Logotyp på utskrifter

Arbetslust i Västra Gästrikland

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareArbetsmarknads- och trafikförvaltningen, Eu-enheten
KontaktpersonMia Eriksson
E-postmia.eriksson@sandviken.se
Telefonnummer026-241262
Beviljat ESF-stöd14 749 926 kr
Total projektbudget34 083 546 kr
Projektperiod2012-01-16 till 2014-06-30
RegionNorra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Projektnamnet ”Arbetslust” är valt utifrån kunskapen om att mängden arbetslust vida överstiger arbetsmarknadens vilja och förmåga att uppta stora grupper av arbetslösa idag. Projektet baseras på några slutsatser som kan sammanfattas under följande målområden:
• Ökad delaktighet och motivation via Empowerment
• Ökade arbets- och utvecklingsmöjligheter för kvinnor även utanför offentlig sektor
• Förstärkning av faktorer avgörande för snabbare integration i samhälle och arbetsliv
• Stark anknytning till besöksnäring och lokal ekologisk produktion
• Utvecklad rutin, rytm och struktur för deltagarna
• Stark koppling till företag och lokalt näringsliv

Projektet innehåller en rad innovativa metodutvecklingsdelar, med stark koppling även till andra EU-program och projekt:
- Aktivitetsplattform F
- Reaktiveringsplattform G
- Växtplattform BLP
- Kompetensplattform PPP

Bakgrund

Inledning

Föreliggande tilltänkta ESF-projekt har sin utgångspunkt ifrån en gemomförd dialog mellan olika enheter inom tre olika kommuner samt arbetsförmedlingen och företag. I detta ingår analys av problembild, samt styrka och svagheter liksom erfarenhetsbaserade idéer om metodik som kan ge underlag även till strategisk påverkan vad gäller framtida regelverk och lagstiftning inom arbetsmarknadsområdet.

Projektnamnet ”Arbetslust” är valt utifrån kunskapen om att mängden arbetslust vida överstiger arbetsmarknadens vilja och förmåga att uppta stora grupper av arbetslösa idag. I detta ingår även vetskapen om att detta inte är en fråga som löses enskilt av den offentliga sektorn eller den privata arbetsmarknaden, utan att den mer omfattande lösningen snarare kan återfinnas i utvecklad förståelse, tilltro, samarbete och samnyttjande mellan sektorer och aktörer. Såväl problemet som lösningen finns i den lokala miljön, med anknytning till de regionala och nationella samt europeiska möjligheterna.

Projekt ”Arbetslust”, som anknyter operativt till de fem målen i Europa 2020:

1. En höjning av sysselsättningsgraden bland den yrkesaktiva delen av befolkningen.
2. Ökade satsningar på forskning och utveckling. 3% av EU:s BNP ska investeras i forskning och utveckling.
3. Energi- och klimatmålen ”20/20/20” ska nås.
4. En höjning av utbildningsnivån.
5. Ett aktivt arbete för att minska fattigdom.

”Arbetslust” anknyter starkt till Europa 2020 bland annat genom:
- Smart tillväxt
- Hållbar tillväxt
- Tillväxt för alla

o Smart och hållbar tillväxt för utsatta grupper på arbetsmarknaden i västra Gästrikland
o Ny kompetens och nya arbetstillfällen baserad på en växande besöksnäring i Östersjöregionen

Projektet baseras på några slutsatser som kan sammanfattas under följande målområden:

• Ökad delaktighet och motivation via Empowerment
• Ökade arbets- och utvecklingsmöjligheter för kvinnor även utanför offentlig sektor
• Förstärkning av faktorer avgörande för snabbare integration i samhälle och arbetsliv
• Stark anknytning till besöksnäring och lokal ekologisk produktion
• Utvecklad rutin, rytm och struktur för deltagarna
• Stark koppling till företag och lokalt näringsliv

Projektet innehåller en rad innovativa metodutvecklingsdelar:

”Arbetslust” baseras på tre temaområden:

Tema I: Företagsamhet via Empowerment
- Aktivitetsplattform F:
Projektets koncept AktivitetsPlattform - F (AP-F) skall verka för att deltagare som är i behov av viss stöttning skall få guidning och ledning för att våga ta steget fullt ut till arbete eller till utbildning. Fokus skall här ligga på just arbete eller utbildning. Därför kommer deltagarna att tilldelas en personlig kontaktperson vid inträdet i projektet. Tillsammans med sin kontaktperson kommer deltagaren att slussas ut till de aktiviteter som krävs för att nå fram till ett arbete eller en utbildning.-

