Logotyp på utskrifter

Aktör för välfärd

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareVästerås stiftskansli
KontaktpersonAnders Hagman
E-postanders.hagman@svenskakyrkan.se
Telefonnummer021-178500
Beviljat ESF-stöd6 401 798 kr
Total projektbudget6 401 798 kr
Projektperiod2012-01-16 till 2014-06-30
RegionNorra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Västerås stift har en lång tradition av att vara folkkyrka med visionen att vara en angelägenhet för alla. Med en succesivt minskad kyrkotillhörighet följer krympande resurser och sämre möjligheter att göra skillnad för människors livsvillkor. Men under senare år har flera församlingar i Västerås stift genom ett pionjärarbete inom den sociala ekonomin pekat ut riktningen för hur kyrkan kan utveckla en växande roll i nya välfärdsmodeller. Genom Aktör för välfärd vill Västerås stift nu kompetensutveckla enskilda medarbetare i stor skala för att kunna utföra nya tjänster och utveckla nya verksamheter inom den sociala ekonomin så att jobben säkras, ekonomin stärks och församlingarna i ökad omfattning kan bidra till människors väl, i synnerhet de sårbara och marginaliserade. Lokal samverkan och lärande över församlingsgränser är bärande element. Transnationellt utbyte knyter projektet till kyrkliga välfärdsaktörer i Europa. Bred samverkan bidrar till spridningseffekter och idéutveckling.

Bakgrund

Svenska kyrkan i Västerås stift består av 77 församlingar med sammanlagt omkring 1450 anställda. Församlingarnas ekonomi baseras på avgifter från de kyrkotillhöriga, som i Västerås stift uppgår till ca 76% av alla invånare. Sedan relationsändringarna med staten år 2000 uppvisar Svenska kyrkan i Västerås stift ett årligt medlemstapp på mellan en och två procent. Mellan åren 1995 och 2009 minskade antalet kyrkotillhöriga från 526 000 till 433 000. Fram till 2019 beräknas medlemstalet minska med ytterligare nästan 70 000. Nästan samtliga av stiftets 29 kommuner – undantaget enbart Västerås, Borlänge och Falun - uppvisar dessutom en negativ befolkningsutveckling. Sammantaget innebär detta att församlingarnas intäkter stagnerat och i många fall minskat. Detta har redan fått konsekvenser och under det närmaste decenniet hotar omfattande personalnedskärningar

När ekonomin krymper kommer detta att drabba alla yrkeskategorier. När barn och ungdomsverksamheten minskar riskerar barnskötare, pedagoger och förskollärare jobbet. När det utåtriktade diakonala arbetet blir mindre drabbas främst diakoner och diakoniassistenter, men i större arbetslag även vissa präster, som förutom kärnverksamheten ofta arbetar inom något specialområde som till exempel arbetsplatskontakter, ungdomsarbete, besöksnäring eller relaterat till vård och omsorg. Samtidigt minskar behovet av lokaler vilket drabbar lokalvårdare och vaktmästare. Mindre verksamhet betyder också mindre behov av kökstjänster, vilket drabbar husmödrar och assistenter. En minskad verksamhet slår dessutom tidigt mot administrationen vilket drabbar ekonomer, kanslister och receptionister. I ett första skede av neddragningar handlar det ofta om minskad omfattning på en typ av tjänster där lågutbildade och kvinnor är i majoritet.

Samtidigt finns det utan tvekan tillräckligt med uppgifter att utföra inom det sociala området för att säkra jobben lokalt. Under senare år har flera församlingar i Västerås stift genom ett pionjärarbete visat på möjligheterna för församlingarna att utföra tjänster och starta verksamheter inom den sociala ekonomin som ett sätt att behålla sina anställda och generera nya inkomster. Det finns församlingar som driver skolor och begravningsbyråer, café och restaurang, behandlingshem, familjecentraler, integrationsprojekt och sociala företag inom fas 3. Den mest aktiva församlingen: Västanfors- Västervåla församling har tredubblat personalstyrkan under de senaste decenniet och sysselsätter idag omkring ett hundra personer.

