Logotyp på utskrifter

Dalakompetens

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareMalung-Sälens kommun, Lärcentrum
KontaktpersonNinni Guthrie
E-postninni.guthrie@telia.com
Telefonnummer0280-18000
Beviljat ESF-stöd8 500 000 kr
Total projektbudget8 500 000 kr
Projektperiod2011-08-01 till 2013-12-31
RegionNorra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Dalakompetens avser att i samhandling med privat och offentlig sektor utveckla förutsättningar för en inkluderande tillväxt i regionen genom att individer berörda av processen för vuxnas livslånga lärande utvecklar aktuell kompetens i enlighet med Next Generation learning, NGL.

Bakgrund

Samhällets förändring leder till att hänsyn måste tas till nya behov. Strukturer som fungerat under lång tid fungerar inte längre. Omfattande förändringar i samhället brukar kallas paradigmskiften. Håkan Hydén, professor vid Lunds universitet menar att de olika paradigmen inte följer sammanhängande efter varandra, utan under en mellanperiod existerar två samhällen parallellt, fast i olika faser. Utvecklingen går inte att besluta eller styra fram. Vad man kan och bör göra, är att skapa strukturer som stödjer utvecklingen och att hantera konsekvenserna.
I EU 2020 betonas vikten av ett fortsatt lärande, att IT-kompetens är en mycket viktig fråga och att olika utbildningssystem bör kunna blandas för individen. En nyckelkompe-tenser som identifierats är också att ”lära att lära”. För att klara att fylla på all den kun-skap som krävs för att upprätthålla aktuella kompetenser i arbetslivet kommer indivi-dens egen initiativkraft att spela större roll. Kvalifikationsramverk kommer att visa vad som krävs och alla berörda, inklusive individen själv behöver ta egna initiativ för att det ska fungera. Därför är det angeläget att vidareutveckla det formella utbildningssystemets strukturer och anpassa verktyg inom informations- och kommunikationsteknolo-gin för att möjliggöra ett flexibelt lärande. Man menar också att tillväxt sker lokalt och regionalt.
Enligt ekonomiprofessor Richard Florida, Toronto University, utgör kriteriet tolerans för olikheter en av tre väsentliga faktorer som behöver prägla ett framgångsrikt samhälle. De övriga två är god teknologisk kunskap och ett stort mått av kreativitet. Han beskriver en värld som lämnat den industriella eran och klivit in i den kreativa. Richard Florida uttalade 2006 att Sverige är det land i världen som har bäst förutsättningar i dessa tre avseenden.
I regeringens måldokument ”En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013” betonas att utbildningssystemet och tillgång till kompetensutveckling för anställda och arbetslösa är av avgörande betydelse för den ekonomiska tillväxten, produktiviteten och sysselsättningen på lång sikt. I en rapport publicerad 2010 skriver man att en annalkande arbetskraftsbrist blir särskilt tydlig i enskilda regioner. Den är inte enbart ett resultat av den demografiska utvecklingen utan också en följd av bristande matchning av kompetens. För att mildra framtida effekter av den demografiska utvecklingen behöver matchningen mellan utbud och efterfrågan på kompetens fungera väl vilket ställer krav på ett fungerande utbildnings- och kompetens-försörjningssystem. Efter rapporten gav regeringen regionala självstyrelseorgan och samverkansorgan uppdraget att etablera kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt.
Enligt svenska forskare måste framtidens vuxenutbildning, såväl i kommunal som i privat regi, förändras från att vara inriktad på specifika kompetenser till att vara en del av en ständigt utvecklande process för den enskilde. Den måste erbjuda två utbud. Ett som baseras på nationella kurser och ett som är skräddarsytt för regionala behov och tillväxtarbete. Möjligheten att avsätta tid för studier minskar och mer lärande behöver ske på arbetstid och ute på arbetsplatsen. För vuxenutbildningen betyder det att det inte räcker med att utveckla ett mer moderniserat system av traditionell vuxenutbildning utan det måste till en systemförändring.