Reaktiveringsplattform G:
Projektets koncept ReaktiveringsPlattform (RP-G) skall som ny aktivitet utvecklas till en arbetsmarknadsanpassad och kompetenshöjande verksamhet där det finns möjlighet för individen till både formellt och informellt lärande i en verklighetsbaserad arbetsmiljö. Genom ett sådant upplägg vill vi förkorta den tid som en individ erfarenhetsmässigt tillbringar i ett passivt tillstånd som arbetssökande på grund av bekräftade eller obekräftade bakomliggande arbetshinder. Konceptet skall förutom detta ge deltagaren en känsla av tillhörighet genom etablerandet av rutiner, rytm och struktur i vardagen.

Tema II: Besöksnäring och lokal ekologisk produktion
- Växtplattform BLP
Temaområde II inom projekt ”Arbetslust” fokuserar på de problem och behov samt möjligheter som finns för främst utlandsfödda, med koppling till besöksnäringen och lokal produktion. I de praktiska aktiviteterna kan det ur språkutvecklings och integrationssynpunkt finnas fördelar med att blanda deltagare i Temaområde II med svenskfödda deltagare i Temaområde I.
Temaområdets arbetssätt utgörs bland annat av Private Public Partnership (PPP)-lösningar. I detta ingår såväl ideellt samarbete som köp av tjänster som eventuellt framarbetade organisatoriska samlösningar.

- Kompetensplattform PPP
Syftet med Kompetensplattform PPP (KP-PPP) är tvådelat. I det första skedet handlar det om att bygga upp en kompetensallians av privata och offentliga aktörer, för att skapa förutsättningarna för utveckling och, genom att bygga upp och utveckla en infrastruktur/plattform för samverkan.

I skede två är strävan att möjliggöra den generationsväxling som är i antågande inom både den privata och offentliga sektorn, hjälpa till med generationsskiftet i mindre privata företag, samt den jobbrotation som är nödvändig, för att skapa utveckling för individen i arbetslivet och för stärka företagen i deras långsiktiga utveckling.

Dessa kompetensinsatser handlar om både att utveckla individen i det kortare perspektivet och att utveckla företaget i det längre perspektivet.

Tema III: Resultatspridning och Europeiskt utbyte.
Se separat projektbeskrivning.

Då det är begränsat utrymme att skriva så hänvisar vi till projektbeskrivningen.

Målsättning

Att skapa en god och effektiv samverkan mellan projektets partners och som främjar individens långsiktiga lärande och utveckling för ett inträde på arbetsmarknaden via innovativa samarbetslösningar.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Varje dag utestängs människor från att vara delaktiga, bland annat beroende på att de inte kan ta sig fram på allmänna platser eller in till kommunala, myndigheters och andra organisationers byggnader. Den bristande tillgängligheten i samhälls- och arbetslivet gör att personer med funktionsnedsättning är en outnyttjad resurs.

Funktionsnedsättning definieras som en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Så många som en av fem har någon form av funktionsnedsättning. Det kan t.ex. innebära nedsatt syn eller hörsel, läs och skrivsvårigheter, rörelsehinder eller att psykisk ohälsa. Detta gör att ett funktionshinder uppstår först när en person med funktionsnedsättning möter hinder i sin vardagsmiljö. Det handlar till exempel om brister i tillgänglighet, allmänna kommunikationsmedel och information.

Fyra viktiga områden att tänka på vid uppbyggnad och genomförande av projektet är:
• Att se till att planering och utformning av miljöer, byggnader, produkter och tjänster utgår från att människor är olika.
• Att befintliga miljöer och tekniska lösningar som redan är utvecklade – kontinuerligt blir tillgängligare och mer användbara.
• Att självständigheten och möjligheterna till självbestämmande ska öka för personer med funktionsnedsättning. Det är viktigt att inflytandet ökar i beslutsprocessen för dem som har rätt till och använder det stöd och den service som samhället erbjuder. Därför kommer ett brukarperspektiv att implementeras under projektets mobiliseringsfas.
• Att funktionshinderperspektivet får genomslag i de verksamheter som arbetar med insatser för personer med funktionsnedsättning. Risken är annars att individuella stöd och särlösningar förblir huvudalternativet.

