Logotyp på utskrifter

Entreprenöriell insikt - Framgångsfaktor för arbetsmarknaden

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareKristinehamns Folkhögskola, KPS
KontaktpersonBengt Svahn
E-postbengt.svahn@regionvarmland.se
Telefonnummer0550-39290
Beviljat ESF-stöd450 000 kr
Total projektbudget450 000 kr
Projektperiod2014-03-01 till 2014-08-31
RegionNorra Mellansverige
In English

Sammanfattning

”Entreprenöriell insikt – framgångsfaktor för arbetsmarknaden” är en förstudie om entreprenöriella metoder riktade till målgrupper inom ESF:s programområde 2. I studien ingår också kartläggning av allmänna entreprenöriella verksamheter för bred helhetsbild, med perspektiv som omfattar fler arbetssätt än bara arbetsmarknadsåtgärder. Målet är ökad kunskap och insikt hos relevanta aktörer om verkan av entreprenöriella förhållningssätt och samverkansformer. Detta som grund för nytänkande satsningar, t.ex. projekt riktade till målgrupperna och härigenom ge effekter för dessa och policyområdet. Förstudien syftar till att skapa underlag för kommande projektsatsning, avseende samverkansformer och metod. Den ska undersöka om ett entreprenöriellt förhållningssätt kan stärka målgruppernas etablering på arbetsmarknaden och härigenom ta tillvara resultat och erfarenheter som skapats i projekt och verksamheter, inriktade mot entreprenöriella förhållningssätt riktade till målgrupperna.

Bakgrund

Arbetslöshetsproblematiken i Europeiska Unionen kvarstår och arbetslösheten har ökat i många områden och för många grupper. Detta gäller även Sverige på både nationell och regional nivå. Samtidigt eftersträvas allmänt inom EU och Sverige nationellt och regionalt, bland annat i regionala handlingsprogram, en ökad inriktning mot och stärkande av entreprenörskap. I en globaliserad ekonomi där individernas förmåga till kreativt tänkande och handlande är en avgörande framgångsfaktor blir de lokala förutsättningarna allt viktigare. En regions förmåga till konkurrenskraft bestäms av dess möjlighet att attrahera kreativa individer och förmågan att locka fram och skapa förutsättningar för kreativitet och företagsamhet hos sina invånare. Mycket av debatten kring samhällsutvecklingen, tillväxt och globalisering handlar idag om de processer som leder till entreprenörskap. I ett nationellt perspektiv är dessa begrepp av högsta prioritet för att skapa fler arbetstillfällen och ökad tillväxt. Inom EU ses ett främjande av entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som en av åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande och en grundförutsättning för genomförande av EU2020 samt att nå målet att 75 % av alla mellan 20 till 64 år ska ha anställning.

I vårt nationella reformprogram för EU2020 eftersträvas en höjning av sysselsättningsgraden till väl över 80 procent för kvinnor och män i åldrarna 20–64 till år 2020. Höjningen ska ske i grupper med svag förankring på arbetsmarknaden. I 24 svenska kommuner är ungdomsarbetslösheten över 30 procent. Bland dem återfinns sju av Värmlands 16 kommuner (Arbetsförmedlingens statistik). Det finns även en ojämn fördelning vad gäller eftergymnasial utbildning mellan unga kvinnor (22 %) och män (13 %) i länet. (SCB: Befolkningsstatistik) Statistik visar också att andelen funktionsnedsatta personer i arbetskraften de senaste tio åren minskat något. Av de med nedsatt arbetsförmåga har endast hälften sysselsättning. Värmland tillsammans med länen i norra Sverige tillhör de regioner som har högst andel funktionsnedsatta i befolkningen. Utbildningsnivån för funktionsnedsatta i Sverige visar under samma period på en stadig ökning av andelen med eftergymnasial utbildning från 14 - till 24 procent, vilket närmar sig andelen 33 procent för befolkningen totalt. Detta visar på bestående svårigheter för framförallt unga personer med funktionsnedsättning att komma in på arbetsmarknaden. (SCB: Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden). I remissutgåvan till Värmlands nya regionala utvecklingsprogram, Värmlandsstrategin 2014-2020, är livskvalitet för alla ett prioriterat område och ett av målen är att skillnader på arbetsmarknaden mellan de med utländsk bakgrund och svensk bakgrund ska minska. I en nationell jämförelse är Värmland ett av länen med lägst andel invandrare i arbete vilket visar på behovet av utveckling av nya metoder och samverkansformer. Arbetskraftsdeltagandet bland utlandsfödda i Värmland är endast 55 %. Värst är situationen för kvinnor och ungdomar. (URA 2010:4, Regionala arbetsmarknadsutsikter) Ovanstående grupper riskerar ett livslångt utanförskap/ social exkludering. Att inte tillvarata dessa kunskaper och arbetsresurser innebär betydande förluster för både individer och samhälle. Med allt större pensionsavgångar i sikte är det också angeläget att täcka det arbetskrafts- och kompetensbehov som uppstår.