Dalarnas regionförbund har tidigt identifierat dessa behov och har påverkat utveckling-en även på nationell nivå. I regionens utvecklingsplan presenteras fem vägval för utveck-ling. Ett av dem benämns ”det bärkraftiga Dalarna” och betonar betydelsen av näringsli-vets förändrings- och konkurrensförmåga, samt att främja kompetensförsörjning som möter näringslivets och samhällets behov. I ett missiv till regeringen 2009, med anled-ning av det kritiska konjunkturläget, beskrevs aktiva insatser inom kompetensförsörj-ning som ett prioriterat område för länet. I en intervju med avgående ordförande för Region Dalarna strax före årsskiftet angav han återigen kompetensförsörjningen som det högst prioriterade utvecklingsområdet för länet. En förestående arbetskraftsbrist blir särskilt tydlig i Dalarna. Länet har en åldrad befolkning och ligger fram till 2016 först i raden av län vad det gäller pensionsavgångar. Arbetskraftsbristen är också en följd av bristande matchning av kompetens. Enligt AF:s uppföljning ser företagen posi-tivt på framtiden och mer än hälften av dalaföretagen tror på ökad efterfrågan på varor och tjänster på tolv månaders sikt. Sysselsättningen ökar totalt både 2010 och 2011och bristen på kvalificerad personal är oroande. Företagarnas Småföretagarbarometer 2010 visar att orderingång och omsättning i länets företag ligger klart över riksgenomsnittet men att brist på kompetent arbetskraft är det största hindret för expansion. De grupper som idag står utanför arbetsmarknaden domineras av invandrare, ungdomar och personer med funktionshinder. Med rätt kompetens har även dessa grupper goda förutsättningar komma in på arbetsmarknaden. Viktigt är också att även de individer som finns i arbete idag har möjlighet att upprätthålla aktuell kompetens.
Den kommunala vuxenutbildningen kan genom sin organisation i samtliga landets kommuner bli en viktig aktör. Alla anställda med uppdrag att arbeta med processkedjan från att identifiera behov till att genomföra kompetensutvecklingsinsatser blir nyckelpersoner i arbetet att skapa förutsättningar för andra individer att upprätthålla aktuell kompetens. De måste därför själva utveckla sin kompetens att använda utbildningsformer som fungerar i det kreativa samhället. I annat fall riskerar de att inte klara att utföra sina uppdrag. Vuxenutbildningen i Dalarna samverkar för regional utveckling genom föreningen DalaWux. Samarbetet utgår från Region Dalarnas tillväxtplan, AF:s rapport om Arbetskrafts- och kompetensförsörjning, stora skillnader i vuxenutbildningens utbud och behov och regeringens satsning på yrkesutbildning. Föreningens mål är att identifiera och tillgodose den regionala arbetsmarknadens behov av kompetens, nyttja offentliga resurser effektivt och bi-dra till att tillgänglighet och möjlighet till utbildning är likartad i hela länet. Fokus har varit att ta reda på behov av utbildning hos anställda och på arbetsplatser i länet.
Genom dialog med ansvariga för kommunernas vuxenutbildningar och övriga samar-betspartners har följande huvudproblem och identifierats:
1. De närmaste årens demografiska utveckling innebär att allt färre unga skall försörja allt fler äldre och att bristen på arbetskraft med rätt kompetens blir allt mer tydlig.
2. Omställningen på arbetsmarknaden, ny teknik och ett specialiserat arbetsliv kräver kontinuerlig utveckling av kompetenser. Befintliga system för kompetensförsörjning har för trubbiga verktyg och långsam process för att identifiera, matcha och tillgodose individers och arbetslivets kompetensbehov på en snabbt föränderlig och dynamisk arbetsmarknad.