En anledning till att så pass få församlingar tagit detta steg är historisk. Under det moderna Sveriges tillblivelse var kyrkan en del av staten och gick i bräschen för utbildning, vård och omsorg, ofta i egen regi. Under välfärdssamhällets successiva framväxt infördes gradvis en offentlig kompetensfördelningen där den social verksamheten kom att bedrivas av kommun och landsting medan kyrkan hänvisades till en mer individuellt inriktad och mer renodlat ”religiös” kärnverksamhet. Med kyrkans friare ställning sedan relationsändringen med staten år 2000 föreligger det inte längre några legala hinder för kyrkan att åter bli en viktig aktör för välfärd.

En annan orsak är bristande kompetens och knappa resurser. Församlingarna är och har alltid varit djupt engagerade i människors utsatthet men har litat helt till sina egna ekonomiska resurser. I ett läge där kyrkans inkomster minskar måste församlingarna därför förändra sitt arbetssätt om jobben ska kunna behållas. Men en församling kan inte börja arbeta med vad som helst. Nya verksamheter utanför den ordinarie kärnverksamheten måste ligga i linje med församlingarnas uppdrag. Att ta tillvara det utrymme som nya välfärdsmodeller ger den ideella sektorn inom den sociala ekonomins ramar hör till dessa. Men för att kunna ta detta steg krävs rätt kompetens. En kompetenskartläggning av församlingsanställda kan visa vilka kompetenser som saknas, men också vilka befintliga kompetenser som inte utnyttjas.

Förutsättningarna för att spela en större roll inom den sociala sektorn finns där. Kyrkan har rikstäckande lokal närvaro, en fungerande organisation på regional, nationell och internationell nivå, breda och kompletterande kompetenser, administrativa resurser och lokaler. Det finns dessutom en bred acceptans inom kyrkan att den diakonala omsorgen gäller alla människor. Kyrkan själv utgörs av de kyrkotillhöriga, som delar en trosgemenskap, men uppdraget om att verka för människans väl (diakoni) sträcker sig till alla de människor som vistas i en församling, oavsett tro eller härkomst.

Det finns en utbredd förväntan på att Svenska kyrkan ska gå in i denna roll med större kraft. Svenska kyrkan har ett relativt gott anseende generellt sett. I en nyligen genomförd attitydundersökning (Kyrkans Tidning 2011) svarade nära hälften av de tillfrågade att de har ganska stort eller mycket stort förtroende för Svenska kyrkan. Dessutom finns en dokumenterad förväntan på kyrkan som aktör inom den sociala sektorn. Mellan 40 och 50 procent av de kyrkotillhöriga, vilket motsvarar minst en tredjedel av befolkningen totalt, vill att kyrkan prioriterar hjälp till utsatta människor, arbete bland barn och unga och gemenskapande aktiviteter för dem som känner sig ensamma. Det visar en stor medlemsundersökning från 2010. Attitydundersökningar från församlingar i Västerås stift bekräftar denna bild. En undersökning i Hallstahammar-Bergs församling visar att två tredjedelar av samtliga invånare skulle vara positiva till att använda sig av åldringsvård i kyrkans regi om det vore aktuellt. Hälften kan tänka sig att använda sig av barnomsorg i kyrkans regi.

Särskilt värt att lyfta fram är Svenska kyrkans möjligheter att spela en större roll för välfärden i Dalarnas och Bergslagens glesbygder. I ett läge där orter avfolkas, befolkningen åldras och service och sociala tjänster centraliseras, är församlingen många gånger en av de få kvarvarande aktörerna med kapacitet att ikläda sig en större roll, som att ta på sig serviceuppgifter, starta nya eller överta befintliga verksamheter samt att erbjuda rum för gemenskap och möten. Det gäller särskilt som den pågående strukturomvandlingen inom kyrkan ger större ekonomiska enheter, och därmed ökad organisatorisk flexibilitet, med bevarad lokal närvaro.

