Logotyp på utskrifter

Arenan Academy

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareFalu Kommun
KontaktpersonJohn Nises
E-postjohn.nises@falun.se
Telefonnummer023 82344
Beviljat ESF-stöd4 600 030 kr
Total projektbudget9 200 180 kr
Projektperiod2012-01-16 till 2014-05-30
RegionNorra Mellansverige
In English

Sammanfattning

ARENAN ACADEMY är namnet på en ny utbildningsmodell som återuppväcker lusten och passionen hos unga 16-24 år, att se och utveckla sina egna möjligheter och starka sidor – skolan man aldrig vill skolka från. ARENAN ACADEMY ska utgå från ungdomars egna drömmar om hur de vill lära på ett motiverande sätt med modernt teknikstöd. Mycket av lärandet ska vara förlagt till olika praktikplatser med inspirerande handledare och lärare.
ARENAN ACADEMY ska hjälpa unga att tro på sin egen förmåga att påverka sitt vuxenliv och de framtida yrkesvalen.
ARENAN ACADEMY ska skapa en dialog om integration av unga i ett jämställdhets-och tillgänglighetsperspektiv.
ARENAN ACADEMY kommer att skapa många internationella kontakter för unga som vill hitta nya vägar till att förverkliga den nya EU-strategin att andelen ungdomar som slutar skolan i förtid ska vara under 10 %.