Parallellt med ovanstående problematiker ligger det svenska entreprenörskapet efter i förhållande till liknande länder som Nederländerna och Schweiz. Kvinnors företagande är fortfarande lågt i förhållande till dessa länder, svenska entreprenörer har låga ambitioner vad gäller anställning och innovation och en relativt hög andel svenskar har en rädsla för misslyckande vilket hindrar dem från att starta företag. (GEM, Golbal Entrepreneurship Monitor 2013) Samtidigt skapas fyra av fem nya jobb i småföretag.(Näringsdepartementet, aug. 2013) För att det ska skapas fler småföretag, eller om de små företagen ska anställa, är förutom den formella kompetensen även ett entreprenöriellt tänkande hos medarbetarna avgörande för företagets överlevnad och en förutsättning för att de ska anställa överhuvudtaget. Två i remissutgåvan av Värmlandsstrategin prioriterade områden är ”Fler och starkare företag” och ”Höjd kompetens på alla nivåer”, omfattande arbetsmarknadsfrågor och stärkt entreprenörskap. Exempel på åtgärder är ”stärkt entreprenörskap och företagsutveckling” och ”förbättrad kompetensmatchning”, med konkreta mål som exempelvis att den öppna arbetslösheten ska minska och att andelen som vill vara företagare ska öka.

Kopplingen mellan de som står utanför arbetsmarknaden och entreprenörskap har provats i det ESF- finansierade projektet Utveckling mot arbete (UMA). Projektägare är Kristinehamns folkhögskola, med Region Värmland som huvudman. Entreprenöriellt förhållningssätt har använts som metod för att hjälpa långtidsarbetslösa tillbaka mot arbetsmarknaden, genom att principer från produkt- och tjänsteutveckling speglas över till de arbetslösa projektdeltagarnas arbetssökande. Till detta är också kopplat en effektiv kompetensmatchning, där samarbetet med det lokala näringslivet varit en framgångsfaktor. Projektet uppvisar goda resultat och exempelvis har c:a 80 % av deltagare i FAS 3 gått vidare till sysselsättning. Behovet av att utveckla nya innovativa lösningar för att hjälpa målgrupperna att komma närmare arbetsmarknaden kvarstår dock, då arbetslösheten fortfarande är hög (se Bilaga – Omvärldsanalys).

Det finns ett antal projekt och verksamheter som har arbetat med olika former att entreprenöriella metoder i samband med arbetslöshetsproblematik. Detta i kombination med behoven för målgrupperna gör en förstudie av kopplingen mellan entreprenörskap och arbetslöshet mycket intressant, med vidare kartläggning utgående från erfarenheterna från UMA men med ett brett perspektiv på främst regional men även nationell och transnationell nivå och omfattande både arbetslöshet och entreprenörskap. Därför ansöker nu Kristinehamns folkhögskola om förstudiemedel för att undersöka om entreprenöriellt förhållningssätt kan stärka målgruppernas etablering på arbetsmarknaden (förstudie spår 1).

