Logotyp på utskrifter

Företagens behov av kompetensutveckling i Gagnef

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareGagnefs Kommun, Utvecklingscentrum
KontaktpersonJohn Ouick
E-postjohn.quick@gagnef.se
Telefonnummer0241-15100
Beviljat ESF-stöd278 800 kr
Total projektbudget278 800 kr
Projektperiod2008-05-01 till 2008-10-31
RegionNorra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Sammanfattning av ESF-ansökan :

Dalawux företagens behov av kompetensutveckling – en förprojektering.

Samverkan, ständig omvärldsanalys, behovsinventering, efterfrågestyrd vuxenutbildning anpassad till de lokala/regionala behoven i näringslivet är ledorden för våra förprojekteringsansökningar inom nätverket Dalawux .
Att i en ständig pågående process utveckla både det privata och offentliga arbetslivet genom att sprida kunskap om olika omvärldsanalyser som görs.
Att i samlingsprojekt presentera, diskutera och föra ner konsekvenserna av samhällets/arbetslivets ständiga förändringar till en utvecklingsplan på individnivå.
Att se hot och möjligheter i denna utveckling och erbjuda möjligheter till en modern, efterfrågestyrd kompetensutveckling med stöd av ESF och övriga samhällsresurser för vuxenutbildning.
Öka kunskapen om IKT-stöd, så att såväl glesbygd som tätort får en likvärdig möjlighet till kompetensutveckling.

Att på ett konkret sätt visa hur den ej jämställda arbetsmarknaden i regionen ser ut och att diskutera hur den skulle kunna förbättras.
De som är verksamma som egna småföretagare måste få en bild av möjligheterna till just den kompetensutveckling de vill ha och även en trygghet i att veta vad lokala, regionala och beslutsfattare på EU-nivå önskar för utveckling och det stöd som erbjuds.

Avsikten är att de flesta av länets 15 kommuner ska lämna in samlingsansökningar till ESF förprojekteringar, Programområde 1, och att samla alla behoven av kompetensutveckling i en gemensam databas på www.dalawux.se
kunna se ut med en annan syn på traditionellt manliga och kvinnliga yrkesval, är en viktig del i förprojekteringen.

Bakgrund

Västvärlden står inför stora utmaningar vad beträffar såväl generationsskifte inom arbetslivet som kompetensutveckling av befintlig arbetskraft.
EU anser det viktigt att "se till att vuxna kan utveckla och uppdatera nyckelkompetenser genom hela livet,
och att särskild fokus läggs på målgrupper som fastställts som prioriterade grupper i nationella, regionala och/eller lokala sammanhang" samt "att se till att tillhandahållen vuxenutbildning och yrkesutbildning för enskilda medborgare är enhetliga genom en nära koppling till sysselsättning och socialpolitik och annan ungdomspolitik samt samarbete med arbetsmarknadens parter och andra berörda parter".
EU har även fokuserat på vissa generella kompetenser:
Kommunikation på modersmålet
Kommunikation i främmande språk
Baskompetens i vetenskap o teknologi
Digital kompetens
”Lära att lära”
Social kompetens - samhällskompetens
Kulturella uttrycksformer
Entreprenörskap

I Sverige har man genomfört ett Kunskapslyft i syfte att dels höja utbildningsnivån rent allmänt, dels utveckla en infrastruktur för livslångt lärande.
Skolverket påpekar dessutom vikten av särskilda satsningar på yrkesutbildning för vuxna.

Den statliga myndigheten CFL anser:
Utbildningssystemet och tillgång till kompetensutvecklande insatser för anställda och arbetslösa, som ett led i det livslånga lärandet, är av avgörande betydelse för den ekonomiska tillväxten på lång sikt. Det livslånga lärandet förutsätter en kontinuerlig samverkan mellan utbildningssystemet,.... och det omgivande samhället, så att arbetsmarknadens behov och individers efterfrågan kan matchas...” (Linda Ylivainio, Näringsdepartementet, 2007)

Problematiken med kompetensförsörjning för arbetslivet framstår alltmera tydligt och i Region Dalarnas Dalastrategi framhåller man att "En första utmaning består i att Dalarnas befolkningsutveckling kommer att ställa nya krav på samhället. Hela landets befolkning blir äldre genom de stora barnkullarna under 1940-talet. De årgångarna börjar nu pensioneras och lämna arbetsmarknaden, tidigare i Dalarna än i andra regioner, men de yngre generationerna är inte lika stora. Den kompetensbrist som finns i Dalarna redan nu blir allt större. Fler behövs därför i meningsfullt arbete – de arbetslösa behöver få jobb, sjuka och förtidspensionerade behöver rehabilitering och människor från andra länder behöver skapa sin tillvaro i Dalarna. Arbetskraftens kompetens behöver anpassas till näringslivets och den offentliga sektorns behov, och de jobb som erbjuds måste göras mer attraktiva".

Jan Sundqvist, Arbetsförmedlingen (tidigare Länsarbetsnämnden i Dalarna), sammanfattar problematiken i sin rapport Arbetskrafts- och kompetensförsörjning i Dalarnas län 2008.

