behövs metoder för integrera rättighetsområdena i Länsstyrelsens verksamheter. Dessa metoder ska kartläggas och identifieras i förprojektet.

Problem:
En ny diskrimineringslagstiftning kräver utbildningsinsatser för att länsstyrelsens personal ska vara medvetna om de nya lagkrav som ställs. När det gäller integrering av olika rättighetsområden inom de mänskliga rättigheterna och påverkan av attityder och normer krävs insatser som är långsiktiga.

Länsstyrelsen har under flera år arbetat i särskild ordning med frågor inom de mänskliga rättigheterna men detta arbete har ofta bedrivits i stuprör utan en gemensam strategi. Detta gäller även för de kompetensutvecklingsinsatser som gjorts inom respektive område. Allt oftare har det konstaterats att det saknas ett sammanhållet synsätt och det finns ett stort behov av ett "helikopterperspektiv" och ett tvärsektoriellt förhållnings- och arbetssätt och gemensam värdegrund.

Länsstyrelsen står inför svårigheten att genomföra sammanhållna insatser när det gäller kompetensutveckling avseende de mänskliga rättigheterna. Detta får till följd att arbetet tar lång tid och blir ineffektivt. Orimliga krav ställs på verksamheten i och med att personalen ska ta till sig olika typer av metoder, såsom checklistor och analysmodeller, beroende på vilka rättigheter som ska behandlas. Det blir lätt "perspektivträngsel" och uppgivenhet hos både personal och utbildare. En långsiktighet i arbetet har hittills saknats. Stor del av personalen har fått grundläggande teoretisk utbildning men ett nästa steg är nödvändigt.

Vad som ska analyseras:
Kompetensutvecklingen har kommit olika långt beroende på rättighetsområde och verksamhet inom Länsstyrelsen. Inom de kartläggningar som ska göras ska en nulägesanalys visa vilket utgångsläget är inför planeringen av en långsiktig kompetensutvecklingsstrategi.

Inom jämställdhetsområdet har metodutvecklingen kommit långt. Ett antagande finns att dessa metoder bör kunna "översättas" och användas inom andra perspektivområden.

Exempel på beprövade metoder när det gäller jämställdhetsintegrering är JämStöd, en statlig utredning (SOU 2007:15) som har arbetat med att informera om och utveckla metoder och modeller för hur man i praktiken ska jämställdhetsintegrera statens verksamheter. Jämstöd har utvecklat ett antal metoder som alla ingår i en modell som kallas Trappan som är en modell för hur en arbetsgång kan se ut när en organisation ska starta ett systematiskt utvecklingsarbete för jämställdhetsintegrering. Modellen bygger på JämStöds erfarenheter från ett brett fält, såväl av normalt utvecklingsarbete som av förändringsarbete för att just jämställdhetsintegrera hela organisationer. Däremot saknas modeller och metoder som beskrivs ovan för andra perspektiv inom mänskliga rättigheter.

Under 2006 inleddes ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Delegationen för mänskliga rättigheter och Fonden för mänskliga rättigheter. Syftet med samarbetet var att utveckla en utbildning för att öka kunskapen om mänskliga rättigheter på länsstyrelserna. Utbildningen skulle leda till en medvetenhet om att arbeta rättighetsbaserat för att minska risken för diskriminering och att rättigheter kränks. En del av arbetet bestod i att göra en handbok om hur Länsstyrelserna i fortsättningen kan utbilda personalen i områdena. Handboken kan användas som utbildningsmaterial men fungerar inte som verktyg för den enskilde handläggaren då informationen är allt för generell för detta ändamål. Användningsområdet för handboken blir mycket begränsad i det praktiska arbetet.

Det blev efter denna insats tydligt att ytterligare kunskap krävs och att det viktigaste just nu är att utveckla en långsiktig kompetensutvecklingsstrategi där ytterligare kompetensutveckling sker samtidigt som en modell för integrering av rättigheterna i verksamheten tas fram. Det är inte tillräckligt att veta teorin bakom konventioner och lagstiftning utan det är nödvändigt att finna metoder för att börja arbeta på ett nytt sätt där varje individs rättigheter skyddas och respekteras.

