Logotyp på utskrifter

Coaching projektet i Sandviken-Hofors

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareArbetsmarknads- och trafikförvaltningen, Eu-enheten
KontaktpersonAnders Johansson
E-postanders.johansson@sandviken.se
Telefonnummer026-24 11 11
Beviljat ESF-stöd19 592 496 kr
Total projektbudget64 610 554 kr
Projektperiod2009-02-01 till 2013-12-31
RegionNorra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Coachingprojektet i Sandviken/Hofors är ett projekt som dels syftar till att komma tillrätta med ungdomars och invandrares utanförskap och bidragsberoende. Dels syftar det till att förbättra, fördjupa och permanenta samverkan mellan Sandvikens & Hofors kommuner, Arbetsförmedlingen och näringslivet.

Bakgrund

Arbetskraftsförsörjning-en utmaning inför de kommande åren!

Inom de närmaste åren kommer den svenska arbetsmarknaden att ställas inför stora omställningskrav på grund av en krympande industrisektor och en växande tjänstesektor, vilket kommer att innebära ökade krav på arbetskraftens utbildningsnivå och på dessas rörlighet. Om vi till detta lägger att vårt samhälle är inne i en period där den demografiska kartan håller på att ritas om, genom att en allt mindre del av befolkning skall försörja en allt större andel pensionärer som dessutom blir allt äldre, så inser vi att det kommer att ställas höga krav på att den så kallade arbetskraftsreserven utnyttjas till fullo. Arbetskraftsreserven definieras normalt som den del av arbetskraften som inte är förvärvsarbetande, det vill säga de som är arbetslösa av en eller annan orsak.

Att den svenska regeringen nu jobbar efter vad som kallas för arbetslinjen, är ett direkt utslag för det ovan redogjorda läget. Arbetslinjen innebär att alla resurser inom arbetsmarknadspolitiken skall användas för att bryta utanförskapet på arbetsmarknaden, skapa flera nya jobb och flera nya företag. Själva matchningsprocessen mot arbete anses av regeringen vara av avgörande vikt för att bryta människors utanförskap och bidragsberoende. Vidare siktar regeringen in sig på att göra det mer lönsamt att arbeta än att uppbära olika former av ersättning och det tydligaste exemplet på detta är förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen.

Regeringens linje, plus en stark konjunktur, har skapat incitament för allt fler personer att söka sig bort från bidrag och ut till ett arbete eftersom de tjänar ekonomiskt på detta. Detta kan vi se i de siffror som har presenterats under de senaste två åren. Under augusti 2007 anmäldes totalt 64 000 nya lediga jobb till Arbetsförmedlingen. Arbetslösheten sjönk till 3,3 procent, jämfört med 4,2 procent samma månad 2006. Ser vi idag på siffrorna för augusti 2008 kan vi konstatera att konjukturen är på väg att vända. Detta syns så väl i antalet anmälda lediga jobb som i antalet nylagda varsel. Det syns också om vi tittar på antalet personer som är anmälda som arbetslösa och i statistiken över antalet personer som befinner sig i program. Den totala siffran över antalet arbetslösa är fortfarande låg, 3,0%, men visar på en stigande trend.

Problemet är att regeringen inte når fram till alla som befinner sig i utanförskap. De svagaste grupperna i samhället visar tydliga tecken på att inte kunna dra någon fördel av det förbättrade läget på arbetsmarkanden och i dessa grupper tenderar arbetslösheten att till och med öka. Framförallt handlar det om ungdomar och invandrare. Dessa grupper kommer att behöva mer tid och ytterligare insatser för att kunna nå ut på arbetsmarknaden och därmed bryta sitt bidragsberoende. Det är också här vi finner de viktigaste och största segmenten i arbetskraftsreserven.

