Logotyp på utskrifter

Branschmix för livslångt lärande

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareHedemora Näringsliv AB
KontaktpersonAnna Malmestrand
E-postanna@hedemoranaringsliv.se
Telefonnummer070-369 94 69
Beviljat ESF-stöd5 803 300 kr
Total projektbudget5 803 300 kr
Projektperiod2012-01-16 till 2014-06-30
RegionNorra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Syftet med projektet är att underlätta för de anställda och företagen att möta de krav som det framtida kompetensbehovet ställer på dem. Detta sker genom livslångt lärande. Strategiska aspekter som t.ex. jämställdhetsintegrering kommer att beaktas i hela projektet och det livslånga lärandet kommer att främjas genom samverkan med skolan, vuxenutbildningen, den sociala ekonomin och andra. Projkektet har starkt individfokus.

Bakgrund

Anställda i Dalarna och Hedemora står inför en stor utmaning. För att aktivt kunna bidra till att den stora förväntade kompetensbristen i Dalarna dämpas kommer det livslånga lärandet och de anställdas egen kompetensutveckling och rörlighet vertikalt och horisontellt på arbetsmarknaden att bli allt viktigare. Denna utmaning för individerna är visserligen oerhört tuff men samtidigt väldigt angenäm och givande för den enskilde individen.
De branscher som förväntas ha den största kompetensbristen är också de branscher som är de mest könssegregerade (tillverknings- och processindustrin samt vård och omsorg) Detta medför att företagen och de anställda måste bli bättre på att utvecklas med hänsyn tagen till denna förväntade kompetensbrist. Dels krävs det naturligtvis att invandrare och unga snabbare kommer in på arbetsmarknaden och att födelse- och flyttnettot visar mer positiva siffror, men det är minst lika viktigt att anställd personal i företagen idag blir bättre på det kontinuerliga lärandet för att platsa på en arbetsmarknad som kommer att ställa höga krav på effektivitet, anpassning till nya organisationsformer och kompetens.
I EU 2020-strategin menar man att ”… utveckla en kvalificerad arbetskraft som motsvarar arbetsmarknadens behov, främjar kvalitet i arbetet och livslångt lärande” är en av riktlinjerna i strategin. Ett livslångt lärande på organisationsnivå såväl som individnivå, där man har fokus på omvärldsbevakning och medarbetarens eget ansvar för sin egen och arbetsplatsens utveckling kommer därför att prioriteras i detta projekt.
Medlemsstaterna ska sträva mot att främja produktivitet och sysselsättning genom att säkra ett utbud av kunskap och förmågan att omsätta kunskapen i praktiken, d.v.s. kompetens för att matcha efterfrågan på arbetsmarknaden. , Vidare anser man i strategin att det är av vikt att främja geografisk såväl som yrkesmässig rörlighet. I det livslånga lärandet kan man inbegripa ett överförande av informell eller tyst kunskap från den äldre generationen till den yngre. Den formella kunskapen , den informella och den ickeformella är viktiga att synliggöra för att individerna ska kunna bli medvaetna om sin egen kompetens och se vilka behov som de har när de möter en framtida arbetsmarknad med allt högre krav på det livslånga lärandet.
På regional nivå (Handlingsprogram för näringslivsutveckling, och systemanalyser bla) ses kompetensförsörjningsproblematiken som ett av de mest angelägna områdena att arbeta vidare med. Man ser att man behöver en ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings och utbildningsområdet. Vidare behövs samordning av behovsanalyser, ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering samt ökad kunskap om utbud och efterfrågan av utbildningsformer. I Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016 ses den framtida kompetensförsörjningen som en stor utmaning. De uppsatta målen är bland andra: Dalarna 2016 är en region som präglas av socialt välbefinnande och god hälsa – inte minst för barnen – och där människors vilja och kunskap som drivkraft för utveckling och tillväxt tas tillvara. Dalarna 2016 är en lärande region som möter människornas, näringslivets och samhällets behov av kunskap och kompetens. Dalarna 2016 är en region där jämställdhet och mångfald också ses som drivkrafter för utveckling och tillväxt. Här handlar mycket om individens välbefinnande och lärande.