Målgrupperna har så varierande problematiker, som kräver att åtgärder och liknande verksamheter görs formbara efter de olika gruppernas och individernas behov, men också utifrån arbetsmarknadens behov. Härigenom kan en förbättrad kompetensmatchning skapas och verksamheten kan kopplas till arbetet med den regionala kompetensplattformen, med behovsanpassad verksamhet i olika nivåer efter målgruppernas förutsättningar och behov. Hur behoven ser ut och hur verksamheten kan utformas för att ta hänsyn till dessa ska kartläggas. Därtill kommer en tydlig koppling till arbetsmarknadens behov, genom samarbete mellan arbetsgivare och utbildningsenheter. Genom att behovsanpassa verksamheter för att tillgodose individers och arbetsgivares behov, så ökar anställningsbarheten och rörligheten på arbetsmarknaden. Här kan också ges ett exempel från Riksrevisionens granskningsrapport ”Ungdomars väg till arbete – individuellt stöd och matchning mot arbetsgivare” från juni 2013, där det framgår genom en enkätansökning att 75 % av arbetsförmedlarna inte har tid för arbetsgivarkontakter.

Avsikten är att kartlägga entreprenöriellt inriktade projekt och liknande åtgärder för personer som står utanför arbetsmarknaden men också mera allmänna entreprenöriella och företagsinriktade projekt och verksamheter, för att få fram en bred helhetsbild. Härigenom man få kan ett vidare perspektiv omfattande fler arbetssätt, än om bara arbetsmarknadsåtgärder studeras. Det skapar också en ökad kunskap och förståelse för entreprenöriella frågor och olika former av entreprenöriella förhållningssätt, vilket är av stor vikt vid undersökningen av åtgärderna riktade till personer utanför arbetsmarknaden.

Målsättning

Öka kunskap och insikt hos relevanta aktörer om verkan av entreprenöriella förhållningssätt och samverkansformer, som grund för nytänkande satsningar, exempelvis projekt riktade till målgrupperna. Härigenom ge effekter för målgrupperna och policyområdet.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Våra slutsatser kommer att kopplas till behov, mål och verksamhet.

Tillgänglighet är en punkt i arbetet med uppföljning.

Under förstudien kommer vi att delta i lärandeseminarier kring tillgänglighetsintegrering anordnade av Region Värmland och detta blir grund för förprojektering och genomförande.

Transnationellt samarbete

Det transnationella arbetet i förstudien kommer att vara inriktat mot att upprätta kontakter med nedanstående verksamheter och att utbyta resultat, erfarenheter och annan kunskap utifrån förstudiens inriktning. Inriktningen geografiskt blir mot Östersjöregionen (Polen respektive Litauen).

Polen: Kontakt och utbyte kommer att upprättas med organisationen PKPS (Polski Komitet Pomocy Spoleczej, www.pkps.org.pl), som är en polsk organisation som genomför projekt med ESF-finansiering. Primära målgrupper: arbetslösa och personer med funktionsnedsättning. Arbetar även med utbildningsenheter. PKPS har erfarenhet av transnationella aktiviteter med svenska projekt. Initial kontakt har tagits på initiativ av Manne Ismael, Svenska ESF-råden Norra Mellansverige.

Litauen: Kontakt och utbyte kommer att upprättas med vuxenutbildningsorganisationen UAB Studiju ir verslo sistemos (eng: “Studies and Business Systems”, http://svs.slk.lt), som har starka kopplingar till näringslivet. Har erfarenhet av transnationella aktiviteter. Har bland annat arbetat inom programmet Lifelong Learning. Initial kontakt finns etablerad genom projektägaren.

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Kristinehamn
  • Handelskammaren Värmland Service AB
  • Kommunkontor
  • Region Värmland

Kommun

  • Kristinehamn