Under 2007 bedrevs två stycken ettåriga projekt riktade till ungdomar i Sandviken (Ung.Jobb) respektive Hofors (Kompassen). Båda projekten hämtade målgruppen från Individ- och familjeomsorgen där de uppbar försörjningstöd. I båda dessa projekt tillämpades metoden coaching mot arbete eller studier. Unga människor fick under en längre tid möjlighet att tillsammans med en coach formulera mål och medel för att nå fram till det uppställda målet. För vissa personer gick det realtivt fort att nå målet, för andra tog det längre tid. Slutsatsen från båda projekten är att tidigare, längre och intensifierade insatser ger ett klart positivt resultat. I Sandviken gick 55% till arbete och 16% till studier. I Hofors var resultaten 69% till arbete och 13,5% till studier. Längre och intensivt arbete utifrån ett individuellt synsätt tycks alltså stödja resonemanget ovan.

Samtidigt vet vi att de kommande pensionsavgångarna leder till en ökad efterfrågan på ersättningspersonal, även om storleken på efterfrågan med största sannolikhet kommer att variera från sektor till sektor. Det finns rapporter som visar på att vissa arbetsställen där medelåldern är så hög att mer än hälften kommer att försvinna inom en femårs period. En sektor som direkt kommer att beröras av de stora pensionsavgångarna är äldreomsorgen och sjukvården. Det kommer att finnas ett behov av nyrekrytering för att kunna upprätthålla kvalitet och samtidigt ta emot allt större volymer av hjälpbehövande.

Vilka är då de målgrupper som projektet skall vända sig mot för att kunna förse den lokala arbetsmarkanden med arbetskraft? Vi kan identifiera dessa grupper som ungdomar och invandrare.

Slutsatsen för Sandviken och Hofors området blir att det är av största vikt att samhället kan hjälpa till med en god och effektiv resursallokering av arbetskraftsreserven mot de områden som bedöms ha den bästa utvecklingspotentialen. Frågan är vilka segment av näringslivet som vi bör inrikta oss mot? Första och främst blir det naturligt att rikta oss mot våra stora lokala arbetsgivare inom den industriella verksamheten eftersom vi vet att dessa har ett ständigt behov av att anställa kompetent arbetskraft. Vi kan även identifiera hantverksområdet som en mycket expansiv gren av arbetsmarknaden då det råder stor efterfrågan på olika typer av hantverkare. Främst är det inom byggnadsområdet där det finns efterfrågan på elektriker, rörmokare, snickare etcetera.

Inom den offentliga sektorn ser vi ett ökande behov av personal inom vård/omsorg, då andelen hjälpbehövande äldre ökar stadigt. En ökad inflyttning inverkar på barnomsorgsbehovet i våra respektive kommuner och här ser vi en klar efterfrågeökning, samtidigt som vi står inför relativt stora pensionsavgångar inom vård/omsorgssektorn. Det fjärde området där vi kan se ett ökat behov av arbetskraft är handelssektorn. En expansiv arbetsmarknad innebär ökad inflyttning och ett ökat behov av möjligheter till handel. Vi ser idag nyetableringar och en utbyggnad av redan befintliga affärsverksamheter i området, vilket innebär en ökad efterfrågan på personal. Allt detta sammantaget bör därför projektet inrikta sig på att försörja den lokala arbetsmarknaden med kvalificerad och motiverad personal inom områdena industri, hantverk, vård/omsorg och handel.

Den metod som projektet kommer att bygga på är individuell coaching och aktiv studie- och yrkesvägledning där deltagaren utformar en personlig handlingsplan som skall styra vilka aktiviteter/tjänster som denne behöver för att bli anställningsbar inom valt yrke. Erfarna coacher och yrkesvägledare från AMC i Sandviken och Hofors kommer att sörja för att deltagaren uppnår ett så optimalt resultat som möjligt. Till stöd i denna process kommer en handläggare från Arbetsförmedlingen att knytas, dels för att Af:s expertis i matchningsprocessen är viktig för att uppnå ett gott resultat och dels för att insatserna skall komma igång så tidigt som möjligt och därmed göra så att ett inträde i Jobbagarantin för ungdomar kan undvikas eller i sämsta fall underlättas. En djupare samverkan mellan de olika enheterna som ansvarar för unga och invandrare kommer att ge effektivare resursutnyttjande och bättre resultat.