I den regionala ESF planen menar man att ett väsentligt bidrag till att lösa regionens matchningsproblematik är en utvecklad strategisk samverkan mellan näringsliv och övriga regionala aktörer som syftar till att stärka regionens system och strukturer för framtida kompetensförsörjning. Denna strategiska samverkan har vi för avsikt att vidareutveckla i detta projekt genom bransch och eventuellt också sektorsöverskridande samverkan. Vidare avser vi att lägga fokus på jämställdhetsperspektivet och tillgänglighetsperspektivet för att individernas kunskap och kompetens lättare ska kunna tas tillvara av företagen och för att individerna själva ska kunna se alternativ till den nuvarande arbetsplatsen. Vidare kan man utläsa i den Regionala SWOT analysen framtagen av partnerskapet att vi har en starkt könssegregerad arbetsmarknad och höga ohälsotal bland kvinnor. Båda dessa verkar som hinder för tillväxt i länet och är därför viktiga att åtgärda. Ett projekt där alla känner sig delaktiga, där mäns och kvinnors intressen och kunskap tas tillvara och där känslan av delaktighet i sin utveckling ger en känsla av tillhörighet (Kasam) för en bättre psykisk hälsa. I Långshyttan utanför Hedemora centralort har man länge förundrats över de relativt höga ohälsotal som man ser bland män. En förklaring som har nämnts är det faktum att en bruksort som Långshyttan fortfarande är tenderar att föda en kultur av avsaknad av känsla av egenmakt. I det livslånga lärandet är en förutsättning för att lyckas fullt ut med det livslånga lärandet att individerna blir medvetna om sitt eget ansvar och det faktum att de är delaktiga i en process som de själva kan påverka.
I Dalarna och Hedemora, där arbetslivet präglas av många mindre arbetsplatser, är det extra viktigt för individen att besitta en kompetens som är gångbar på flera olika arbetsplaster. Här är det viktigt för den enskilde individen att se befattningar på annan nivå, inom en annan bransch eller sektor som en möjlighet och också att inhämta den kompetens som krävs för att bli mer rörlig. Framför allt är det viktigt att vidareutveckla den mer strategiska kompetensen som tillgänglighets- och jämställdhetsaspekter. Det kan dessutom vara vikigt för projektet att påvisa de arbetsgivarsamarbeten för kompetens och karriär som redan finns i Dalarna. Här kommer detta projekt att visa på och nyttja samarbetet inom Rekryteringslots Ekonomisk Förening.
För anställda på mindre arbetsplatser är det också viktigt att bredda sin kompetens för att kunna åta sig fler arbetsuppgifter och kanske utöka sin arbetstid genom att ha kompetens inom flera olika områden. En breddning av allas arbetsuppgifter på dessa lite mindre arbetsplatser ses därför som ett trovärdigt scenario i framtiden. Samma tendens har märkts bland de riktigt små företagen i tidigare socialfondsprojekt.
Det finns en tendens bland anställda i Dalarna att tro att den alltmer globaliserade ekonomin inte påverkar oss här i Dalarna. Undersökningar utförda av Öhrlings PWC för ett par år sedan pekar mot just detta. Vad detta beror på kan vara svårt att säga. Här kan vi bara spekulera. Kanske är det så att vi i Dalarna alltid varit ett stolt släkte som kunnat tillhandahålla hög kvalitet och varit kända för att uträtta ett bra arbete, vilket visar sig än idag i vissa branscher där vi bla annat inom byggbranschen har ett gott anseende i Mälardalsregionen.
Den starkt könssegregerade arbetsmarknaden i länet och Hedemora är i sig ett hinder för individens livslånga lärande och företagens konkurrenskraft. Jämställda arbetsplatser har bättre resultat än andra. Det är fastställt . Det är också i mötet mellan olikheterna, kvinnor och män, personer med olika etnicitet, olika bakgrunder och livserfarenheter, olika ålder etc som nya lärdomar kan dras och individer såväl som företag växer. Utan nya influenser, utan mötet mellan olikheter avstannar både den personliga utvecklingen och utvecklingen i samhället.