Bakgrund

Proplemanalys.
Projektet Arenan Academy har initierats med utgångspunkt från det faktum att alltför många elever inte lyckas nå läroplanens mål med hjälp av de vanligaste förekommande lärmetoderna. Dessa lärmetoder grundar sig ofta på teoretiska och analytiska läromedel och undervisningsmetoder.
Antalet grundskoleelever som ej nått godkänt i mer än ett ämne eller helt saknar betyg i det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet har de senaste åren ökat inom projektets upptagningsområde i Falun.
År 2010 var siffran 22,6%, år 2009 17% samt 2008 18%.
Andelen behöriga till gymnasiet: 2010 86,1%, 2009 89,1%,
Andelen med slutbetyg från Gymnasiet: 2010: 82%, 2009 79%, 2008 83%
(källa SIRIS, Skolverket)
Att 14% saknar behörighet till gymnasiet är ett stort misslyckande för skolan. De som inte har en gymnasieutbildning har mycket svårt att få ett jobb och andelen utan slutbetyg från gymnasiet är ännu högre, 18%. För dessa finns bara en möjlighet att gå via gymnasiets individuella program/val för unga under 20 år, då vuxenutbildning är möjlig först hösten de fyller 20 år. CSN täcker inte försörjningen för 16-20 åringar om de inte kan bo gratis hos andra vuxna. Det kan bli 4 förlorade år i glappet då de frivilliga skolformerna (Gymnasiet) inte klarar allas behov och arbetsmarkanden för 16-20 åringar utan utbildning är närmast obefintlig.
Den öppna ungdomsarbetslösheten i Falun ligger på 8,1 procent och räknar man in de som finns i program med aktivitetsstöd, stiger siffran till hela 13,3 procent.
- Totalt handlar det om 729 ungdomar.Läget är lite bekymmersamt och det finns mycket att ta tag i. En fjärdedel av de som går arbetslösa har inte fullföljt någon gymnasial utbildning och de får med automatik det svårare, säger Jan Sundqvist i aug 2011.
Anledningarna till den negativa utvecklingen i skolan kan naturligtvis vara flera, men vi kan samtidigt konstatera att antalet ingripanden från socialförvaltningen också ökat under motsvarande period.
Är detta ett resultat av att ungdomarna i detta område successivt blivit svagare och svagare?
Vi tror inte det! Snarare kan det kanske vara så att ungdomarnas sätt att leva och ta in information och kunskap har förändrats i dagens datasamhälle. Skolan har inte lyckats vara lika föränderlig och flexibel?
Vad säger styrdokumenten
Läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan har en gemensam skrivning när det gäller en likvärdig utbildning. Det finns också olika vägar att nå målen. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig göras lika för alla (Lpo och Lpf).
Läraren skall också utgå från den enskilda elevens behov, förutsättning, erfarenheter och tänkande samt i undervisningen skapa en sådan balans mellan teoretiska och praktiska kunskaper att det främjar elevernas lärande. Eleven ska uppleva att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt.
Forskning inom området
Lärstilar
Rita och Kenneth Dunn St Johns University, N.Y ses som pionjärer när det gäller forskning som handlar om våra olika sätt att ta till oss, bearbeta och lära oss ny och svår information.
Forskningen stöder uppfattningen att alla elever kan lära sig, men att varje barn koncentrerar sig, bearbetar och minns ny och svår information på olika sätt.
I klassrummet är det inte eleven utan läraren, som måste vara den mest flexibla personen eftersom det inte är läraren utan eleven som är där för att lära sig nytt
I Dunns forskning har man klart sett att lågpresterande elever markant skiljer sig från högpresterande elever. De behöver:
- yttre stimulans som uppmuntran
- arbeta tillsammans med andra kamrater
De behöver också enligt Dunn beredas möjlighet att introducera svårt material främst med taktila och kinestetiska medel eftersom de har svårt att ta till sig alltför strukturerade instruktioner.
En dominerande del av de elever som misslyckas är elever som bättre skulle ta till sig kunskap t ex med hjälp av sina kinestetiska och taktila styrkor. Barns individuella stildrag är inte deras belastningar utan deras starka sidor. Vi måste ta reda på vilka dessa starka sidor är, för att kunna undervisa dem på ett effektivt sätt.
Multipla intelligenser
Professor Howard Gardner lanserade 1983 teorin om de multipla intelligenserna. Denna teori har rönt ett mycket stort internationellt intresse och ses idag som en av pedagogikens stora genombrott. Hans bok De sju intelligenserna utnämndes av tidningen Education Week till en av de 100 mest inflytelserika böckerna i 1900-talets pedagogiska litteratur. Garner vänder sig mot den traditionella synen på intelligens (IK) som han lite förenklat ser som ett test på hur väl en person är på att tillägna sig det kunskapsstop som våra skolor förmedlar. I teorin om de multipla intelligenserna menar Gardner att det finns olika förmågor/styrkor som avgör på vilket sätt man bäst t ex kan lösa problem eller ta till sig ny kunskap. Han betonar också att dess förmågor måste kopplas till den kultur man lever i samt hur detta värdesätts i just den kulturen. Ingen av intelligenserna är bättre än en annan. De är alla styrkor om de tas tillvara på rätt sätt.
Socialpsykologisk grund
Fil dr. Jeanette Vos skriver i sin bok Inlärningsrevolutionen
Att oavsett vilka ämnen en elev studerar kommer det verkliga testet på morgondagens utbildningssystem att gälla dess förmåga att ingjuta lärandets oerhörda glädje i eleverna. Det innebär i sin tur att uppmuntra varje elev till att bygga upp det självförtroende som är nödvändigt för att växa och utvecklas.
I alla framgångsrika system Vos studerat runt om i världen räknas själförtroende som en viktigare del än själva innehållet. Detta medför enligt Vos att vi behöver ta hänsyn till följande aspekter i vår undervisning:
Självförtroende och personlig utveckling
Detta når vi genom att:
- låta eleverna lära med hjälp av sin starka sidor så att de känner att de lyckas.
Praktiska vardagserfarenheter
Detta når vi genom att:
- Lära sig svår och teoretisk kunskap genom att se och uppleva sambandet mellan teori och praktik
Lära sig att lära och lära sig att tänka
Detta når vi genom att:
- anpassa undervisningssituationen efter eleven, ej efter läraren.
"Undervisa mig inte, låt mig lära"
Specifika fysiska och artistiska färdigheter
Detta når vi genom att:
- introducera praktiska moment i all undervisning i alla stadier. Detta för att erhålla ett flexibelt lärande där det finns alternativa vägar att nå skolans uppsatta mål.
John Dewey
Dewey myntade det klassiska uttrycket learning by doing vilket i sin förenkling återspeglar en syn på människan som aktiv gentemot sin omvärld, där utveckling är en arbetsuppgift för människan. I utbildningen måste eleven ges möjligheter att aktivt pröva och experimentera. Det är ingen fri och kravlös utbildning Dewey förespråkar utan en utbildning där individens intresse och aktivitet är utgångspunkten för ett målinriktat arbete där lärarna aktivt stimulerar, breddar och fördjupar eleven utveckling. Han tror därför inte att det finns någon förutbestämd studieordning i den ideala kursplanen.
Dewey skrev i början på 1900-talet följande:
De unga behöver få bekanta sig med olika funktioner i ett modernt liv då skulle tillämpliga räkneoperationen få någon mening – helt i motsats till de tidsödande och själsdödande exempel på procenträkning och avbetalningar etc som nu finns i alla våra räkneböcker.
Jean Piaget
Att förstå är att upptäcka, att själv komma underfund med saker och ting säger Piaget. Ett klassiskt citat från Piaget är att Det är inte ämnet för undervisningen utan undervisningen i ämnet som barnen inte förstår när de inte förstår undervisningen i skolan.
Piaget har studerat människan och framför allt barnet som en reflekterande varelse. Eleven måste själv aktivt få utforska för att kunna se ett samband mellan teori och praktik.

