Logotyp på utskrifter

TOGETHER

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareVÄRMLANDSKOOPERATIVEN EK. FÖR.
KontaktpersonLeif Karlsson
E-postleif@varmland.coop
Telefonnummer054 183740
Beviljat ESF-stöd1 231 296 kr
Total projektbudget1 231 296 kr
Projektperiod2014-01-01 till 2014-12-31
RegionNorra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Näringslivet förändras ständigt och den växande internationella konkurrensen leder till hårdare krav på ökad effektivitet. I norra Mellansverige har vi ett antal exempel på företag som är lönsamma, men där ägarintressena - ofta med sin bas i andra länder – hävdar att man kan öka lönsamheten genom att flytta verksamheten till andra länder.

Ett annat problem rör generationsskiften, där ägarna ofta passerat pensionsålder. I en del fall köps verksamheten upp av konkurrerande företag som sedan flyttar produktionen till någon av sina befintliga anläggningar. I andra fall läggs verksamheten ned.

I ovan båda problemställningar resulterar detta ofta i arbetslöshet och utanförskap.

I denna förstudie vill vi dels arbeta med en strukturpåverkan och parallellt utveckla en svensk modell för hur övertagande till medarbetarägda/kooperativa företag kan realiseras och därmed minska/undvika arbetslöshet och utanförskap.




Bakgrund

Analys
Näringslivet förändras ständigt och den för allt fler företag växande internationella konkurrensen leder till allt hårdare krav på ökad effektivitet. I Värmland, Dalarna och Gävleborgs län har vi ett antal exempel på företag som är lönsamma, men där ägarintressena - ofta med sin bas i andra länder – hävdar att man kan öka lönsamheten genom att flytta verksamheten till andra länder, ofta låglöneländer. Rune Wigblad, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Dalarna har studerat och påvisar flera fall där den enskilda enheten går med vinst, men plötsligt, kanske på grund av en ny ägare inte passar in i koncernens mål och visioner. Wigblad förhåller sig i detta sammanhang till begreppet ”koncernlogik”.

Ett annat problem som identifierats rör generationsskiften, där ägaren/ägarna ofta passerat ”ordinarie” pensionsålder. I en del fall köps verksamheten upp av konkurrerande företag som sedan flyttar produktionen till någon av sina befintliga anläggningar. I andra fall läggs verksamheten ned därför att det inte finns någon ny part som är beredd att överta verksamheten. I många fall beroende på bristen på kapital, vilket i – som vi bedömer – relativt stor utsträckning beror på att banker och andra låneinstitut saknar affärskompetens hos de medarbetare som kan tänka sig att överta verksamheten.

I ovan båda problemställningar resulterar detta ofta i arbetslöshet och utanförskap vilket i framförallt mindre lokalsamhällen kan vara svåra att bemästra.

I Sverige har vi tillskillnad mot många andra länder i Europa och världen ingen stark tradition av medarbetarägda kooperativa företag. Kooperativa företag i vårt land har tidigare främst etablerats inom konsument- och jordbrukskooperation.
Lars Lindqvist professor i Organisation och Ledarskap vid Linneuniversitet har i boken ”Tillsamman – en fungerande ekonomisk demokrati” ett resonemang hur demokrati anses vara ett synnerligen eftersträvansvärt sätt att styra komplicerade organisationer som hela stater och mångmiljonstäder, men i det närmaste omöjligt eller ointressant när det gäller företag och andra producerande organisationer.

I många Europeiska länder liksom i USA och Canada ser vi idag hur personal organiserar sig kooperativt och övertar företag vilka annars skulle läggas ner alternativt flytta.
I dessa länder finns en tradition och därmed också kunskaper hur man bygger upp och driver arbetskooperativ/medarbetarägda företag. Därmed finns också stödjande strukturer i form av t.ex. fackföreningar, banker och andra aktörer med kompetens att ge stöd och support.

CECOP (The European Confederation of cooperatives and worker-owned enterprises active industry and services) http://www.cecop.coop/ tillsammans med CICOPA (The sektoral organisation of the ICA industry, services and craft) http://www.cicopa.coop/ har producerat en film, ”Together”, http://vimeo.com/50813127 som exemplifierar omvandling från traditionella företag till arbetskooperativa företag i flera europeiska länder.