Att motverka utanförskapet är förmodligen den mest centrala av de uppgifter som kyrkan kan utveckla med hjälp av de nya arbetsformer som den sociala ekonomin erbjuder. Här gör församlingarna stora insatser på individnivå och genom olika slags gemenskapande karaktärer. Mera sällan arbetar man långsiktigt och strukturerat tillsammans med andra samhällsaktörer för att på ett varaktigt sätt integrera människor som lever i utanförskap eller slussa långtidsarbetslösa, ungdomar och invandrare mot arbetsmarknaden. Inte heller nyttjar man fullt ut sin roll som röstbärare för att bedriva strategisk påverkan på samhällsutvecklingen. Men kyrkan skulle också genom sin djupt präglade värdegrund och sina breda människovårdande kompetenser i större utsträckning kunna gå in som utförare och entreprenör inom vård och omsorg, vilket exemplen ovan visar.


För att dessa exempel ska kunna mångfaldigas och få en mer generell betydelse för sysselsättningen krävs kompetensutveckling av enskilda medarbetare, men också organisationsutveckling och ett bättre samarbete överlag med den sociala sektorns uppdragsgivare och den sociala ekonomins stödjande organisationer. Församlingarna behöver tillgodogöra sig de metoder och synsätt som vuxit fram inom den sociala sektorn de senaste decennierna, utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt, öka benägenheten till förändringar och knyta långvariga och breda kontakter med de nätverk som i allt högre grad utgör en aktiv del av välfärdssamhället. Västerås stift vill med Aktör för välfärd åstadkomma ett ”kunskapslyft” på bred nivå.

Målsättning

Att säkra jobben för församlingsanställda i Västerås stift genom att bredda basen för församlingarnas verksamhet inom främst den sociala ekonomin.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighetsfrågorna är angelägna för en folkkyrka som vill vara till för alla. Inom några områden ligger Västerås stift och församlingarna långt framme. Inom andra områden återstår mycket att göra. I samband med att projektet genomförs och slutförs kommer ett särskilt avsnitt skrivas runt arbetet med tillgänglighet. Avsikten är att förmedla ett lärande av detta i den totala processen.

Fysisk tillgänglighet

Svenska kyrkan har många äldre i sin verksamhet – men samtidigt också många äldre lokaler med begränsningar och brister som åtgärdas efterhand de rustas upp eller byggs om. Medvetenheten om de fysiska tillgänglighetsfrågorna är generellt hög, det finns hörselslingor och ramper och en beredskap att bemöta människor med funktionshinder på ett bra sätt. För projektets del handlar det om att se över de lokaler vi använder under utbildningstillfällena.

Tillgänglig verksamhet

Förståelsen för de mjuka frågorna i tillgänglighetsperspektiv är hög inom barn- och ungdomsverksamheten, där frågor om delaktighet utifrån sociala hinder, sexuell läggning, kön, neuropsykiatriska diagnoser etc, hanteras på ett medvetet sätt. Den är sämre utvecklad när det gäller vuxna och äldre. Västerås stift skulle behöva se över hur vi kan arbeta mer aktivt med dessa frågor, något vi planerar att göra i samband med mobiliseringsfasens internutbildning. Vi skulle också behöva se över hur dessa frågor hanteras i organisationen och olika typer av policydokument. Orienterande utbildningar ska läggas in i utbildningspaketen.