Under mobiliseringsfasen kommer vi därför att arbeta med att kartlägga hur tillgänglighet ser ut i de tilltänkta lokalerna, hur kommunikationspolicyn skall se ut för att garantera tillgänglighet för alla projektdeltagare och att arbetet med personer som har funktionsnedsättningar skall ske på ett sådant sätt att allas intresse tas till vara på bästa möjliga sätt. I detta arbeta ligger vi också vikt på att erhålla metodutveckling och ett ökat lärande i dessa frågor.

Vi vet genom IFO:s kartläggning i Sandviken att 33 % eller 282 personer av alla som uppbär försörjningsstöd har en diagnostiserad funktionsnedsättning och att 28 % eller 235 personer har en förmodad, icke diagnostiserad, funktionsnedsättning. Liknande analyser har också genomförts i Hofors och Ockelbo kommuner vilka och dessa bekräftar att båda orterna har en liknande struktur bland de försörjningsstödssökande. Då dessa individer utgör en stor del av de tilltänkta projektdeltagarna så blir det en självklarhet för projektet att adoptera ett brukarperspektiv under mobiliseringsfasen. Utan ett sådant perspektiv blir det annars svårt, om inte omöjligt, att alla projektdeltagares intressen tillvaratas. Perspektivet kommer också att tillämpas på utformningen av de aktiva insatserna för att garantera tillgänglighet i dessa.

Vi kommer att använda oss kontinuerligt av projektstödet för Tillgänglighet i mobiliseringsfasen för att försäkra oss om att vi är på rätt väg i utformningen av projektets policy för tillgänglighet. Handisam har utarbetat en tydlig mall för hur en myndighet, kommun eller organisation kan gå till väga för att kvalitetssäkra arbetet för att göra den tillgänglig. Denna kommer projektet att använda sig av som stöd under både mobiliserings – som genomförandefas. Handisam är också en viktig part då de kan bistå med utbildning av såväl personal och deltagare i projektet.

Transnationellt samarbete

Tema III – Resultatspridning, Policypåverkan och Transnationellt Europeiskt samarbete

Resultatspridning
Projektet kommer att genomföra besöks resor för att inhämta underlag för Best Practise inom arbetsmarknadsområdet vad avser insatser för personer som står långt från arbetsmarknaden. Genom att sammanställa resultat från dessa kontakter och besök samt resultaten från brukarmedverkan och de sociala medier i form av hemsidor och Facebooksidor skapas ett underlag för en serie av seminarier där deltagande länder bjuds in för att diskutera vilka erfarenheter som visar på de mest framgångsrika resultaten. Med ett avlutande seminarium som förläggs till Bryssel i samarbete med Central Swedens kontor görs en bredare presentation där inbjudan går ut till de olika regionkontoren som är förlagda i Bryssel, både svenska regionkontor och de övriga europeiska kontoren. Detta avslutande seminarium blir också en möjlighet att knyta kontakt med fler regioner och att fång upp ytterligare goda erfarenheter från hela EU-partnerskapet.

Policypåverkan
Vi ser att det är viktigt att projekten fokuserar på faktisk strukturpåverkan, det vill säga att projekten ska förändra och förbättra samt förstärka de regionala och/eller nationella strukturerna för att minska utanförskapet. Erfarenheter i Sverige visar att individer har en tendens att falla mellan olika instanser och organisationers policys och regelverk!
Enskilda insatser beviljas av till exempel arbetsförmedlingen eller att individer ingår i kommunala projekt under en fastställd tid! När programperioden eller åtgärden tar slut, faller individerna många gånger tillbaka i sitt tidigare tillstånd! Med en policypåverkan och ett utvecklat förfarande med delad finansiering av åtgärder eller insatser sett över en längre period, skapar vi en mer varaktig effekt och kan på så vis implementeras som ett ordinarie förhållningssätt. I den transnationella delen av projektet utvärderas framgångsrika samarbetsformer mellan de offentliga organen och det privata och ideella näringslivet i syfte att täcka klyftor mellan nationella policys och regelverk.