Målsättning

I EU:s strategi för 2020 finns ett mål att öka andelen unga som fullföljer en gymnasieutbildning. Målen är satta att 90% av alla unga ska uppnått det målet 2020 och minst 40 % av den yngre generationen ska ha fullbordade högre studier. (Högskola, Universitet)
Detta kräver att en ny syn på lärande och utbildning prövas och att befintliga utbildningssystem moderniseras i takt med den digitala utvecklingen i samhället.

Projektets hypotes är att alla elever kan nå läroplanens mål, men inte med samma undervisningsmetod, läromedel eller på lika lång tid. Eleverna har olika styrkor. Projektet syftar till att ta tillvara dessa styrkor så att även de elever som hellre skulle föredra en mer praktisk undervisningsmetod och mer upplevelsebaserad undervisning ges möjlighet till ett lyckat resultat. Med andra ord alla ska ha chansen att nå läroplanens mål vilket innebär att alternativa undervisningsmetoder skall erbjudas i större utsträckning.

Projektets huvudsyfte är:
A:att skapa alternativa, motivationshöjande, vägar i undervisningen så att alla elever mellan 16 –24 år når målen utifrån sina egna förutsättningar och styrkor.

B: att skapa en ny utbildningsmodell som återuppväcker lusten att lära, komma till utbildningen för att upptäcka sina egna möjligheter och starka sidor - skolan man aldrig vill skola från. Utgångspunkten är ungdomars egna drömmar om hur de vill lära på ett motiverande sätt med modernt teknikstöd.

C: Att ta reda på om kulturella hinder finns för unga att komma ut på arbetsmarkanden, tex det religiösa perspektivet inom arbetslivet som drabbar muslimer över lag och unga muslimer, särskilt kvinnor som i sin klädsel inte kan anpassa sig och där religionen och jämställdheten krockar ordentligt. Få fram en dialog om detta i ett jämställdhets-och tillgänglighetsperspektiv.

D: Att de unga tror på sin egen förmåga att påverka sitt vuxenliv och de framtida yrkesvalen och att de får motivation nog att slå in på en bana som först kräver en hel del insats och även ta lite ekonomiska konsekvenser av att satsa på sin egen framtid. Enkla pengar att leva på idag kanske gör att framtiden blir sämre då utbildning väljs bort.

E: att motverka utanförskap, segregering och utslagning. Ge ungdomar verktyg i vardagen och redskap att förstå och hantera starka påverkanskrafter. Få ungdomar att känna samhörighet och att de på ett aktivt och avgörande sätt deltar i och påverkar samhället.