Tillsammans med sin coach kommer deltagaren att slussas ut till de i handlingsplanen specificerade aktiviteter som krävs för att nå fram till ett arbete. Aktiviteterna kommer att tillhandahållas av så väl externa som interna konsulter. Vissa aktiviteter kommer därmed att upphandlas för att ett gott resultat skall erhållas. En schematisk bild över hur detta kommer att se ut ges grafiskt i bifogade handlingar till denna ansökan.

Syfte

Syftet med projektet kan delas in i två delar. För det första skall projektet ge personerna i målgrupperna ungdomar och invandrare möjlighet till direkt eller indirekt inträde på arbetsmarknaden inom de angivna bristyrkesområdena för att bryta sitt utanförskap och sitt bidragsberoende eller förhindra att ett sådant uppstår.

För det andra så skall projektet förbättra, fördjupa och permanenta en samverkan mellan Sandviken & Hofors kommuner, Arbetsförmedlingen och näringslivet i området. Via en sådan samverkan kommer invånarna i respektive kommun att erhålla en förbättrad service, de gemensamma resurserna kan utnyttjas bättre och bidragsberoendet kan komma att minska.

Målsättning

Tanken är att projektet skall fortsätta att utveckla de arbetssätt och metoder och ta tillvara de erfarenheter som gjorts från tidigare projekt så att dessa nu kan appliceras på en större och mer differentierad målgrupp. Deltagarna skall genom individuell coaching och aktiv studie- och yrkesvägledning skapa en god grund för att på sikt bli självförsörjande och därmed minimera risken att de åter hamnar i ett utanförskap och bidragsberoende.

Projektet skall också ha som målsättning att främja samverkan och kunskapsöverföring mellan Sandviken respektive Hofors kommun övriga samverkanspartners så att bästa möjliga resultat för projektets deltagare skall kunna uppnås.

Måluppfyllelsen är att 60 procent av deltagarna, oavsett målgrupp, efter avslutat projekt är självförsörjande då de erhållit arbete eller påbörjat reguljära studier.

100 procent av de deltagare som saknar fullständig gymnasieutbildning skall, genom aktiva insatser, erhålla slutbetyg från gymnasieskolan eller påbörja en yrkesutbildning inom de angivna bristyrkesområdena.

Ledtiderna från arbetslöshet till aktivitet, för ungdomar som är inskrivna vid Af och som uppbär försörjningsstöd via IFO, skall minska från 90-100 dagar till 10-20 dagar.

Alla ungdomar som efter 90 dagar i projektet inte har löst sin situation via arbete eller inträde i reguljära studier, skall föras över i Jobbgarantin för ungdomar.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Alla aktiviterer som kommer att bedrivas inom projektets ramar ska vara tillgängliga för alla. Om så krävs skall en handikappanpassning göras så långt det är möjligt. Ingen skall hindras från att delta i projektet pga funktionshinder.

Våra lokaler är så beskaffade att de utan problem kan nås av dem som har någon form av rörelsehinder. Bekvämlighetsanordningar är av sådan beskaffenhet att alla deltagare i projektet kan använda dem. Då de aktiva insatserna så som kurser, praktik och utbildning planeras tillsammans mellan deltagare och coach, finns här en hög grad av beredskap för att kunna ta med olika funktionshinder i beräkningarna inför själva genomförandet.

Personalgruppen kommer inför starten av projektet att samlas vid ett flertal tillfällen för att arbeta fram processbeskrivningar för hur verksamheten i detalj skall skötas. Normer, förhållningssätt och rutiner kommer att vara en viktig del i detta arbete och skall dokumenteras och finnas tillgängligt för alla medarbetare. Om kompetensutveckling i frågor rörande tillgänglighet och funktionshinder skulle behövas kommer det att klarläggas under detta arbete.

Information kommer att delges projektets deltagare via ett flertal kommunikationskanaler. Information som berör samtliga deltagare kommer att läggas ut på Arbetsmarknadscentrums och Centrum För Arbetes egna hemsidor under en egen rubrik. Det kommer också att finnas informationsblad för viktiga aktiviteter upptryckta och uppsatta på särskilt angivan anslagstavlor. Möjlighet till översättning finns att tillgå via kommunens egen verksamhet.