Följande orsaker har identifierats: Beslutsfattare och personal brister i omvärldsorien-tering och sitter fast i industrisamhällets strukturer. Personalen hos utbildningsanordnare och företag saknar kunskap om nästa generation lärande. Bristande matchning av behov och befintligt utbildningsutbud. Företagen är ovana vid och har inte kompetens att identifiera sina egna utvecklingsbehov. Oklart vart anställda och företag vänder sig för att nå anordnare av efterfrågad kompetens. Kulturskillnader finns mellan skola och arbetsliv. Bristande kompetens hos personal och arbetsplatser att tillvarata funktionshindrades kompetens. Bristande kompetens hos personal och arbetsplatser om jäm-ställdhet. Brist på samordning av resurser mellan t ex privata och offentliga system samt mellan olika skolsystem. Det saknas information på olika språk.

Syfte

Under förprojekteringen skall vi förbereda projektet så att det under genomförandefasen ska arbeta för följande två övergripande syften:
1. Kompetent personal som matchas mot arbetsmarknadens behov. Den samhällsförändring som beskrivs i ansökans inledande text medför att det behövs en i det närmaste helt ny utgångspunkt för synen på lärande. Skolan går från att vara en institution där det mesta av formen och innehållet för studierna bestämts av skolans personal och genomförs inne i skolan till att fungera som ett nav som administrerar kompetensutveckling samt bedömer och intygar kompetens och färdigheter som inhämtas ute i övriga samhället. Utveckling av kompetens blir lagarbete mellan enskilda individer, arbetsgivare, handledare på arbetsplatsen och skolans personal. Kompetens som har inhämtats utanför det formella utbildningssystemet t ex genom eget arbete, behöver valideras mot formella kompetensbevis. Individuella utvecklingsplaner behöver utarbetas med hänsyn tagen till bl a individens personliga förutsättningar, befintlig kompetens, arbetsmarknadens och den specifika arbetsplatsens behov samt den miljö i vilken det fortsatta lärandet ska ske. Informations- och kommunikationsteknik behöver användas för att öka tillgänglighet och flexibilitet i studierna. Bedömning och värdering av kompetens kommer i hög grad att ske i samråd med yrkesmän, som fungerar som handledare ute på arbetsplatserna. Rörligheten på både den nationella och den internationella arbetsmarknaden behöver öka och kunskap måste därför finnas om de europeiska kompetensramverken, dess avsikter och riktlinjer. Kommunernas och övriga arbetsgivares ordinarie verksamhetsspecifika kompetensutvecklingsinsatser klarar inte att i den egna enheten åstadkomma denna förändring. Den kräver regionala utvecklingsinsatser där samtliga berörda yrkesgrupper tillägnar sig en gemensam förförståelse för det nya samhällets behov.
2. Skapa förutsättningar för att vuxenutbildningen i Dalarna är ett strategiskt verktyg för kommunens och regionens utveckling och tillväxt i det kreativa samhället präglat av kunskap, innovation, utbildning och digitalisering.
Med berörda målgruppers gemensamma förförståelse för samhällets nya behov och möjligheter för strategisk kompetensförsörjning, skapas förutsättningar för en långsiktigt hållbar regional samverkan där vidare utveckling kan på bred front genomföras i överensstämmelse med regionala, nationella och europeiska målsättningar. Med kunskap om det nya samhällsperspektivets behov kan berörda individer fortsätta att kritiskt analysera sin omvärld, förbättra sitt omdöme, vidareutveckla sitt eget lärande, skapa delaktighet och förstärka det gemensamma lärandet med samverkande organisationer, företag och föreningar. Ansvariga för denna ansökan avser också att ansöka om medel i den nationella utlysningen i Programområde 2 med D.nr: 2010-5090003 för att därmed få möjlighet att genom samhandling med två andra regioner vidareutveckla de strukturer som krävs för en strategisk och hållbar framtida utveckling som bidrar till att Dalarna kan påvisa en smart och hållbar ekonomi med hög sysselsättning, produktivitet och social sammanhållning.