Kommunikativ tillgänglighet

Medvetenheten är generellt hög kring vikten av kommunikativ tillgänglighet. En hög andel äldre i kombination med akustiskt svåra lokaler har tvingat fram betydande kompetens när de gäller ljudsystem, ljudslingor, möbleringar, användning av trådlösa ljudsystem etc. Fortbildning i sådan kompetens förekommer regelbundet i utbildningar av t ex vaktmästare. Västerås stift har även ett utvecklat teckenspråkigt arbete med teckenspråkskunnig präst, konsulent och diakon, samt ett särskilt råd: de dövas stiftsråd. Vi har även möjlighet att producera text i punktskrift. Om behov finns kan dessa resurser användas i projektet.

Tillgänglig information

Här behöver Västerås stift göra en översyn över sin utåtriktade information, särskild den webbaserade. Viss information finns på finska, men inte på något annat språk. En genomgång kommer att göras i samband med internutbildningen för att tydliggöra ytterligare åtgärder, som sedan kommer att användas under projektet. Åtgärder som kan förutses är att införa talsyntes på hemsidan, en introduktion lätt svenska och översättningstjänster till andra språk.
Ett växande problem i takt med att alltmer informationsförmedling sker elektroniskt, är de äldres låga nyttjande av information på webben. Det gäller också många av våra förtroendevalda. Trots att de flesta äldre har datorer och internetuppkoppling och nästan alla läser e-post är många ovana eller ovilliga att söka information på internet. En väg att lösa detta inom projektet kan vara att skicka nyhetsbrev till alla berörda.

Tillgänglighet som ett innovativt inslag i social ekonomi

Det långsiktiga målet med Aktör för välfärd är att kompetensutveckla medarbetare så att församlingarna ska kunna utveckla nya verksamheter inom den sociala ekonomin. Ett led i den processen är att fundera över vilka särskilda nischer eller inriktningar som särskilt väl passar kyrkans organisation, resurser och värdegrund. En möjlighet är att bygga på och utveckla tjänster inom tillgänglighetsområdet. Det finns ofta en utbredd missnöjdhet med samhällets sätt att behandla äldre och människor med funktionshinder. Det finns skäl att anta att en god del av detta missnöje handlar om bemötande och servicenivå. Här skulle församlingarna, med sitt fungerande sociala sammanhang, sitt lokala självbestämmande och sin fokusering på den enskilda människans väl i större utsträckning kunna träda in som producent av tjänster också utanför den egna verksamheten.

Mål
• Att stiftskansliet blir en föregångare när det gäller att uppmärksamma, förebygga och åtgärda tillgänglighetshinder.
• Att projektet Aktör för välfärd beaktar tillgänglighetsfrågorna, inklusive tillgänglig information, i sina utbildningar.
• Att tillgänglighetsperspektivet hålls levande när idéer till nya verksamheter utvecklas inom projektets ram.

Mobiliseringsfas
Under mobiliseringsfasen kommer vi att arbeta aktivt med tillgänglighetsfrågorna, för att skapa ett underlag till åtgärder och aktiviteter under genomförandefasen.

Aktivitetsplan
• Internutbildning kring tillgänglighetsfrågor för projektgrupp, stödfunktioner och utbildningsansvariga inom stiftskansliet. Medverkan av extern resurs från processtöd Tillgänglighet.
• En handlingsplan tas fram av projektgruppen.

Transnationellt samarbete

Kyrkorna har varit nära knutna till den moderna statens framväxt överallt i Europa, men utvecklingen har tagit olika vägar. Medan Svenska kyrkan, genom den starka statens framväxt enligt socialdemokratisk modell, gradvis gavs en allt mindre roll i välfärdsstatens utformning, har kyrkorna i länder med liberala och korporativa modeller behållit en stark ställning som utförare och entreprenör av välfärdstjänster inom vård, skola och omsorg. Synen på diakonins uppgifter i olika länder har i hög grad kommit att präglats av respektive kyrkas tilldelade samhällsroll. Individens utsatthet står i centrum för all diakoni och diakonins vision är ett samhälle med livskvalitet för alla, men i Sverige har vi förlorat kontakten med den gren som handfast skapar välfärdslösningar genom att driva sjukhus, skolor och andra institutioner. Vi står därför dåligt rustade – såväl ideologiskt som kompetensmässigt – när kyrkan åter har möjlighet att bli en viktig aktör för välfärd.