Kallerser till start av projektet, till uppföljning av handlingsplaner eller till viktiga aktiviteter kommer att kommuniceras via e-mail, sms, telefon eller webb-sida. Vilken typ av kommunikationsmedel som väljs avgörs i samråd mellan deltagaren och coachen. I coachingsituationen finns tolkhjälp att tillgå via kommunens Integrationsenheter.

Tillgänglighets och jämställdhetsarbetet kommer att följas upp och utvärderas löpande av den i upphandling anlitade konsulten.

Jämställdhetsintegrering

Ett mönster på arbetsmarknaden som har varit tydligt under många år är den snedfördelning som finns i yrkesval som män och kvinnor gör. Tendensen är att allt fler kvinnor söker sig till så kallade otraditionella yrken och att tendensen också stärks allt mer. Men även om kvinnor idag inte är lika traditionsbundna i sina yrkesval så är det viktigt att arbetet fortsätter för att göra yrkesvalen än mer könsneutrala. Undersökningar visar att, av alla de av AF klassificerade yrkesbetäckningarna som används på arbetsmarknaden, söker sig majoriteten av kvinnorna bara till ca. 15-20 procent av det totala antalet yrken. Här krävs insatser för att visa kvinnor att chanserna till att hitta nya jobb ökar om de vidgar sitt sökområde.

Männen kan också i hög grad sägas vara traditionsbundna i sina yrkesval. Avsaknanden av män i de ovan nämnda 15 till 20 procenten av yrkena på arbetsmarkanden, t ex inom omsorgen, skola, förskola och vården, är ett problem. De insatser som gjorts för att bryta detta mönster får med all sannolikhet anses som mindre lyckasamma. Därför måste arbetet fortsätta även här.

Ett viktigt mål blir därför att bryta traditionella yrkesval, dvs. kvinnor söker sig mot vård/omsorg eller handel medan männen söker sig till industri eller hantverksyrken, dvs. sträva efter att uppnå en så könsneutral arbetsmarknad som möjligt. Ett sätt att jobba med detta är genom orienteringskurser mot ett otraditionellt yrkesval. Här blandas konventionell yrkesvägledning och studievägledning i kombination med praktik som ett verkyg i förändringsprocessen.

Enligt en genomlysning av arbetsmarknaden och effekterna av arbetsmarknadspolitiken så är andelen som arbetar på olika former av tillfälliga anställningar relativ hög i Sverige i jämfört med andra länder. En förklaring är att detta hänger samman med konjunkturerna. En annan förklaring är att det hänger samman med den förändring av regelverket för tillfälliga anställningar som gjordes under 1990 talet. En effekt av dessa föränderingar har varit att andelen kvinnor som arbetat med olika tillfälliga anställningsavtal är relativt sett vanligare än bland män. År 2000 var siffrorna för kvinnor 18 procent av de sysselsatta medan motsvarande siffror för männen var 13 procent. Det tillfälliga anställningarna är också mycket mer frekvent förekommande bland ungdomar än bland övrigt sysselsatta på arbetsmarknaden.

Det skall vara en av målsättningarna för detta projekt att verka för att inlåsningseffekter av dessa slag på arbetsmarknaden tydliggörs och medvetandegörs bland deltagarna i projektet och bland arbetsgivarna i västra Gästrikland. Genom ett gediget informations- och samverkansarbete riktat mot projektets deltagare, samverkansparter och näringsliv kan en medvetenhet skapas om de problem som uppstår.

Medfinansiärer

  • Af Sandviken/Hofors
  • IFO/ekonomienheten
  • Individ- och familjeomsorgen

Samarbetspartners

  • Af Sandviken/Hofors
  • IFO/ekonomienheten
  • Individ- och familjeomsorgen
  • Södra Gävleborgs distrikt
  • Tillväxtkontoret/AMC

Kommun

  • Hofors
  • Sandviken