Målsättning

Under förprojekteringen är målet att:
1. Färdigställa organisationen för genomförandet
2. Få med ytterligare relevanta aktörer
3. Fördela arbetet mellan alla medaktörer så att varje aktör bidrar på maximalt sätt i genomförandet av projektet
4. Färdigställa projektplan för genomförande.

För genomförandefasen är de preliminära målen följande:
1. 1 200 individer ur de aktuella målgrupperna, i vilka ingår män, kvinnor och individer med utländsk härkomst, har genomgått kompetensutvecklingsinsatser.
2. 75 % av deltagarna i projektet upplever att de efter genomfört projekt har kunskap om framtidens pedagogiska utmaningar och kompetens att utvecklas vidare
3. Samtliga berörda målgrupper och samverkansparter i projektet upplever att vuxenutbildningen i Dalarna är ett strategiskt verktyg för kommunens och regionens utveckling och tillväxt.
4. Berörda parter i samtliga kommuner i Dalarna känner till vilka förutsättningar som krävs för en kontinuerlig samverkan mellan utbildningssystemet och det omgivande samhället, så att arbetsmarknadens behov och individers efterfrågan kan matchas.
Målen kan komma att revideras under mobiliseringsfasen.

Målsättningarna i projektet utgår från följande tre temaområden med specificerade mål för förprojekteringen som benämns delmål.

Temaområde 1 - Pedagogisk utveckling och förnyelse
Det formella utbildningssystemets pedagogiska upplägg är fortfarande till stora delar synonymt med det system som byggts upp för att tillgodose Industrisamhällets behov. Det är för många sinnebilden för skola. Bilden finns i alla led, hos beslutsfattare, beställare av utbildning, utbildningsanordnare och även hos de som ska utbildas. I samhällets snabba förändringstakt klarar inte industrisamhällets utbildningssystem av den flexibilitet som krävs. För att få till stånd en nödvändig förändring avser vi att utbilda ett så stort antal individer inom strategiskt viktiga områden att de ska utgöra en kritisk mängd som kan åstadkomma varaktig förändring och vidare utveckling.
I projekt Dalakompetens vill vi etablera en gemensam och realistisk bild av nuläge, önskad utveckling samt kunskap om möjligheter och metoder för alla berörda parter.
För att lärandet ska bli optimalt avser vi i projektet att arbeta med skarpa case. Projektdeltagarna använder flexibla pedagogiska former med stöd av informations- och kommunikationsteknik. Högskolan Dalarna kan här vara en ovärderlig resurs med sitt långt framskridna arbete och höga ambition vad det gäller pedagogisk utveckling med teknikstöd.
En bild av framtidens utbildningssystem gavs av professor Bert Ståhlhammar i mitten av 1990-talet: Skolan kommer i framtiden att utgöra ett nav som administrerar kunskap men lärandet kommer att ske ute i arbetslivet.
Enligt forskningsrapporter i Långtidsutredningen 2011 visar flera nationella och internationella forskningsresultat att lärande på arbetsplats har många fördelar vad det gäller studieresultat och möjligheten att få ett arbete. Befintliga utbildningsformer med inslag av arbetsintegrerat lärande visar på många intressanta erfarenheter och goda resultat som en utvecklad samverkan mellan skola/arbetsliv har medfört. Man har i dessa sammanhang kunnat ana den potential som ligger i att samordna de resurser som sätts till för studerandes lärande med arbetsplatsens egna behov. När en lärprocess förläggs ute i arbetslivet påverkar det även organisationens syn på sitt eget lärande. Arbetsintegrerat lärande ger också lärare större möjlighet att upprätthålla aktuell kompetens.

Delmål 1: Kartlägga vilka kompetenser som krävs för att projektdeltagarna ska ha förutsättningar att fortsätta arbeta och utvecklas i enlighet med de nya förutsättningar som det kreativa samhället skapar.
Delmål 2: Identifiera viktiga intressenter som bör ingå i projektet för att skapa goda förutsättningar för måluppfyllelse.