Inom den europeiska gemenskapens ramar sker succesivt en harmoniering av välfärdssystemen. Valfrihetsreformen inom vårdsektorn och det civila samhällets allt större roll i vårt land är exempel på hur Sverige alltmer börjar likna andra länder. Samtidigt tappar Svenska kyrkan medlemmar från unikt höga nivåer. Det innebär att kyrkorna finner sig verka i allt mer likartade miljöer på olika håll i Europa. I den anglikanska kyrkans brist på resurser ser vi en framtid som kan bli vår – om vi inte, som i till exempel Tyskland, finner andra sätta att finansiera insatserna för människors väl än via kyrkoavgiften.
När nu Västerås stift genom Aktör för välfärd vill stimulera församlingarna att ta tag i de möjligheter välfärdsstatens nya utformning ger i vårt land, är det av stort värde att knyta kontakter, både inom och utom landet för att få ta del av idéer och goda exempel och ansluta till diskussionen om kyrkornas roll i det moderna Europas utformning.

Västerås stift har en lång tradition av internationellt arbete med ungdomsutbyten, vänförsamlingar, studieresor och bistånd. På europeisk botten har Västerås stift anglikanska kyrkan i Gloucester som vänstift. Vi har också en lång tradition av kontakter med den gren av diakoni som kallas kyrka-arbetsliv i Centraleuropa och England, bland andra Evangelische Akademie Bad Boll samt Wirtschafts- und Sozialpfarramt Ulmi Tyskland. Det finns också band till kyrkorna i Finland och Baltikum i vårt stift. Västerås stift är medlem i Kyrkornas EU-kontor och har den vägen kanaler till kyrkliga paraplyorganisationer i Bryssel som kanaliserar kyrkornas idédebatt och strategiska påverkansarbete. En sådan organisation är paraplyorganisationen Eurodiaconia. Genom stiftets arbete med migrations- och asylfrågor finns ytterligare kontakter på denna nivå.

Det transnationella inslaget i Aktör för välfärd syftar till att:
• Möjliggöra för enskilda medarbetare att göra individuellt utformad praktik i annat europeiskt land som en del i kompetensutvecklingen.
• Studera modeller och lösningar där lokala församlingar verkar inom den sociala ekonomins område.
• Inbjuda representanter för våra samarbetspartners för att studera och diskutera de modeller som växer fram i vårt eget stift.
• Att medverka till hur kyrkorna tillsammans, på europeisk botten, kan verka effektivare som röstbärare och påverkare av de sociala systemens utformning. Särskilt med tanke på hur sociala medier kan användas för att knyta lokala församlingar och gräsrotsrörelser till varandra.
• Delta i idéutbytet kring kyrkornas roll i det framtida Europas välfärdslösningar.

Mobliseringsfasen.
Det transnationella inslaget kommer att bli viktigast under projektets senare del. Under mobiliseringsfasen vill vi lägga grunden till detta genom att läsa in oss på kyrkornas organisering kring den sociala ekonomin och genom att göra en studie- och arbetsresa till en eller ett par av våra främsta kontakter och samarbetspartners.

Samarbetspartners

  • Coompanion Dalarna
  • Coompanion Västmanland
  • FFSE Dalarna
  • PLUS
  • Region Dalarna
  • Sensus Region Mellansverige
  • SVENSKA KYRKANS FÖRSAMLINGSFÖR
  • VKL

Kommun

  • Avesta
  • Borlänge
  • Falun
  • Gagnef
  • Hedemora
  • Leksand
  • Ludvika
  • Malung
  • Mora
  • Orsa
  • Rättvik
  • Smedjebacken
  • Vansbro
  • Älvdalen