Logotyp på utskrifter

Dalarna - Tillväxt för alla

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareRegion Dalarna
KontaktpersonKarin Rosenberg
E-postkarin.rosenberg@regiondalarna.se
Telefonnummer023-777079
Beviljat ESF-stöd2 823 616 kr
Total projektbudget2 823 616 kr
Projektperiod2014-01-01 till 2014-12-31
RegionNorra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Huvudsyftet med denna förstudie i Dalarna är ge underlag för kommande genomförandeprojekt inom främst programområde 2, för att motverka utanförskap och främja tillväxt. Målgruppen är arbetslösa som på olika sätt står långt från arbetsmarknaden. Förstudien ska synliggöra vad som gjorts, görs och lärts inom flera problemområden
(bl a den demografiska situationen, kompetensbrist, utanförskap, attraktiva arbetsgivare och hälsa)

Förstudien ska utgå från regionala utvecklingsbehov, identifierade utmaningar och problemställningar i kommunerna, identifiera områden där mervärden för samarbete mellan kommunerna kan finnas, analysera hur ett samarbete kan organiseras, på strategisk och operativ nivå, identifiera möjligheter och hinder för kommande genomförandeprojekt och andra utvecklingsprojekt.

Bakgrund

Syfte med denna förstudie i Dalarna är ge underlag för kommande genomförandeprojekt för att motverka utanförskap och främja tillväxt.

REGIONALA PROBELM OCH STRATEGIER
Dalarna står, liksom andra regioner med stora glesbygdsområden, inför stora utmaningar de närmaste åren. Den sedan många år tillbaka pågående utflyttningen av välutbildade ungdomar till storstäderna eller utomlands ser inte ut att avmattas. De ungdomar som inte klarat skolan så bra blir samtidigt arbetslösa och ser inte att de har någon större möjlighet att få jobb i en storstad. De blir därför kvar på hemorten och lever i många fall på sina föräldrar eller på bidrag. Samtidigt sker nu en stor pensionsavgång för de sista 40-talisterna. Näringslivet och offentlig verksamhet känner redan i dag av problemet att kunna rekrytera ny och kompetent arbetskraft. Näringslivet och offentliga sektorn erbjuder inte karriärmöjligheter och arbetsförhållanden som attraherar ungdomar samtidigt som den offentliga servicen på landsbygden inte stimulerar barnfamiljer att bosätta sig där.

Dessa utmaningar kräver ett antal samordnade utvecklingsinsatser för att vända den negativa samhällsutvecklingen, så att länet får en smart, hållbar och inkluderande tillväxt. Utmaningarna finns beskrivna i utkastet till ny Dalastrategi, som kommer att bli klar i slutet av året.

EUROPAS STRATEGI - EU2020
Styrande för projektet är också EU2020, drivkrafter för tillväxt och nya jobb, vilka tas upp i sju huvudinitiativ. Inom varje initiativ ska medlemsländerna samordna sina insatser så att dessa förstärker varandra. De initiativ som omfattas av denna förstudie är framför allt:
Nr3: Unga på väg
Nr 6: En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen
Nr 7: Europeisk plattform mot fattigdom/social utestängning
Sammanfattningsvis kan vi se att vår regions syn på samhällsproblemen sammanfaller med EU:s. EU2020s mål och riktlinjer har stor påverkan på Region Dalarnas nya regionala utvecklingsstrategi (Dalastrategin) och utvecklingsplan.


GENOMFÖRDA OCH PÅGÅENDE PROJEKT
I Dalarna har ett antal EU-finansierade projekt inom problemområdet genomförts. Ett av de större är Unga till arbete. Dessa projekt har gett goda erfarenheter av möjligheter och svårigheter med att åstadkomma den nödvändiga samverkan som krävs mellan olika aktörer för att insatserna ska bli framgångsrika.