Temaområde 2 – Lokal motor och mäklare för kompetensförsörjning Enligt siffror som presenteras av TCO är förändringstakten av kompetens i vårt land idag 10%/år. Arbetslivet måste lära nytt, lära om och lära mer. Företag ser dock ofta tid för kompetensutveckling som tid utan produktion och intäkter samtidigt som brist på kompetensutveckling på sikt riskerar att slå ut företagen från en allt mer konkurrensutsatt marknad. All statistik visar att kompetensutveckling tenderar att minska i förhållande till företagens storlek. I Dalarna tillkommer det faktum att länet rent allmänt har och har haft en låg utbildningsnivå och att utbildning inte prioriteras särskilt högt.
Det livslånga lärandet förutsätter en kontinuerlig samverkan mellan utbildningssystemet och det omgivande samhället, så att arbetsmarknadens behov och individers efterfrågan kan matchas. I regeringens budgetproposition 2011 påpekar man att kommunerna har i uppgift att medverka till att en infrastruktur som stödjer den vuxnes behov av utbildning och kompetensutveckling på olika nivåer och med olika syften utvecklas. Med infrastruktur för vuxenutbildningen avses alla de insatser som samhället, den enskilde, arbetslivet och olika organisationer gemensamt står för i syfte att skapa goda förutsättningar för den vuxne att delta i ett livslångt lärande. Samverkan avseende koordinering av resurser har även starkt fokus på EU-nivå.
En aktuell fråga är också hur satsningen på kompetensförsörjning/utveckling påverkar tillväxten i länet och hur man kan mäta resultaten av satsningarna.
När de som ansvarar för en verksamhet planerar sin budget saknas ofta verktyg som kan synliggöra vad investeringar i rehabilitering och förebyggande insatser ger tillbaka i ren vinst. För att råda bot på det har olika metoder utvecklats. Ekonomin kan då fungera som ett stöd för verksamhetsansvariga i beslut om olika förebyggande insatser och rehabilitering.

Delmål 3: Identifiera vad som krävs för att en kontinuerlig samverkan mellan utbildningssystemet och det omgivande samhället, så att arbetsmarknadens behov och individers efterfrågan kan matchas.
Delmål 4: Etablera transnationella kontakter som under projekttiden ger möjlighet till erfarenhetsutbyte vad det gäller kompetensanalyser och kompetensförsörjning.
Delmål 5: Identifiera lämplig metod alternativt metoder för att mäta vuxenutbildningens effekter för tillväxt i länet.

Temaområde 3 – Jämlikhet, integration och tillgänglighet
Inom detta tema finns målsättningen att tillvarata den befintliga arbetskraftsreserv, som idag står utanför arbetsmarknaden samt att öka kunskapen om dessa gruppers behov och de värden de tillför. Enligt AF:s prognoser för Dalarna finns det ett så stort arbetskraftsbehov de närmaste fem åren att länet behöver inflyttning. Det medför extremt goda möjligheter för grupper som av tradition har svårt att komma in på arbetsmarknaden.
Det tar lång tid för många nyanlända flyktingar och deras anhöriga att komma in på arbetsmarknaden. Efter tre år i Sverige är det bara 30 procent av nyanlända invandrare med flyktingbakgrund som har arbete. För kvinnor är mediantiden 10 år från uppehållstillstånd till arbete. Ett problem är avsaknad av nätverk, kontakter och referenser på den svenska arbetsmarknaden. Enligt ekonomiprofessor Richard Florida, idag verksam vid Toronto University i Canada, utgör kriteriet tolerans för olikheter en av tre väsentliga faktorer som behöver prägla ett framgångsrikt samhälle. En styrka för projektets alla delar bör vara att genomgående uppmärksamma dessa grupper behov och möjligheter. Därigenom stärker vi även övriga intressenters förutsättningar.

