Affärskraft Värmland - esf.se
Logotyp på utskrifter

Affärskraft Värmland

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareHandelskammaren Värmland Service AB
KontaktpersonFrida Johansson
E-postfrida@handelskammarenvarmland.se
Telefonnummer054-221492
Beviljat ESF-stöd16 255 269 kr
Total projektbudget16 255 269 kr
Projektperiod2010-03-01 till 2013-12-31
RegionNorra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Affärskraft Värmland kompetensutvecklar sysselsatta i värmländska företag, med 1-9 anställda, i affärsmannaskap. Projektet skapar förutsättningar för ökat entreprenörskap och företagande, vilket i sin tur leder till regional tillväxt.

Bakgrund

Sveriges tillväxt och sysselsättning har tidigare förknippats med stora företag. Den alltmer globaliserade ekonomin har dock lett till en strukturomvandling, där vi ser att de stora företagen, särskilt på industrisidan, drar ner eller flyttar delar av sin verksamhet till andra länder. Detta har resulterat i att små företag, framförallt inom den växande tjänstesektorn, blivit allt viktigare för Sveriges tillväxt och sysselsättning. Som exempel kan nämnas att två av tre företag i Sverige är soloföretag (SCBs Företagsdatabas).

I Värmland finns för närvarande 30 870 aktiva företag, varav 96,7 procent i storleksordningen upp till nio anställda. Soloföretagen representerar i sin tur 78,9 procent av totalen (SCBs Företagsregister per 2009-06-05), vilket innebär att andelen soloföretag är högre i Värmland än på nationell nivå. Detta innebär att solo- och mikroföretag är centrala för tillväxten i Värmland. Frågan vi har att hantera är hur vi får dessa företag att växa.

Enligt SCBs och Tillväxtverkets rapport Företagens villkor och verklighet 2008 finns en rad hinder för tillväxt i små företag. Krångliga regler, dålig lönsamhet och svårigheter med att hitta lämplig arbetskraft är några exempel. Men även brist på kunskap och kompetens är ett stort hinder. Detta bekräftas också i Forum för Småföretagarforsknings publikation Tillväxt i små företag, vad säger forskningen?, där kompetens lyfts fram som en av de största tillväxthämmande faktorerna. Författarna till publikationen menar att den framgångsrika företagaren förknippas med förmågan att utnyttja och utveckla samtliga medarbetares kompetens.

I maj 2009 gjorde Handelskammaren Värmland (hädanefter benämnt Handelskammaren) en medlemsundersökning. 307 företag svarade på enkäten och en stor del av dessa respondenter var solo- och mikroföretag. Svaren från enkäten bekräftar den bild som beskrivs ovan och signalerar tydligt att dessa företag behöver ökat stöd gällande kompetensutveckling.

För att komma tillrätta med ovan nämnda problembild behöver entreprenörskap och företagande främjas så att än fler solo- och mikroföretag kan starta och redan befintliga företag utvecklas, något som är avgörande för den värmländska konkurrenskraften, eftersom nya och växande företag är den enskilt viktigaste tillväxtfaktorn i en ekonomi.

För att skapa förbättrade förutsättningar för entreprenörskap och företagande krävs ökad kunskap och kompetens i affärsmannaskap. Projektet, som heter Affärskraft Värmland, kommer således att fokusera på kompetensutveckling inom affärsmannaskap, som syftar till att strategiskt öka entreprenörskap och företagande och därigenom främja tillväxt och sysselsättning i företagen. Projektet kommer att fokusera på utveckling av redan befintliga företag, som har mellan 1-9 anställda.

Syfte

Det övergripande syftet med projektet är att genom strategisk kompetensutveckling av sysselsatta främja entreprenörskap och företagande bland företag med 1-9 anställda i Värmland, för att därigenom skapa förutsättningar för regional tillväxt och ökad sysselsättning.

Projektet bidrar även till att uppnå målen i Det företagsamma Värmland, som är ett handlingsprogram under utveckling inom Värmland växer. Handlingsprogrammet kommer att bestå av tre delområden, varav det ena, som rimmar väl med Affärskraft Värmland, är att få fler befintliga företag att växa.

Projektet har också för avsikt att skapa miljöer för ökad integrering av jämställdhet och tillgänglighet.