Det som ska göras inom förprojektet är följande insatser:
- En kartläggning som visar vad som är gjort inom kompetensutveckling avseende rättighetsperspektiven och skydd mot diskriminering.
- Kartlägga vilka åtgärder som behövs i framtiden för att säkra god kunskap inom myndigheten avseende de aktuella områdena. Detta görs bland annat mha enkäter till de anställda.
- Kartlägga vilka metoder och verktyg som finns inom framför allt jämställdhetsområdet för att undersöka om dessa går att anpassa till övriga rättighetsområden. I denna kartläggning inkluderas det som gjorts/görs på andra länsstyrelser.
- En slutrapport där resultat från aktiviteterna i förprojektet presenteras och där slutsatser och rekommendationer presenteras inför att ett genomförandeprojekt görs.

Nyttan av förprojektet är:
- De olika kartläggningarna lägger en god grund för ett genomförandeprojekt där en långsiktig kompetensutvecklingsstrategi ska tas fram och genomföras
- Skapa förutsättningar att anpassa och ta fram integreringsmetoder och verktyg för samtliga perspektiv som ska spridas till andra länsstyrelser och statliga myndigheter.
- Genomförandeprojektet som förprojektet ska leda till att förhindra diskriminering och främja allas lika värde och rättigheter.

Val av metoder:
Kartläggningarna ska göras med analyser av skriftligt material och utvärderingar, enkäter till Länsstyrelsens medarbetare och intervjuer med chefer och nyckelfunktioner. Dessa metoder har valts pga att det är viktigt med brett engagemang bland de som berörs av projektet. Vi anser att de valda metoderna ger störst förutsättningar att dra korrekta slutsatser gällande vilka insatser som bör göras i genomförandeprojektet. Metoderna skapar även förutsättningar för ett brett engagemang för genomförandeprojektet. Detta bidrar till en ökad medvetenhet och förståelse för frågorna som behandlas i projektet.

Syfte

Syftet med förprojektet är att genom de kartläggningar som ska göras ta reda på vilka förutsättningar det finns för att göra ett genomförandeprojekt där en långsiktig kompetensutvecklingsstrategi avseende de mänskliga rättigheterna ska tas fram och där metoder och verktyg ska anpassas för att kunna tillämpas på samtliga av de prioriterade rättighetsområdena. Detta i syfte att förhindra diskriminering och främja allas lika värde och rättigheter.

Ett särskilt fokus i genomförandeprojektet ska läggas på att motverka diskriminering på arbetsmarknaden och på Länsstyrelsen som arbetsplats. De mänskliga rättigheterna ska även genomsyra hela myndigheten för att säkra rättighetsperspektivet i Länsstyrelsens verksamhetsutövning.

Förprojektet ska visa hur nuläget ser ut och vilka behov som finns på Länsstyrelsen när det gäller kompetens och verksamhetsintegrering inom Länsstyrelsen.

Ett långsiktigt syfte är att främja allas lika värde och rättigheter samt att motverka diskrimiering inom Länsstyrelsen, både vad gäller Länsstyrelsen som arbetsgivare och som statlig myndighet som har kontakt med allmänheten.

Kartläggningarna:
För det första ska en kartläggning göras av de kompetensutvecklingsinsatser som gjorts avseende de mänskliga rättigheterna och de områden och perspektiv som ingår i begreppet, såsom skydd mot diskriminering, jämställdhetsintegrering, barnens rättigheter, integration och funktionsnedsättning. Under kartläggningen ska en genomgång göras av de utvärderingar som gjorts för att identifiera vad som varit bra och vad som bör utvecklas. Enkäter ska användas för att ta reda på personalens syn på den kompetensutveckling som varit.