Europeiskt transnationellt samarbete

Projektet kommer att dela in det transnationella samarbetet i fem delar där vi kommer att identifiera och utveckla följande:

• Brukarmedverkan
• Best Practise
• Social ekonomiska konsekvenser
• Spridning
• Policy påverkan

Brukarmedverkan
Deltagare i projektet kommer att få möjlighet att bygga kontakter med deltagare i andra EU-länder. Genom att använda oss av sociala medier som hemsidor för projektet i Sverige samt i samverkande projekt inom de transnationella partnerskapen! Att skapa facebook-sidor där deltagarna kan kommunicera och delta i transnationella utbyten som till exempel tävlingar och nyhetsbrev som översätts och publiceras! Ett exempel är där deltagarna i växthusprojektet i Sverige, inleder en tävling med syfte att odla den största pumpan, tomaten etcetera! Motsvarande grupper som arbetar med odling och trädgård som verksamhet i Holland och Tyskland kan ansluta och informera om sina framsteg och utveckling. Detta fyller en viktig funktion för att generera synergieffekter såsom att överkomma språkliga barriärer, utveckla förmågan att samarbeta, använda sig av informationsteknologin för att samtidigt nå en personlig utveckling. I ett senare skede av projektet genomför vi möten där en del av deltagarna från respektive land får möjlighet att resa till varandras länder i samband med något av de seminarier som arrangeras för informationsspridning och projektpresentationer.

Best Practise

I våra kontakter med andra regioner i europa som till exempel Hengelo i Holland och Brandenburg i Tyskland ser vi hur man har andra organisatoriska indelningar mellan det offentliga och privata näringslivet. Det finns andra skillnader när det gäller ansvaret för insatser för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden till följd av funktionsnedsättning eller socialt utanförskap. Genom att skapa seminarier där projektupplägg presenteras och strukturella skillnader granskas i syfte att identifiera Best Practise inom det transnationella partnerskapet. Samtidigt analysera både möjligheter och hinder i respektive länders strukturella och organisatoriska modeller. Exempel, kan ett tyskt projekt påvisa samhällsekonomiska effekter genom sociala verkstäder, sociala företag som begränsas i Sverige till följd av lagar och förordningar såsom konkurrenslagstiftningen eller LoU. Har Sverige möjligheter i PUL personuppgiftslagen, som kan visa positiva effekter av ekonomiska insatser som vida överstiger satsade kronor i relation till de samhällsvinster som kan påvisas! Möjligheter som inte är tillåtet eller finns i Tyskland eller Holland.

Socialekonomiska konsekvenser

Ekonomisk effektivitet har under lång tid varit det mått som använts för att mäta verksamheters utveckling. Resurser till och inom verksamheter har därmed fördelats till stor del baserat på värdeskapande i strikt monetära ekonomiska termer. SROI (Social return on investment) har en bredare ansats genom att fokusera på det värde verksamheter skapar socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Det handlar om bland annat människors ökade självförtroende, självkänsla, egenmakt, trygghet och sociala integration. Men också miljömässiga effekter och hur ekonomiska flöden förändras, exempelvis vid individers förflyttning från bidragsberoende till egenförsörjning.

Projektet kommer att söka de mest framgångsrika modeller som används för att mäta och verifiera de samhällsekonomiska värden som skapas genom att personer som övergår till sysselsättning från sysslolöshet eller utanförskap! Hur sociala verkstäder och företag har en positiv och långsiktig effekt som inte endast kan räknas på det resultat som företaget levererar i form av omsättning och vinst.

Genom att synliggöra projektens insatser för allmänheten, skapas en uppskattande förståelse för att offentliga medel finansierar arbete med grupper som annars har svårt att närma sig den allmänna arbetsmarknaden. Samarbeten där sociala företag erbjuder kommunen park och fastighetsskötsel med grupper där deltagarna har sociala nedsättningar och drogrelaterade problem har nått mycket positiva effekter i Holland. I och med att individerna återför något av värde för samhället samtidigt som insatsen medför att deltagarna till mindre del belastar rättsväsendet, sjukvård med mera så är vinsten för samhället många gånger högre än insatsen för aktiviteten. Denna möjlighet har dock ofta begränsats av nationella och organisatoriska policys. Begränsningar i form av tidsbegränsade insatser, svårigheter att skapa delade finansieringar av insatser och konkurrenslagstiftning.

FÖRTYDLIGANDE 2011-10-11:
Texten i förtydligande har ej kunnat kopieras i ansökan pga platsbrist.


Medfinansiärer

  • Af Sandviken/Hofors
  • Arbetsmarknads- och trafikförvaltningen
  • IFO/ekonomienheten
  • Individ- och familjeomsorgen
  • Ockelbo AME

Samarbetspartners

  • Af Sandviken/Hofors
  • Arbetsmarknads- och trafikförvaltningen
  • Högbo Bruk
  • IFO/ekonomienheten
  • Individ- och familjeomsorgen
  • Ockelbo AME
  • Wij Trädgårdar

Kommun

  • Hofors
  • Ockelbo
  • Sandviken