Delmål 6 : Kartlägga vilka kompetenser som krävs angående jämlikhet, jämställdhet, integration och tillgänglighet hos projektdeltagarna för att de ska bidra till att underlätta att tillvarata den befintliga arbetskraftsreserv som idag står utanför arbetsmarknaden.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet för personer med funktionshinder omfattar fyra integrerade delar:
1. Fysisk tillgänglighet innebär att arbetsplatsen är så utformad att det är möjligt för alla att ta sig fram på ett enkelt sätt och fungera i arbetssituationen.
2. Tillgänglig verksamhet handlar om hur vi förhåller oss till varandra. Genom förståelse, medvetenhet och kunskap skapas arbetsplatser där medarbetarna inte känner sig diskriminerade.
3. Kommunikativ tillgänglighet - möjligheten att höra och delta i diskussioner bygger på att kommunikationen möjliggörs. Det sker t ex genom teckentolkning, teleslinga och en god akustisk miljö samt ett intranät som är användbart för den som är blind.
4. Informativ tillgänglighet – informationen måste vara utformad på ett sådant sätt att alla kan tillgodogöra sig den. Det kan t ex innebära att informationsmaterial behöver presenterar genom flera olika media. I diskrimineringslagstiftningen definieras funktionshinder ”varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsning av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada, eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå” (§ 2 i lag (1993:132))

Att öka kunskapen om tillgänglighet och funktionshinder är en grundläggande förutsättning.

I förprojektering kommer vi att sätta grunden för det fortsatta arbetet med tillgänglighet för personer med funktionshinder och utarbeta rutiner för hur vi ska säkra tillgänglighetsperspektivet. Vi kommer att använda oss av handikappanpassade lokaler för utbildningsinsatser. Utbildningar ska vara möjliga att genomföra på ett sådant sätt att t ex personer med hörsel- och synnedsättning, läs- och skrivsvårigheter eller koncentrationssvårigheter kan delta på lika villkor. Informationsmaterial, såväl inför som under projektets olika faser och utbildningar m m, ska vara utformat så att projektet hela tiden är tillgängligt för alla oavsett funktionsförmåga.

Utbildarna kommer att få information kring de tillgänglighetsaspekter som bestämts ska ingå i utbildningen.
Tillgängligheten måste bevakas i varje enskilt fall och projektpersonalen kommer att samråda med utbildningsanordnare så att nödvändiga åtgärder vidtas.

ESF:s Processtöd med expertkompetens inom området kommer att anlitas i förprojekteringens planering och extern utvärderare ska kontinuerligt följa hur tillgänglighetsfrågorna beaktas i genomförandefasen.

Jämställdhetsintegrering

Utifrån resultaten av SWOT-analysen kommer vi att göra en plan för jämställdghetsintegrering i genomförandedelen. I förstudien kommer vi att identifiera nyckelpersoner som utbildas inom området. Nyckelpersoner är t ex utbildningsleverantörer och ledamöter i styrgrupp. Innehållet i utbildningarna kommer att utarbetas med utgångspunkt från vad som har framkommit i SWOT. Dessa personer blir en viktig resurs i arbetet med att medvetandegöra och öka kunskapen om jämställdhetsintegrering för övriga personer involverade i projektet.

Resultaten från förprojekteringen skall på olika sätt synliggöras för projektdeltagare och kan ligga till grund för olika utbildningsinslag i projektgenomförandet.

Perspektivet ska genomsyra marknadsföring, hemsida, utbildningsinnehåll och utbildningsmaterial som används i de utbildningar som genomförs för projektdeltagare.

Vi ska eftersträva en jämn könsfördelning bland projektets personal, deltagare i styrgrupp och referensgrupp.

Vi kommer dessutom att nyttja ESF:s processtöd.

Genom analysmetoden 4R kommer vi under projekttiden att analysera hur könsfördelningen förhåller sig mellan aktörer, verkställare och aktuella målgrupper och hur våra resurser fördelas på respektive kön. Vi kommer att ställa frågan och analysera varför det ser ut som det gör och ev. formulera nya mål och åtgärder.