F: Att genom aktiva omvärldskontakter samarbeta med med framgångsrika projekt och skolor, tex Carl Wahrens gymnasiet, http://www.carlwahren.com/visa_startsida_avd.asp?Avdelning=007&MenySidrubrik=

G: Samverka med framgångsrika Yrkesvux, KY och Yrkeshögskoleutbildningar som tex PSQ i Falun, http://www.playgroundsquad.com/Falun/information/Falun , http://www.yhmyndigheten.se/hem/pressmeddelanden/yrkeshogskolan-o8211-en-utbildningsform-som-okar

H: Att ta fram nya vägar för unga att nå behörighet för Yrkesvux, Yrkeshögskola och andra yrkesutbildningar som efterfrågas på arbetsmarknaden. Där ingår möjlighet till validering mot nationella kurser med betyg i samverkan med vuxenutbildningen i Falun.

G: att samarabeta med Folkhögskolor med innovativa idéer och yrkesutbildningar, http://www.folkhogskola.nu/kurser/Yrkesutbildningar/

H: att samverka med Lugna Gatan/Fryshuset, Stockholm kring nya alternativa vägar ut ur arbetslöshet och kriminalitet

I: att ta del av och tillämpa Mass-projektets i i Bollnäs framgångsfaktorer. Ett stort transnationellt EU-projekt inom Life Long Learning Programme som avslutas i sept 2011.


J: att för deltagarna möjliggöra en bredare och djupare omvärldsförankring genom transnationellt samarbete.

Yrkesutbildning och självförtroende
Flera undersökningar visar att elever som har negativa erfarenheter från grundskola har lyckats bra i yrkesinriktad utbildning. I en studie av C-G Carlsson i Norrtälje redovisas att elever med negativa erfarenheter från grundskolan får starkare självkänsla efter ha genomgått en industriinriktad gymnasieutbildning. Studien visar också tydligt att elever kan kategoriseras i teoriinriktade och praktikinriktade elever. De praktinriktade eleverna undersöker och prövar maskiners funktion och arbetssätt till skillnad från de teoriinriktade som i större utsträckning läser instruktioner och beskrivningar innan de utför praktiskt arbete. Praktikinriktade elever har sällan fått höra att är bra på något utan tvärtom enligt deras utsago ofta fått höra hur dåliga de är. För dessa elever har lärarens attityd stor betydelse, läraren är en förebild som styr eleverna mot ett mål men samtidigt stimulerar eleverna genom att synliggöra det som de är bra på. En lärandemiljö som eleverna utbildas i har stor betydelse för deras framtida kompetens. Detta förhållande är speciellt viktigt för elever med en praktisk förmåga. Eleven vill veta nyttan med undervisningen och kunna sätta in den i, ett för eleven, verkligt sammanhang

Praktiskt lärande
Hur människan tillägnar sig praktiskt kunnande och vilken pedagogisk/didaktisk undervisningsform som tillämpas är för närvarande av stort intresse. I en institutionaliserade miljö som skolan utgör har bilden av lärande kommit att präglas av antagandet att kunskap och färdigheter överförs från lärare till elev. Den så kallade överföringsmetaforen innebär en föreställning om att läraren lär ut och eleven lär in, informationen och kunskaperna går ut i etern från den ena parten till den andra. Lärandet antas följa på undervisning. Metodik för hur man bedriver undervisning blir den avgörande faktorn för i vilken utsträckning eleven lär. Denna metafor för lärande är i sig en produkt av hur skola och undervisning organiserats, och den har haft ett avgörande inflytande på hur vi tänker om lärande och färdigheter. Eleven måste lära sig både ”hur” och ”vad” genom att göra och att upptäcka. På det sättet tillägnar sig elev kunskap om vad som skall göras. Läraren skall hjälpa till i processen, men det slutliga steget måste eleven själv ta. En modell som kan vara användbar för yrkeslärandet kan vara mästarlära vilket innebär att lärandet sker i en social organisation, i sin traditionella form som en yrkesmässig gemenskap i hantverks produktion. Genom deltaganden i produktiva aktiviteter tillägnar sig eleven gradvis hantverkets väsentliga färdigheter, kunskaper och värden genom att röra sig från ett perifert deltagande till att bli en fullvärdig medlem av yrket. Med arbetsplatserna som bas kan mästarläran fungera som en gradvis koppling mellan skola och arbetsliv, mellan den teoretiska/praktiska kunskapen som eleverna tillägnar sig i skolsystemet och den inlärningen som sker i praktiken ute på arbetsplatserna genom att observera hur erfarna arbetare använder sina färdigheter.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Dalarna och Norrbotten har Sveriges äldsta befolkning. Detta innebär att Dalarnas arbetsmarknad de närmaste åren kommer att sakna arbetskraft pga bl.a. pensionsavgångar och att det där finns goda möjligheter för unga att få jobb, även funktionshindrade, om de har rätt kompetens & utbildning.
Enligt AF:s prognoser rör det sig om minst 6.000 personer som skall ersättas på arbetsmarknaden fram till 2014.
Samtidigt står drygt 5.000 personer utanför arbetsmarknaden, däribland en oproportionellt stor del unga under 25 år. Den öppna ungdomsarbetslösheten i Falun ligger på 8,1 procent och räknar man in de som finns i program med aktivitetsstöd, stiger siffran till hela 13,3 procent.