Genom projektet kartläggs arbetsplatsens behov utifrån befintlig kompetens och kompetenskrav. Flödet i organisationen ses över samtidigt som det skapas en delaktighet bland företagets anställda, då samtliga är engagerade i kartläggningen. Genom detta tillvaratas den befintliga kompetensen samtidigt som medarbetarna även får möjlighet att lära om och lära nytt för att därmed stå bättre rustade för framtida förändringar i arbetslivet. Strukturförändringar medför att samtliga verksamheter måste vara beredda att kunna ställa om sin verksamhet och då är omställbarheten hos all personal oerhört viktig. En förutsättning för organisationers överlevnad är ökad möjlighet till innovation och nyskapande. Genom att delta i Affärskraft Värmland får de anställda en ny syn på förändringsprocesser.

Syftet med den kompetensutvecklingsanalys som görs är att ta tillvara på de anställdas befintliga kompetens samt att bygga vidare på denna med ytterligare kompetensutveckling. Den anställde känner ett ökat värde av sina insatser, då de i högsta grad är delaktiga i framtagandet av kompetensutvecklingsanalysen och samtidigt får en insikt i organisationen och sin egen roll inom denna.

Kartläggningen resulterar i en utvecklingsplan som i sin tur innehåller utbildningspaket för respektive medarbetare.

Målsättning

Projektets mål kan delas upp i mätbara och långsiktiga mål.

Mätbara projektmål:

- Kompetensutveckling av 800 sysselsatta (vilket kan vara allt från 89 till 800 företag).
- Genomföra 27 000 utbildningstimmar (32 h/individ plus förberedande utbildningar).
- 35% av de deltagande företagen drivs av kvinnor.
- 5% av de deltagande företagen drivs av en person med utländsk bakgrund.
- En jämn könsfördelning på individnivå.
- Företag från samtliga värmländska kommuner ska delta i projektet.

Långsiktiga projektmål:

- Att skapa långsiktiga samverkansformer, där olika värmländska aktörer får möjlighet att förstärka varandra kring kompetensutveckling i affärsmannaskap och som resultat förenkla de värmländska företagens, och dess medarbetares, tillgång till kompetens.
- Skapa trivsel och därmed bidra till färre sjukskrivningar på arbetsplatserna.
- Öka kompetensen hos den sysselsatta så att hon eller han står bättre rustad för förändringar i arbetslivet.
- Skapa förutsättningar för att solo- och mikroföretag ska kunna växa.
- Öka kännedomen om hur solo- och mikroföretag kan skapa tillväxt.
- Påverka attityder avseende jämställdhet och tillgänglighet.

Effekten av ovan angivna mål är att vi får fler kunskapsdrivna företag i Värmland samt företagen ges bättre förutsättningar för att växa och att medarbetarna står bättre rustade för förändringar i arbetslivet, vilket i sin tur minskar risken för att hamna utanför arbetsmarknaden. Den samverkansform som etableras inom projektet resulterar också i att användarna av resultatet, värmländska kommuner, kluster och andra näringslivsorganisationer, på ett effektivare sätt kan rikta insatser till regionens solo- och mikroföretag.

De långsiktiga målen har också en positiv effekt på samhällsutvecklingen, då ökad trivsel på arbetsplatsen bidrar till att minska antalet sjukskrivningar. Att samtliga värmländska kommuner deltar i projektet är också positivt ur ett regionalpolitiskt perspektiv.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Nedan beskrivs hur de fyra integrerade tillgänglighetsdelarna ska beaktas. De olika delarna har diskuterats med Elisabeth Nilsson, processtöd inom tillgänglighet samt med Fredrik Lindgren, regioncoach för Norra Mellansverige.

Fysisk tillgänglighet. Kartläggning/analysdelen kommer till stor del att genomföras i företagens egna lokaler, vilket säkerhetsställer den fysiska tillgängligheten för deltagarna. Vid gemensamma aktiviteter i projektet, som sker utanför aktörernas egna lokaler, kommer tillgängligheten för funktionshindrade att säkerhetsställas. Det främsta redskapet för detta är Handisams Checklista för dig som vill arrangera tillgängliga konferenser, vilken i största möjligaste mån kommer att följas vad gäller exempelvis hörslingor, allergier osv.

Tillgänglig verksamhet. Projektägaren är noggrann och observant på, samt ser det som ytterst viktigt, att ha förståelse och respekt för medmänniskor. Konkret kan denna bemötandefråga exempelvis innebära att diskrimineringslagen följs vid rekrytering och att möten och besök bokas i god tid, så att alla kan förbereda sig. För att säkra tillgänglighetsperspektivet kommer också projektets förberedande utbildning att innehålla inslag av tillgänglighetsfrågor. Eftersom de som går den förberedande utbildningen ska få verktyg och modeller att använda för organisationens eget arbete kommer även denna person att sprida tankarna inom det egna företaget, vilket förhoppningsvis påverkar attityderna hos medarbetarna.