PROBLEMOMRÅDEN
1. Den demografiska situationen – kompetensbrist
Vi har en demografisk situation som kommer att innebära problem, då det är för få som inträder på arbetsmarknaden i förhållande till de som går hem. Vi har en missmatch som innebär att de som står till arbetsmarknadens förfogande inte har den kompetens som efterfrågas. Gruppen som efterfrågar lågkvalificerade jobb ökar samtidigt som de tjänster som utlyses kräver en allt högre utbildning. Vi har stor utflyttning av ungdomar vilket påverkar på både kort och lång sikt. De som flyttar kommer inte tillbaka i någon större utsträckning. Vi saknar arbetskraft på flera områden redan nu och det kommer att bli värre.

2. Utanförskap
Vi har ett stort antal i utanförskap. En av grupperna är ungdomarna, som är oerhört viktiga eftersom en längre tid utanför riskerar att permanenta tillståndet. Andra grupper är funktionshindrade, utlandsfödda, långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa.
Vi behöver se andra typer av arbetsplatser som är anpassade efter människors kompetens och förmåga.

3. Hälsa
Ohälsotalen är högre i Dalarna än i riket och framför allt för kvinnor. Antalet sjukdagar för kvinnor per år är 11 dagar och för män 6 dagar. (2013). För året 2011 låg dagarna på 8,9 för kvinnor och 5,4 för män. Vi ser en ökning hos bägge könen men mest hos kvinnor. 42 % av kvinnorna har stressrelaterade symptom och 27 % av männen. Depression kan ofta förebyggas och behandlas med livsstilsförändringar, mediciner och psykologiska behandlingar. Psykiska sjukdomar slår hårdast mot kvinnor och det börjar redan hos mycket unga kvinnor 10-14 år.
Därför är det mycket viktigt att vi har med detta problemområde när vi diskuterar utanförskap, arbetslöshet och kompetensförsörjning. När människor mår bättre och inte blir sjuka så är det en vinst för alla – individen, familjen, arbetsgivarna och samhället.

4. Avhopp från skolan – förhindra och förebygga
Ungdomar som är på väg att falla ur skolsystemet måste få utökat stöd, ungdomar som inte klarat skolan och som är arbetslösa måste ges möjligheter till utbildning, personlig utveckling och kvalitativ arbetspraktik. Det handlar om dels att förhindra och förebygga att barn och ungdomar hoppar av skolan / har hög frånvaro och dels att ta hand om de som hoppat av. Här finns det goda erfarenheter från bl.a. ESF-projektet Plug In och Arenan Academy i Falun. Vi vet att föräldrarna är viktiga för att ungdomarna ska genomföra sina studier.
Den främsta orsaken till avhopp från skolan är mobbing och brist på pedagogiskt stöd i skolan. År 2011 saknade 12 % behörighet till gymnasiet. År 2009 hade 54 % av kvinnorna en gymnasieutbildning och 46 % av männen (i Dalarna).

5. Validering av kompetens
En strävan från samhället och näringslivet är att gymnasiekompetens ska utgöra den lägsta utbildningsnivån för inträde på arbetsmarknaden. Detta leder dock till att en stor grupp människor löper stor risk att ställas utanför arbetsmarknaden trots att de har de resurser som krävs för ett arbete som passar dem. Det vore önskvärt om det kunde skapas ett enkelt och ändamålsenligt system för att utvärdera och dokumentera (validera) den kunskap och kompetens som personer utan gymnasieexamen har. Det kan t.ex. gälla kunskaper/kompetens som förvärvats via kortare och längre utbildningar utan betyg, fritidsintressen, föreningsverksamhet, ideellt arbete eller yrkeskunskap från ett eller flera arbeten. Med en sådan validerad kompetens skulle förutsättningarna öka för arbetsgivare att intressera sig för dessa personer.

6. Attraktiva arbetsgivare i privat och offentlig regi
Både privata och offentliga arbetsgivare har börjat få svårt att rekrytera kompetent personal. Arbetsgivare måste utveckla sin arbetsorganisation, sitt ledarskap, arbetsmiljöarbete och jämställdhetsarbete och synen på kompetensutveckling för att attrahera arbetskraft. Arbetsgivare måste i större utsträckning erbjuda praktikplatser och lärlingsplatser som därmed ökar möjligheterna till inträde på arbetsmarknaden.