Den andra kartläggningen går ut på att undersöka länsstyrelsens verksamheter för att se hur långt arbetet med perspektiven har kommit. Kartläggningen ska visa vilka behov och önskemål som finns hos framförallt chefer och nyckelfunktioner och vilket typ av stöd som saknas för arbetet med de mänskliga rättigheterna. Behoven och metoderna ser olika ut beroende på verksamhetsområde och det är av stor vikt att försöka anpassa kompetensutvecklingsinsatserna till de olika verksamheterna. Genom kartläggningen ska även strategiska nyckelpersoner och nyckelgrupper identifieras. Dessa kan i ett senare skede ges fördjupad kunskap för att de sedan ska kunna sprida denna vidare i verksamheten. Exempel på nyckelpersoner kan vara chefer på alla nivåer och exempel på nyckelgrupper kan vara tvärsektoriella grupper som verksamhetsintegrerar andra områden, såsom miljömål.

Den tredje kartläggningen görs för att gå igenom vilka befintliga metoder, verktyg och arbetssätt som finns avseende perspektiven. Denna kartläggning ska även inkludera andra länsstyrelser som kommit långt på områdena. Genomgången ska göras med utgångspunkt att finna metoder som troligtvis går att anpassa till övriga perspektiv. En sådan anpassning ska dock inte göras inom ramen för förprojektet utan i genomförandeprojektet.

Målsättning

Det övergripande målet med förprojektet är att undersöka förutsättningen för att genomföra en långsiktig kompetensutvecklingsstrategi avseende de mänskliga rättigheterna för de anställda vid Länsstyrelsen i Värmlands län. Denna strategi som inkluderar nya anpassade metoder och verktyg ska spridas till de övriga länsstyrelserna men också till andra statliga myndigheter.

Ett antal mätbara mål har satts upp för förprojektet:

- Tre kartläggningar ska göras
- Intervjuer ska genomföras med nyckelfunktioner och chefer
- Enkäter ska skickas till ett urval av personalen. Detta urval bestäms av förprojektets styrgrupp. Urvalet ska grunda sig i att samtliga verksamheter ska vara representerade bland de svarande. Det ska även vara en jämn könsfördelning bland de svarande.
- Kartläggningarna ska resultera i en skriftlig rapport som ska utgöra underlag för ett genomförandeprojekt.
- Slutrapporten och resultatet ska spridas till andra länsstyrelser.

Personalen inklusive cheferna ska vara aktivt deltagande i förprojektet. Detta för att kartläggningarna ska grunda sig på faktiska förhållanden i verksamheterna i syfte att anpassa kompetensutvecklingsstrategin för olika målgrupper. Ledningens stöd i arbetet är viktigt vid denna typ av verksamhetsutveckling då nya förhållningssätt och rutiner ska införas i verksamheten. Detta kan i vissa fall anses vara besvärande och stressande. Att ledningen ger tydligt stöd åt utvecklingsarbetet är en förutsättning för framgång.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

En ökad medvetenhet om tillgänglighetsfrågor utgör ett av målen för projektet. Vi kommer att särskilt ta upp tillgänglighet som en kompetensfråga. Under det tänkta genomförandeprojektet kommer hänsyn tas till behovet av fysisk tillgänglighet, tillgänglig verksamhet, kommunikativ tillgänglighet och informativ tillgänglighet.

Förprojektet ska genomföras inom Länsstyrelsen och därför gäller de styrdokument om tillgänglighet som beslutats av Länsstyrelsen. I "En Länsstyrelse för alla - Policy och handlingsplan för tillgänglighet 2007-2012" anges att Länsstyrelsens lokaler, verksamhet, information och kommunikation ska vara tillgängliga för alla - allmänhet och andra samarbetspartners samt våra anställda - på lika villkor.

Länsstyrelsens verksamhet ska vara tillgänglig för alla medborgare. Med det menar vi att:
- våra lokaler kan användas av alla
- muntlig och skriftlig kommunikation förstås av alla
- personal- och arbetsmiljöarbetet skapar en arbetsplats där alla kan arbeta på lika villkor.

Även under förprojektet kommer hänsyn tas till behovet av fysisk tillgänglighet, tillgänglig verksamhet, kommunikativ tillgänglighet och informativ tillgänglighet.

Uppkommer problem gällande tillgänglighet för personer med funktionshinder ska Handisam kontaktas och utgöra ett stöd.



Kommun

  • Karlstad