Kommunikativ tillgänglighet. Tekniska hjälpmedel kommer att användas för att skapa möjlighet till deltagande där så behövs. Genom Handelskammarens stora kontaktnät i regionen kommer vi också att säkerhetsställa att projektteamet har kunskap om hur man går tillväga om det behövs stöd med t.ex. teckentolkning.

Informativ tillgänglighet. För att säkerhetsställa den informativa tillgängligheten kommer information om projektet att spridas i flera olika medier, för att personer med funktionshinder ska kunna delta och skaffa sig insikt i projektet. Det kommer också att finnas lättläst information på webben. Den supporttjänst som kommer att finnas tillgänglig kommer också att vara anpassad för personer med funktionshinder. Som exempel kan nämnas att det inte behövs många knapptryckningar för att komma fram vilket kan orsaka stress hos personer med nedsatt hörsel. Genom att projektteamet har kunskap om hur man går tillväga när exempelvis punktskrift behövs, säkerhetsställs också att samtliga deltagare i projektet har tillgång nödvändig information.

Eftersom projektteamet i mångt och mycket kommer att handleda och stödja de deltagande företagen kommer teamet också genomgå en särskild utbildning som rör tillgänglighet för personer med funktionshinder, där det också ingår att, i samråd med processtöd för tillgänglighet och Handisam, ta fram rutiner för projektet. De utbildningsleverantörer, som handlas upp inom projektet, kommer också att genomgå denna utbildning. Slutligen kommer projektets utvärderare att titta särskilt på hur projektet arbetar med att integrera tillgänglighetsperspektivet.

Jämställdhetsintegrering

Beskrivningen om hur jämställdhetsperspektivet ska införlivas i projektets olika delar har diskuterats med Katarina Jakobsson, processtöd för jämställdhetsintegrering. Som utgångspunkt för beskrivningen har den checklista, för jämställdhetsintegrering, som framtagits av Länsstyrelserna för ESF-projekt använts.

Jämställdhetsintegrering kan ses som att jämställdhetsperspektivet genomsyrar all extern verksamhet (t.ex. informationsmaterial och kompetensutveckling). Men för att överhuvudtaget lyckas med jämställdhetsintegrering krävs att den interna verksamheten präglas av ett jämställdhetstänk. Projektets ambition är att jämställdhetsperspektivet införlivas i både det interna och i det externa arbetet, vilket innebär att alla beslut som tas inom ramen för projektet ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv.

Nedan beskrivs hur projektet kommer att arbeta både med det interna perspektivet samt själva jämställdhetsintegreringen.

När det gäller den interna verksamheten ligger Handelskammarens jämställdhetsplan, som omfattar hur organisationen ska arbeta internt samt i kontakter med företag i regionen, till grund för arbetet. Inom projektteamet strävar vi efter att bryta stereotypa mönster och föreställningar. Förutom att ett av projektets mätbara mål är att 35% av de företag, som deltar drivs av en kvinna (29,2% av företagen i Värmland drivs av kvinnor vilket, innebär att målet är högre än andelen företag), kommer projektet aktiv sträva efter en jämn könsfördelning (40-60%), i projektets olika delar. Detta gäller även den egna projektorganisationen, innefattande projektteam, styr- respektive referensgrupp samt erfarenhetsgrupp. Projektets utvärderare kommer också att titta särskilt på hur projektet arbetar med att integrera jämställdhetsperspektivet samt hur deltagarna har påverkats/förändrats under projektets gång.

Handelskammaren är en aktiv medlem i Värmlands läns Jämställdhetsråd. Genom rådet får vi information och kunskap som vi kan sprida till företagen, samt vice versa, att vi kan informera rådet om vilka behov som finns hos företagen. Förutom detta har Handelskammaren just skrivit på ett samarbetsavtal med Karlstads universitet, inom ramen för regionalfondsprojektet JämVäxt 2.0, som är ett utvecklingsprojekt som fokuserar på jämställdhetens betydelse för hållbar regional tillväxt. Den forskning samt de erfarenheter vi får av samarbetet hoppas vi kunna applicera på föreliggande projekt. Handelskammaren är också nationell partner i projektet Breaking gender stereotypes, som finansieras av Europeiska Kommissionen, GD Sysselsättning, Socialpolitik och lika möjligheter. Inom ramen för projektet har delar av projektteamet deltagit i en tre dagar lång utbildning i jämställdhet.