7. Samverkan måste implementeras
Vi behöver öka samverkan på alla plan, arbetsgivare-skola, inom kommunen och myndigheter emellan får att uppnå våra samhällsmål. Många EU-projekt involverar flera offentliga aktörer. I projekten skapas ofta ett nytt sätt att samverka mellan de offentliga aktörerna, och ofta även med privata företag, i en kedja av aktiviteter som utförs för att tjäna de specifika målgrupperna i projekten. En sådan kedja av aktiviteter är en "process". Processen drivs av en tillfällig projektorganisation, med utförare och beslutsfattare från de olika "stuprörsorganisationerna”. Ett viktigt avslutande delprojekt i de EU-finansierade utvecklingsprojekten är således att implementera det nya arbetssättet och etablera en stadigvarande processorganisation.

8. Ett lärande för utveckling
Ett ofta förbisett faktum i utvecklingsprojekt är att det krävs ett lärande för att få till stånd en utveckling. Ofta handlar det om att tydliggöra kunskaper och insikter om verksamheten, som finns hos enskilda personer i organisationer som ingår i projektet, för alla aktörer och beslutsfattare. Det gäller att se till att projektarbetare och beslutsfattare har eller får en ”utvecklingskompetens”, dvs. kunskaper om projektstyrning, utvecklingsmetoder, individpsykologiska och gruppdynamiska processer som påverkar utvecklingsarbetet. Här finns en utmaning för hur EUs stödformer, som till sin natur är ”stuprör”, ska kunna utnyttjas i ett och samma projekt. Stöd till lärande (kompetensutveckling) ska sökas från PO 1 och anses av ESF-rådet inte kunna ingå i ett projekt med stöd från PO 2.

Målsättning

Övergripande mål för hela projektet (inkluderande efterföljande genomförandeprojekt) är att rusta Dalarna (både arbetsgivare och arbetslösa) att möta ovanstående beskrivna problem, så att människor hittar sin plats och företagen hittar människor till olika arbetstillfällen. Allt för att uppnå en smartare, mer hållbar och mer inkluderande tillväxt.

Förstudien ska:
• synliggöra vad som gjorts, görs och lärts inom problemområdena (se nedan)
• utgå från regionala utvecklingsbehov, identifierade utmaningar och problemställningar i kommunerna
• identifiera områden där mervärden för samarbete mellan kommunerna kan finnas
• bjuda in andra aktörer som har idéer och projekt kring målgrupperna
• analysera hur ett samarbete kan organiseras, på strategisk och operativ nivå
• identifiera möjligheter och hinder för kommande genomförandeprojekt
• ge förslag till efterföljande utvecklingsprojekt
• föra en bred dialog kring detta med berörda intressenter.
Under förstudien kommer det att utkristalliseras vilka delar som inte kommer att höra till projekt inom Socialfonden. Det är viktigt att helheten finns med från början.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Det kommer att genomföras en utbildning i ämnet (korta pass på de olika mötena för styrgrupp, konferenser och arbetsmöten) samt se till att projektledare och projektgruppen har kompetens i detta område. Vi kommer att ta in en expert utifrån som kan ge stöd samt ta fram en sammanställning på vilka områden som ska satsas på i genomförandet. För oss handlar tillgänglighet mycket om att bemöta människor där de befinner sig och ha ett förhållningssätt där de kan känna sig bekväma och att de känner att de har makt över sina liv (empowerment).

Transnationellt samarbete

Projektet kommer att välja ut några intressanta/kända projekt/verksamheter som finns i EU. Dessa kommer att tas kontakt med för att utbyta erfarenheter och se möjligheter för gemensamma projekt i framtiden.

Kommun

  • Avesta
  • Borlänge
  • Falun
  • Gagnef
  • Hedemora
  • Leksand
  • Ludvika
  • Malung
  • Mora
  • Orsa
  • Rättvik
  • Smedjebacken
  • Säter
  • Vansbro
  • Älvdalen