Vi menar att övertagande i kooperativ form av traditionella företag i många fall ökar möjligheterna att utveckla och driva lönsamma och hållbara företag. Det nya kooperativa ägarskapet vari medarbetarna blir delägare på lika villkor kräver dock en annan organisation som skapar helt andra incitament för utveckling. Incitament i form av att behålla sin anställning, kunna bo kvar i lokalsamhället, få ut en lön och samtidigt ge företaget tillräcklig vinst. Vinster som traditionellt nyttjas som aktieutdelning kommer istället nyttjas i syfte att utveckla företaget.
Vi menar att metoden kan förväntas leda till att arbetslöshet och utanförskap motverkas tidigt. Vi gör också bedömningen att det breda delägarskapet, på lika villkor, genererar ökat ansvarstagande i lokalsamhället, inte minst i relation till nyanställningar där sociala strukturer och nätverk underlättar för redan arbetslösa att erhålla anställning/delägarskap, en utveckling som också påvisas i filmen Together.
Vidare bör det noteras att i samband med stora förändringar finns risk att några väljer att söka sig till annan sysselsättning vilket å andra sidan skapar möjligheter för andra arbetssökande.

Bakgrund
Värmlandskooperativen drev socialfondsprojektet ”Sociala företag i Värmland” 2008-2011 vari en utbildningsmodell (idag allmänt omtalad som Värmlandsmodellen för sociala företag) utvecklades. Modellen har fått en spridning utanför Värmland och används numer i nio län. Under hösten 2013 kommer ytterligare ett län utbildas i hur konceptet används. Projektet var framgångsrikt och utsågs bl.a. till ”Best Practice” 2009 av ESF-rådet.
Projektet är vidare utvärderat av Karlstad universitet/Cerut (Att ta makten över sitt liv – följeforskning om projektet socialt företagande) http://www.intra.kau.se/dokument/upload/C10B96191dcff233CFIwn1691386/Atttamaktenoversittliv.pdf

Projektet beskrivs också ur olika synvinklar i ”Att lära av mirakel” Tillväxtverket, Temagruppen för Entreprenörskap och Företagande (november 2012)
http://publikationer.tillvaxtverket.se/ProductView.aspx?ID=1852

Värmlandskooperativen vill nu med erfarenhet av ovan skapa ett utbildningskoncept för framtagande av medarbetarägda företag med fokus på övertagande i samband med nedläggningar och generationsskiften. Värmlandskooperativen har i samråd med de parter som beskrivs nedan bedömt att den grundmetod med mobilisering och aktivt deltagande av de individer som befinner sig eller riskerar att hamna i en utsatt situation som beskrivits ovan kan vidareutvecklas och omarbetas och senare resultera i att arbetslöshet och utanförskap kan undvikas.

Komplettering, inkom 131010

• Hur kommer kartläggningen konkret att genomföras? (hur kommer insamlandet av underlag att gå till, hur kommer detta att analyseras osv.)
Konkret görs kartläggningen med olika metoder så som via workshops och samtal, studier på pilotföretag, transnationell aktivitet men också via korrespondens.
I kartläggningen ingår också att stämma av frågeställningar relaterat till lagstiftning och tolkningar (t.ex. regleringsbrev). Dessa aktiviteter dokumenteras och slutsatser analyseras. Analyser av slutsatser planeras ske på olika sätt. Dels måste specifika ämnesområdet, de som är ”bärare” av detta få möjlighet att uttala sig avseende slutsatser. Styrgruppen i förstudien liksom tematiska grupperingar är beroende på frågans karaktär viktiga parter avseende analys.

Målsättning

Framtagande av utbildningskoncept för affärsutveckling och övertagande av traditionella företag i syfte att bli medarbetarägda/kooperativa företag - också tillämpligt vid generationsskifte av företag.
Utbildningskonceptet planeras sedan att komma till användning under kommande programperiod i norra Mellansverige och resultera i minskad arbetslöshet och utanförskap och efterhand spridas till andra regioner företrädelsevis i Sverige.
I förlängningen kan konceptet också, med viss anpassning, vara spridningsbart i Finland, Danmark, Norge och Tyskland.

Komplettering, inkom 131010

• Under projektmål resonerar ni främst kring strukturpåverkan, är detta ert primära mål med förstudien och hur avser ni påverka utan att ha ett resultat (er förstudies resultat) klart?