Med anledning av projektets planer på att involvera anställda i skarpa utbildningscase från vård- och omsorg, besöksnäring och industri finns tankar på att skapa förutsättningar för utbyte mellan projektdeltagare i de olika branschområdena. Att ta tillvara och värdera kvinnors och mäns erfarenheter och kunskaper är en viktig utvecklingsfråga som kommer att belysas under projektet. I genomförandeprojektet blir det därför viktigt att lyfta frågor som handlar om att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden.
I t ex fysiska nätverk eller digitala diskussionsforum kan resultat och tankar angående jämställdhetsintegration i eller i anslutning till projektet diskuteras mellan aktörer, verkställare och målgrupper. Eftersom målgrupperna representerar yrkesområden som domineras av kvinnor respektive män samt även områden med mer könsneutral bemanning, bör tvärdiskussioner både vara intressanta och utvecklande.

Transnationellt samarbete

De övergripande samhällsproblem som Dalakompetens avser att medverka till att lösa är:
1. De närmaste årens demografiska utveckling innebär att allt färre unga skall försörja allt fler äldre och att bristen på arbetskraft med rätt kompetens blir allt mer tydlig.
2. Omställningen på arbetsmarknaden, ny teknik och ett specialiserat arbetsliv kräver kontinuerlig utveckling av kompetenser. Befintliga system för kompetensförsörjning har för trubbiga verktyg och långsam process för att identifiera, matcha och tillgodose individers och arbetslivets kompetensbehov på en snabbt föränderlig och dynamisk arbetsmarknad.

Dessa problem är gemensamma med resten av EU och beskrivs också i EU 2020.
Flera länder har påbörjat arbetet med att utarbeta lösningar men har kommit olika långt. Storbritannien är ett av de länder som tidigast tog sig an arbetet med att verkligen försöka identifiera kompetensbehov hos både individer och arbetsplatser och att skapa utbud av utbildning med utgångspunkt från det. Dessutom har man arbetat fram auktoriserade centrum för erkännande av kompetens genom validering. Arbetet är en medveten satsning från Storbritanniens regering som har anslagit stora summor för denna utveckling. Landet har också legat först i raden att göra en nationell tolkning av det Europeiska kompetensramverket European Qualification Framework, EQF, som är en nyckel för att identifiera kompetensnivåer utifrån s.k. ”learning outcome” vilket handlar om resultaten av den studerandes lärande snarare än intentionerna i målen för en utbildning eller kurs. Ramverket ställer sig därmed över alla de formella utbildningssystemen och kan även inkludera kompetens som inhämtats på andra arenor än i skolan. Systemet avser att öka möjligheterna för arbetskraftens rörlighet både nationellt och internationellt. YH-myndigheten har av svenska regeringen fått uppdraget att göra en nationell tolkning av systemet men arbetet har inte kommit så långt som i Storbritannien.
I vårt projekt har vi stor glädje av att ta del av de erfarenheter som gjorts i Storbritannien om hur de identifierar behov, hur de tillgodoses, vem betalar vad, hur tillvaratas informellt lärande och hur avser man att använda EQF i skarpt läge. Vi kan bidra med våra erfarenheter av flexibla pedagogiska lösningar som arbetsintegrerat lärande, användande av teknik för att stödja pedagogiken och regional samordning av insatser.
Vår kontakt är:
Andrew Dean, Exeter, England. Han arbetar för University of Exeter med omvärldsanalyser ("Observatorium") och kopplingen kompetensbehov-kompetensutveckling.
http://www.exeter.ac.uk/