Målsättning

Det övergripande målet med projekt är att ta fram och visa på ett arbetssätt för det livslånga lärandet som kan implementeras i andra sammanhang, i andra kommuner och i regionen. Ansatsen är branschövergripande och sektorsövergripande och bygger på att olikheter som möts skapar bättre förutsättningar för livslångt lärande och därmed tillväxt. Lärendet sker i nära smavrkan mad andra lokal och regionala aktörer för att möjliggöra strategsik påverkan. Målet är också att på detta se trender inför framtiden vad det gäller det livslånga lärandet.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Eftersom detta projekt har för aviskt att i möjligaste mån samverka med Utbildningsförvaltningens projekt ( i den mån det beviljas medel) kommer jämställdhets- och tillgänglighetsarbetet samt tillvägagångssättet i mobiliseringsfasen att vara väldigt lika. Detta är medvetet och kommer att innebära likartade arbetssätt inom offentlig och privat sektor. Detta tror vi kommer att bidra till en kompetens bland de anställda som efterfrågas både av offentlig oc privat sektor. Rörligheten blir därmed större och individerna kommer att uppleva av valmöjligheterna blir fler. Vi vill dock understryka att detta projekt ” bär sig själv” dvs det är inte beroende av andra.

Det faktum att det kommer att saknas kompetens för att tillgodose arbetsplatsernas behov de närmaste åren kan vara en morot för företag att börja ta tillgänglighetsperspektiven på större allvar. Det faktum att en tillgänglighetsanpassning av lokaler etc kan innebära att sjukskrivningstal minskar och produktiviteten ökar en annan. 20% av befolkningen har en funktionsnedsättning, vilket är en stor mängd kompetens och en stor marknad som vi går miste om vi inte anpassar våra verksamheter så att alla har tillgång och kan delta på samma villkor.
Tillgänglighet för personer med funktionshinder innefattar fyra integrerade delar:
1. fysisk tillgänglighet som innebär att lokaler etc är så utformade att alla personer har möjlighet att ta sig fram på ett enkelt sätt och fungera såväl i arbetssituationen som kundsituationen.
2. kommunikativ tillgänglighet som handlar om att möjliggöra för alla att delta i kommunikationen. Det som krävs för detta kan vara talsynteser, bra ljudmiljö, hörselslingor etc.
3. Informativ tillgänglighet som handlar om att alla information sak utformas så att den lätt kan uppfattas av alla. Exempel kan var lättläst svenska eller att informationsmaterial ska vara utformat på flera olika media.
4. tillgänglig verksamhet som handlar om förhållningssätt och attityder. Genom att arbeta aktivt med en större medvetenhet och förståelse kan vi skapa arbetsplatser som ger plats för alla och där ingen känner sig diskriminerad på grund av sitt funktionshinder.
Projektet kommer att försöka skapa ett genuint intresse för dessa frågor hos deltagarna. Studiebesök hos goda exempel samt inspirationsseminarier kommer att anordnas. Hedemora har unik kompetens inom tillgänglighetsområdet. Här finns bland annat företag som anpassar fordon för funktionshindrade och körskola för personer med alla slags funktionshinder. Dessa kommer att användas i projektet tillsammans med processtödet inom tillgänglighet för att få tryck på tillgänglighetsperspektivet. I gruppen medverkande företag finns det fem företag som har personer med funktionsnedsättning, både fysiska och psykiska, som kunder.
Under mobiliseringsfasen kommer vi i företagens analyser att ta med en kartläggning av individernas eventuella funktionshinder. Dels får det företagen och individer att förstå hur pass vanligt det är med funktionsnedsättningar, dels ger det förutsättningar för att utbildningsinsatserna kan utformas så att dessa tar hänsyn till eventuella funktionshinder Vi hoppas med detta att osynliga funktionshinder, fördomar om funktionsnedsättning och diskussionen om förebyggande av arbetsskador och utbrändhet kan ta fart i företagen och skapa strategier inför framtiden. Tillgänglighetsplanerna i företagen kommer genom detta att ges högre prioritet i företagen.
Kommunikation, information och verksamhetsaspekterna på tillgänglighet kommer dessutom att ge en positiv effekt på mottagandet av personer med invandrarbakgrund eftersom en mer lättfattlig kommunikation och information ger dem möjlighet att delta på lika villkor som svenskfödda.
Vidare kommer vi med hjälp av processtödet att genomföra utbildningsinsatser för styrgrupp och företagsrepresentanter. Förslagsvis kommer även Handisams film att användas. Utifrån denna kick off kommer vi sedan, med hjälp av processtödet att successivt komma fram till en tillgänglighetsplan för projektets genomförande.
Under genomförandefasen kommer processtödet att utnyttjas för utbildning av individerna i projektet.
Hur detta ska se ut ska dock fastställas i mobiliseringsfasen.

Samarbetspartners

  • utbildningdförvaltningen

Deltagande aktörer

  • AB Dalforsån
  • AB Dormsjöskolan
  • Anpassarna Gunnerius AB
  • Anpassarna Körkort AB
  • Creator Teknisk utveckling AB
  • CTEK Sweden AB
  • Drivetrain Sweden AB
  • Hedemora Anpasning AB
  • HIAK AB
  • PRIMAB
  • Stiftelsen Dormsjöskolan
  • Trelco AB
  • Våga Swedish Design AB

Kommun

  • Hedemora