I förstudiens genomförande ingår strukturpåverkan bl.a. riktat mot banker och fackföreningsrörelsen/A-kassan men också arbetsförmedling, försäkringskassa, företagsstödjande organisationer m.fl. Dels vet vi att okunskapen avseende ekonomisk förening som associationsform är utbredd, inte minst inom banksektorn. En orsak till detta handlar om att högskola och universitet inte behandlar denna associationsform likvärdigt andra associationsformer. Något som företagskooperativa utredningen SOU 1996:31 uppmärksammade redan år 1996, sen dess har egentligen inget hänt.
Vår erfarenhet är dock att om vi påvisar och utbildar banktjänstemän avseende ekonomisk förening ökar möjligheterna för enskilda kooperativ/ekonomiska föreningar att erhålla positiva svar på t.ex. låneansökningar.
Likaledes har t.ex. fackföreningsrörelsen/A-kassor svårt att hantera demokratiskt ägda företag i kooperativ form, där medarbetarna äger lika mycket. Svårigheten handlar bl.a. om att bedöma om de är anställda eller företagare. Vi tror i första hand inte att det är lagstiftning i sig som är hindrande utan snarare tolkningar som bl.a. baseras på historiska perspektiv. Dessa båda exemplifieringar är exempel på strukturpåverkan vars ”lösning” på problemställningen påverkar den modell vi ämnar skapa inklusive utbildningsmaterialet.

• En del av målet med förstudien är att utveckla ett utbildningskoncept vilket jag tolkar som att ni inte har något utbildningskoncept klart. Ni skriver samtidigt att utbildningskonceptet ni avser att framtaga bedöms bli framgångsrikt, hur resonerar ni avseende detta?

Nej, självklart finns inget framtagit koncept dock finns en idé som vi i organisationen samt i den grupp som i ansökan är tänkt styrgrupp diskuterat och har förhoppningar om. Dialogen startade redan i månadsskiftet oktober/november 2012 då undertecknad första gången kom i kontakt med filmen ”Together”, vilken finns länkad till i ansökan.
Vår bedömning avseende att det kan bli ett framgångsrikt koncept bygger på olika faktorer så som:
1. Vår tidigare modell för arbetsintegrerande sociala företag är användarvänlig och spridningsbar. Använder vi likartad teknisk lösning tror vi att också kommande modell kommer vara användarvänlig och spridningsbar.
2. Vi vet att i internationellt perspektiv har man lyckats bevara och utveckla företag och därmed undvika arbetslöshet och utanförskap genom övertagande i enlighet med vår grundidé. Vi bedömer att det på liknandevis kan bli framgångsrikt också i vårt land och i dess förlängning också i andra länder vilket framgår i ansökan.
3. Den respons vi fått i samband med olika möten/presentationer med t.ex. representanter för regionförbund och arbetsförmedling.

• Det ter sig i ansökan som att ni redan vet hur utbildningskonceptet skall se ut. Hur kommer det sig i sådana fall att det behövs en förstudie och inte ett genomförande projekt?
Som framgår i svaren ovan har vi en bild över den tekniska lösningen. Ovan beskrivs också den dialog vi för/fört med olika parter varvid tankar, funderingar och idéer kopplat till ett sådant koncept gror inom oss – men i dags läget finns inget material eller annan dokumentation framtaget. Ett sådant framtagande kräver beskrivna insatser i form av t.ex. strukturpåverkan, lärande av såväl lokala (svenska) som internationella processer och förutsättningar.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Integrationen sker på likartat sätt avseende utbildningskonceptet som ovan beskrivet om jämställdhetsintegrering. I en förlängning är vår erfarenhet att demokratiskt lokalt ägande, i detta fall medarbetarägande på lika villkor, också tar ansvar (t.ex.- vid nyanställningar) för personer med funktionsnedsättningar i lokalsamhället. Vidare kommer materialet behandla frågor kopplat till arbetsgivaransvar och inkludera lagar och bestämmelser kopplat till bl.a. tillgänglighet. Vi kommer vidare ta del av erfarenheter från Process-stödet Tillgänglighet samt ta kontakt med myndigheten Handisam.

Transnationellt samarbete

Utanför Sverige, inte minst i många länder i Europa, förekommer personalövertagande av företag vilka annars riskerar att läggas ner, vilket påvisats under ”problemanalys” ovan. Vi vet att i dessa länder finns anpassade regelverk och kompetens bland företagsfrämjande organisationer, banker, fackföreningar etc. Den transnationella aktivitet vi planerar göra syftar till att dels inhämta kunskap men också utbyta erfarenheter mellan t.ex. lokala sparbanker och utländska banker liksom fackföreningar emellan. Vi vill också identifiera andra problemställning vilka eventuellt kan beaktas redan i planerat utbildningskoncept. Studieresan planeras preliminärt att lokaliseras till södra Frankrike samt med möjlighet att också besöka intilliggande region, Baskien (Mondragon) i Spanien.