- Totalt handlar det om 729 ungdomar.Läget är lite bekymmersamt och det finns mycket att ta tag i. En fjärdedel av de som går arbetslösa har inte fullföljt någon gymnasial utbildning och de får med automatik det svårare, säger Jan Sundqvist i aug 2011. (källa: FaluKuriren juni 2011).

Många av dessa skulle kunna hitta en väg till arbete och egenförsörjning om tillgängligheten ökade.
Tillgänglighet för personer med funktionshinder omfattar fyra integrerade delar:
1. Fysisk tillgänglighet innebär att arbetsplatsen är så utformad att det är möjligt för alla att ta sig fram på ett enkelt sätt och fungera i arbetssituationen.
2. Tillgänglig verksamhet handlar om hur vi förhåller oss till varandra. Genom förståelse, medvetenhet och kunskap skapas arbetsplatser där medarbetarna inte känner sig diskriminerade. Vår egen nya medarbetare och Mångfaldsstarateg Dennis Gustavsson är en resurs i detta arbete.
3. Kommunikativ tillgänglighet möjligheten till att höra och delta i diskussioner bygger på att kommunikationen möjliggörs. Det sker t ex genom teckentolkning, teleslinga och en god akustisk miljö samt ett intranät som är användbart för den som
är blind.
4. Informativ tillgänglighet – informationen måste vara utformad på ett sådant sätt att alla kan tillgodogöra sig den. Det kan t ex innebära att informationsmaterial behöver finnas på flera olika media och på flera språk och i lättläst version.
I diskrimineringslagstiftningen definieras funktionshinder ”varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsning av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada, eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan
förväntas uppstå” (§ 2 i lag (1993:132)
Att öka kunskapen om tillgänglighet och funktionshinder är en grundläggande förutsättning för att öka möjligheterna för Dalarnas arbetsmarknad att rekrytera nya unga medarbetare.
I mobiliseringsfasen kommer vi att påbörja arbetet med att utveckla tillgängligheten för personer med funktionshinder och utarbeta rutiner för hur vi ska säkra tillgänglighets-perspektiven.
Vi skall utbilda styrgrupp, samverkansparter, utbildare och andra nyckelpersoner i tillgänglighetsfrågor.
Utbildningarna kommer att ske i samråd med processtödet Fredrik Lindgren och i enlighet med Handisams "Riktlinjer för tillgänglighet” http://www.handisam.se/Tpl/NormalPage____325.aspx


Under genomförandefasen skall vi bla att använda oss av handikappanpassade lokaler på Mormorsgatan 7, Arenan, i Falun för utbildningsinsatser. Det är ett ungdomskulturhus som har stora möjligheter att utvecklas till en alternativ skola för unga.
se en kort presentation här: http://svtplay.se/v/2225870/den_har_veckan_fyller_arenan_i_falun_fem_ar
och här: http://www.livestage.se/spelplatser/arenan-2/