"En teoretisk beräkning av arbetskraftsbehovet i Dalarna visar på en komplicerad bristsituation. Förändringen av arbetskraften är i princip lika med summan av förändringen i sysselsättning och förändringen i arbetslöshet. Denna beräkning ger en ökning av arbetskraften med 900 personer till slutet av år 2008. Då antalet nytillträdande och personer som lämnar arbetsmarknaden är lika stora, måste tillskottet letas bland arbetssökande med aktivitetsstöd, långtidssjukskrivna, nyanlända invandrare och inflyttare.

Volymen i program med aktivitetsstöd kommer enligt Arbetsförmedlingens preliminära budget att medföra en ökning med ca 10 procent jämfört med situationen i slutet av 2007. Detta minskar arbetskraftsutbudet med ca 200 personer istället för att tillföra fler arbetssökande. Det är osannolikt att underskottet på 1 100 personer ska kunna tillgodoses bland övriga grupper, särskilt med tanke på att det är frågan om ett behov av arbetskraft med god kompetens. Trots allt är det viktigt att fokusera på utbildning och rehabilitering till arbete för att underlätta arbetsgivarnas rekryteringar.
Bristsituationen i Dalarna medför att 10 procent av arbetsgivarna uppger flaskhalsproblem under de senaste sex månaderna. Eftersom utnyttjandegraden av personal ligger ovanligt högt, medför problemet en utebliven ekonomisk tillväxt i samma storleksklass. Konsekvenserna av bristen på lämpliga sökande är i huvudsak av två slag; dels tvingas företagen att ta till övertidsarbete för att hinna med produktionen, dels är man tvungen att tacka nej till order. Detta medför både ökade produktionskostnader och uteblivna intäkter som direkt medför ett ekonomiskt bortfall bland länets företag.
Ökningen i sysselsättningen till nästa år ligger nästan helt bland småföretagen. Dessa har samtidigt svårare att hantera kompetensbristen än större företag. För att lösa en del av problematiken bör både den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen och kompetenshöjningen för redan anställda intensifieras".

Projektet avser att analysera behovet av kompetensutveckling hos företag samt att i en kommande ansökan om
genomförande tillse att kompetensutvecklingen möjliggörs.

Syfte

Syftet med förprojekteringen är att analysera företagens behov av övergripanden kompetensutveckling samt ner på individnivå och att därefter utarbeta en ansökan om genomförande av kompetensutvecklingen. I analysfasen strävar vi efter att bygga in ett kunnande i företagen om hur man framledes själv analyserar sina kompetensbehov och att öka medvetenheten om företagens behov av kompetensutveckling.
Vår strävan är att projektet skall följas av flera med samma inriktning och att alla Dalarnas kommuner skall inspireras att göra detsamma.
I förlängningen kommer detta att påverka vuxenutbildningen i kommunen och regionen samt andra utbildningssystem att gå från utbuds- till efterfrågestyrning.

Målsättning

- Vi eftersträvar företag från olika branscher för att skapa förutsättningar för nya nätverk.
- Projektet skall åstadkomma kompetensutvecklingsplaner på företags- och individnivå.
- Att samtliga intresseanmälda företag fullföljer förprojekteringen
- Att intresset och engagemanget ökat för att utveckla /generationsväxla det egna företaget
- Att deltagaren förbättrat relationen till sitt företag
- Att analysen av jämställdhetsintegrering kan påvisa vilja, attityd och kunskap
- Att nätverk uppstår mellan företag som har gemensamma behov och intressen av att driva sina företag framåt
- Att förprojekteringen mynnar ut i ansökan om genomförande

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Lokalmässigt finns inga hinder om förprojekteringen genomförs i företagets- eller kommunens lokaler.
Samtliga tänkta lokaler för genomförande i offentlig miljö har ingång och tillgång till ramp eller hiss.
Vi kan erbjuda hörslinga, datorskärmar med förstoring, hygienutrymmen med extra avlastningsytor.
Vidare kan vi anpassa genomförandet i tid så att det passar allmänna kommunikationer buss eller tåg.
Metodanpassning för analyserna i förprojekteringen kan genomföras med dator eller manuellt.
Materialet kan anpassas till lätt svenska (för läs- och skrivsvårigheter) eller inspelning på band.
Vi har en viss vana av att bemöta funktionshindrade av olika slag där mentorskap eller handledarstöd är vanligt förekommande.

Deltagande aktörer

  • Alfs Gräv
  • Bygglagret i Mockfjärd AB
  • DTM Damm- och Trädgårdsmiljö
  • EB Hedlund o Co AB
  • Floda Frisörstuga
  • GIS Gagnefs Industrisnickeri AB
  • Solentek AB
  • Vått och torrt

Kommun

  • Arvika
  • Avesta
  • Bollnäs
  • Borlänge
  • Eda
  • Enköping
  • Falun
  • Filipstad
  • Forshaga
  • Gagnef
  • Grums
  • Gävle
  • Hagfors
  • Hammarö
  • Hedemora
  • Hofors
  • Hudiksvall
  • Karlstad
  • Kil
  • Kristinehamn
  • Leksand
  • Ljusdal
  • Ludvika
  • Malung
  • Mora
  • Munkfors
  • Nordanstig
  • Ockelbo
  • Orsa
  • Ovanåker
  • Rättvik
  • Sandviken
  • Smedjebacken
  • Storfors
  • Sunne
  • Säffle
  • Säter
  • Söderhamn
  • Tierp
  • Torsby
  • Vansbro
  • Årjäng
  • Älvdalen
  • Älvkarleby
  • Östhammar