Eftersom projektteamet i mångt och mycket kommer att handleda och stödja de deltagande företagen kommer teamet också genomgå en särskild utbildning, i inledningsfasen av projektet, som rör jämställdhet. Denna utbildning kommer också att ges till de utbildningsleverantörer, som handlas upp, för att säkerhetsställa att samtliga utbildningar görs utifrån ett jämställdhetsperspektiv, som exempel kan nämnas att se till att alla deltagare kommer till tals.

Jämställdhetsintegreringen kommer att beaktas i såväl den process som samtliga företag går igenom som i det informationsmaterial projektet kommer att producera.

Företagens deltagande i projektet startar med en förberedande utbildning. Jämställdhetsaspekten kommer att belysas vid detta tillfälle.

Under kartläggnings/analysfasen, som handlar om att se över flöden i organisationen och kartlägga arbetsplatsens behov utifrån befintlig kompetens och kompetensbehov, kommer samtliga deltagande företag att få fundera på hur de arbetar med jämställdhet i sitt företag. Förhoppningen är att detta leder till att attityderna inom företagen påverkas vilket i sin tur resulterar i att exempelvis platsannonser och information utformas på ett sådant sätt att det tilltalar både män och kvinnor.

Genom kartläggningen finns också möjlighet att synliggöra dolda arbetsuppgifter, eftersom en noggrann inventering av de arbetsuppgifter, som finns på arbetsplatsen, genomförs. Samtliga medarbetare (både män och kvinnor) får tid och möjlighet att framföra sina synpunkter, även de medarbetare som kanske inte annars kommer till tals, vilket betyder att alla får samma möjlighet att utöva inflytande på resultatet. Eftersom en aspekt av jämställdhet är att ta tillvara på outnyttjade resurser, blir eventuella sådana belysta och synliggjorda. Kartläggningen kan också innebära att olika förhållanden och villkor för kvinnor och män, som ledningen inte varit medveten om tidigare, synliggörs. Genom kartläggningen tydliggörs också på vilka positioner män respektive kvinnor sitter och jämställdhet kommer att diskuteras utifrån dessa aspekter.

Eftersom vi noterat att det finns ett allmänt behov av att lyfta genusfrågan ur flera olika perspektiv, kommer vi också att integrera jämställdhet i de utbildningar som erbjuds inom ramen för kompetensutvecklingen. På ledarskapsutbildning kommer vi exempelvis säkerhetsställa att ledarskap diskuteras och belyses ur ett genusperspektiv.

Eftersom kompetensutvecklingen bygger på sex olika teman kan projektet tillgodose många olika behov. Om det nu är så att kvinnor och män har olika behov, vad gäller utbildning, kommer det att finnas möjlighet för båda grupper att finna intressanta och behovsanpassade utbildningar. Via projektet kommer det också att synliggöras om behoven skiljer sig åt.

Genom att jämställdhet integreras i både uppstarten, kartläggningen och i kompetensutvecklingen genomsyras samtliga steg, varje enskilt företag går igenom, av ett jämställdhetsperspektiv.

Jämställdhetsintegrering ska också beaktas vid framställning av allt informationsmaterial. Projektdokumentationen kommer att vara könsuppdelad, vilket innebär att projektteamet ständigt vet hur många män respektive kvinnor som deltar i projektet.

Samarbetspartners

  • Arvika kommun KOMMUNLEDNINGSSTABEN
  • Eda kommunhus
  • Filipstads kommun KOMMUNKANSLIET
  • Forshaga kommun KOMMUNKONTOR
  • Företagsakademin FA AB
  • Grums kommun KOMMUNALKONTOR
  • Hagfors kommun Stadshuset
  • Hammarö kommun KOMMUNKONTOR
  • IUC Wermland
  • Kils kommun KOMMUNKONTOR
  • Munkfors kommunkontor
  • Näringslivsenheten
  • Näringslivssamv i Kristinehamn
  • Regionvärmland
  • Storfors kommun KOMMUNALKONTOR
  • Stål & Verkstad
  • Sunne kommun KOMMUNKONTOR
  • Säffle kommun
  • The Paperprovince
  • Tuab
  • Värmlands Kreditgarantiförenin
  • VÄRMLANDSKOOPERATIVEN EK. FÖR.
  • Årjängs kommun KOMMUNKONTOR

Kommun

  • Arvika
  • Eda
  • Filipstad
  • Forshaga
  • Grums
  • Hagfors
  • Hammarö
  • Karlstad
  • Kil
  • Kristinehamn
  • Munkfors
  • Storfors
  • Sunne
  • Säffle
  • Torsby
  • Årjäng