Utbildningar ska vara möjliga att genomföra på ett sådant sätt att t ex personer med hörsel-och synnedsättning, läs-och Skrivsvårigheter eller koncentrationssvårigheter kan delta på lika villkor. Marknadsförings-och
informationsmaterial, såväl inför som under projektets olika faser och utbildningar mm, ska vara utformat så att projektet hela tiden är tillgängligt för alla oavsett funktionsförmåga.
Även målgrupperna skall utbildas i tillgänglighetsaspekter för att lättare kunna hantera problematiken i vardagen. De utbildningar som erbjuds målgrupperna utifrån individuella planeringar skall innehålla individuellt anpassade tillgänglighetsinslag, ex. undervisningsformer, stöd för dyslektiker, m.m.
Även arbetsgivarna kommer att utbildas i tillgänglighetsfrågor i samband med praktikplaceringar, workshops, m.m. Gemensamma workshops planeras för arbetsgivare och målgrupperna planeras i genomförandefasen.
Arbetsgivarna kommer även att informeras om AF:s stödmöjligheter.
Genom gemensamma workshops får de arbetslösa ungdomarna veta mera om arbetsgivarnas synpunkter/fördomar/förväntningar och arbetsgivarna får ökade kunskaper om tillgänglighet och funktionshinderfrågan.
Utbildarna kommer att få information kring de tillgänglighetsaspekter som bestämts ska ingå i utbildningen.
Hemsidan för projektet kommer att anpassas utifrån tillgänglighetsperspektiv med stöd av erfarenhetsutbyte med bla ESF-projektet Dalalyft, www.dalalyft.se

Transnationellt samarbete

De övergripande samhällsproblem Arenan Academy avser att medverka till att lösa är:
1. De närmaste årens demografiska utveckling innebär att allt färre unga skall försörja allt fler äldre och att bristen på arbetskraft med rätt kompetens blir allt mer tydlig.
2. Omställningen på arbetsmarknaden, ny teknik och ett specialiserat arbetsliv kräver kontinuerlig utveckling av kompetenser.
Befintliga system för kompetensförsörjning har för trubbiga verktyg och långsam process för att identifiera, matcha och tillgodose individers och arbetslivets kompetensbehov på en snabbt föränderlig och dynamisk arbetsmarknad.
Dessa problem är gemensamma med resten av EU och beskrivs också i EU 2020.
Flera länder har påbörjat arbetet med att utarbeta lösningar men har kommit olika långt. Genom vårt transnationella arbete avser vi att involvera partners som med vilka vi gemensamt kan utveckla metoder för regional struktur för tillvaratagande av kompetens inhämtad utanför det formella systemet, matchning av kompetens och flexibelt
användande av IKT som pedagogiskt verktyg. Detta för att öka möjligheterna för deltagarna enligt projektets målsättningar.

Storbritannien är ett av de länder som tidigast tog sig an arbetet med att verkligen
försöka identifiera kompetensbehov hos både individer och arbetsplatser och att skapa
utbud av utbildning med utgångspunkt från det. Dessutom har man arbetat fram auktoriserade centrum för erkännande av kompetens genom validering.
Landet har också legat först i raden att göra en nationell tolkning av det Europeiska kompetensramverket European Qualification Framework, EQF, som är en nyckel för att identifiera kompetensnivåer utifrån s.k. ”learning outcome” vilket handlar om resultaten av den studerandes lärande snarare än intentionerna i målen för en utbildning eller kurs. Ramverket ställer sig därmed över alla de formella utbildningssystemen och kan även inkludera kompetens som inhämtats på andra arenor än i skolan.
Systemet avser att öka möjligheterna för arbetskraftens rörlighet både nationellt och internationellt.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Falun
  • Kombo
  • Socialförvaltningen Falun

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Falun
  • Falu kommun Näringslivskontoret
  • Falu stadsbibliotek
  • Kombo
  • Socialförvaltningen Falun

Kommun

  • Falun