Deltion College är en stor modern utbildningsanläggning i Zwolle i centrala Holland. Det är en kombinerad gymnasie- och vuxenutbildning med betydande inslag av uppdragsutbildning för lokala och regionala företag och myndigheter. Här erbjuds en rad yrkesutbildningar och yrkeskurser, samt allmänna ämnen för 16 000 ungdomar och vuxna varje år. Arbetsförmedlingen på orten har en utvecklad samverkan med Deltion eftersom utbildning och kompetensutveckling ses som den självklara vägen från arbetslöshet till arbete.
Deltion College är ett regionalt utbildningscentrum. Det finns ca 40 liknande utbildningscentrum över hela Holland. Varje centrum ägs av en icke vinstdrivande stiftelse men finansieras till 95% av statliga anslag. Det ingår praktik i alla yrkesutbildningar men bara på certifierade arbetsplatser. Deltion College ser sig som viktig samarbetspart för företag, arbetsförmedling och andra myndigheter. Man samarbetar med 7 500 olika organisationer inom och utom den egna regionen. Förutom utbildning erbjuder de också kompetensinventering för företag och myndigheter.
Det intressanta är att de har valt att kraftsamla sin yrkes- och vuxenutbildning såväl inför inträdet i arbetslivet som parallellt med yrkeslivet.
För oss är det här intressant att ta del av den samverkan som sker med övriga intressenter för att upprätthålla aktuell kompetens hos individer och arbetsplatser och hur man arbetar med kompetensinventering för företag och myndigheter. Intressant kan också vara att ta del av vad som krävs för att som företag bli certifierad som plats för lärande.
De i sin tur kan säkerligen med intresse ta del av vilka nyckelaktörer vi ser som samverkansparter för hållbar regional kompetensförsörjning och de flexibla pedagogiska lösningar vi redan har erfarenhet av och som vi avser att vidareutveckla.
Vår kontakt är:
Herman Zwakenberg, Zwolle, Nederländerna. Han är Deltion Colleges EU-samordnare.
http://www.deltion.nl/

När vi lämpligast besöker respektive transnationell part, vem som lämpligast deltar och de exakta målsättningarna med besöken kommer att diskuteras och beslutas i samråd med extern utvärderare och styrgrupp. Möjligheten till dialog över internet och genom sociala medier bör ingå i planeringen. Det kan ge möjlighet att förbereda besöken väl, involvera fler samarbetsparter och även deltagare.

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Falun
  • Borlänge kommun Vuxenutbildningen
  • Coompanion Dalarna
  • Falu Kommun
  • FÖRETAGARNA DALARNA
  • Gagnefs Kommun, Utvecklingscentrum
  • Hedemora Lärcentrum
  • Huvudkontor
  • Idrottsrådet Malung-Lima-Sälen
  • Kommunkansliet
  • Leksand kommun
  • Lärcentrum
  • Lärcentrum Malung, Malungs kommun
  • Mora kommun
  • Orsa lärcentrum, AME
  • Region Dalarna
  • Rättviks Gymnasium/Lärcentrum
  • Spendrups Bryggeri Grängesberg
  • Västerbergslagens Utbildningscentrum, VBU
  • Älvdalens Gymnasieskola Vux

Deltagande aktörer

  • ABB AB
  • Arbets- och Utbildningskoopera
  • Arbetsförmedlingen Falun
  • Borlänge kommun Vuxenutbildningen
  • Coompanion Dalarna
  • Falu Kommun
  • Gagnefs Kommun, Utvecklingscentrum
  • Hedemora Lärcentrum
  • Huvudkontor
  • Högskolan Dalarna Dalacampus Näringsliv
  • Idrottsrådet Malung-Lima-Sälen
  • Kommunkansliet
  • Leksand kommun
  • Lärcentrum
  • Mora kommun
  • Orsa kommun
  • Region Dalarna
  • Rättviks Gymnasium/Lärcentrum
  • Spendrups Bryggeri Grängesberg
  • Västerbergslagens Utbildningscentrum, VBU
  • Älvdalens Gymnasieskola Vux

Kommun

  • Avesta
  • Borlänge
  • Falun
  • Gagnef
  • Hedemora
  • Leksand
  • Ludvika
  • Malung
  • Mora
  • Orsa
  • Rättvik
  • Smedjebacken
  • Säter
  • Vansbro
  • Älvdalen