I Frankrike har antalet medarbetarägda kooperativ ökat med 15 % mellan åren 2008 och 2012. Under samma period ökade antalet anställda med 7 %. Detta är under en tid när Europa och Frankrike lider av en ekonomisk kris med en ökande arbetslöshet. Vid slutet 2012 fanns 2165 medarbetarägda kooperativ med 43 860 anställda i Frankrike.

I norra Spanien finns flera exempel på arbetskooperativa/medarbetarägda företag bland annat i Mondragon. Här återfinns världens största arbetarägda kooperativ, Mondragon Corporacion, som skapade sysselsättning för drygt 80 000 personer år 2012 (att jämföra med 25 000 år 1991) och var Spaniens sjunde största företag sett till omsättning. Mondragons verksamheter har också visat sig starka i den ekonomiska krisen.

Preliminärt tänker vi oss en resplan enligt följande:
Dag 1: Utresa från Sverige ankomst Toulouse
Dag 2: Studiebesök på arbetskooperativ där vi preliminärt besöker vi Chéque Déjeuner.
Vi planerar också besöka någon fackförening, t.ex. Midi Pyreneerna.
Dag 3: Studiebesök på kooperativa bank i form av t.ex. Credit Cooperatif.
Under eftermiddagen reser vi vidare mot Mondragon (45 mil).
Dag 4 planeras endera vara ett heldagsseminarium med fokus på Monfragon Corporacion dess värderingar, framgångsfaktorer och kultur. Intressanta studiebesök här kan vara industrikooperativet Mondragon Assembly liksom dess utbildningscentrum, Otalora och Caja Laboral, ett kreditkooperativ.
Alternativt kan andra arbetskooperativ, fackföreningar och banker aktualiseras.
Dag 5: Återresa från Bilbao i Mondragon.

Transnationell aktivitet planeras dels ske med deltagare finansierade inom projektets budget men också med möjlighet för andra deltagare, vilka finansieras studieresan på annat sätt, att medverka.

Komplettering, inkom 131010
• Under transnationalitet skriver ni att vissa deltagares medverkan skall finansieras inom projektets budget medan andra skall finansieras på annat sätt, förtydligande krävs avseende vilka deltagare som skall finansieras på vilket sätt?
De som preliminärt ska finansieras inom projektet är:
1. Medföljande guide (vars lönekostnad är upptagen under externa tjänster)
2. Thomas Rehn, IF Metall
3. Magnus Hildebrand, Unionen
4. Bankchef, lokal bank
5. Gunnel Kardemark, Karlstad universitet alt Ragnar Andersson, Temagruppen
6. Leif Tyrén, projektansvarig

Ambitionen är vidare att bjuda in andra att medverka på studieresa enligt principen -till självkostnad. Det kan vara representanter för Regionförbund, kommuner, företagsfrämjande organisationer etc.

• Vad avser konsult för förberedelse och genomförande, motivera. Vilka ska åka och varför, motivera.
Den konsult vi planerar anlita kommer erhålla uppdraget att förbereda och medverka i samband med transnationell aktivitet. Förberedelser består av att kontakta och boka studieobjekt, boka lokala transporter och boende. Det är av största vikt att konsulten har god kännedom och upparbetade kontakter relaterat till medarbetarägda kooperativa företag, fackföreningar och banker i aktuella områden.
Avseende vilka som planeras medverka på studieresa, se ovan.


Kommun

  • Arvika
  • Avesta
  • Bollnäs
  • Borlänge
  • Eda
  • Falun
  • Filipstad
  • Forshaga
  • Gagnef
  • Grums
  • Gävle
  • Hagfors
  • Hammarö
  • Hedemora
  • Hofors
  • Hudiksvall
  • Karlstad
  • Kil
  • Kristinehamn
  • Leksand
  • Ljusdal
  • Ludvika
  • Malung
  • Mora
  • Munkfors
  • Nordanstig
  • Ockelbo
  • Orsa
  • Ovanåker
  • Rättvik
  • Sandviken
  • Smedjebacken
  • Storfors
  • Sunne
  • Säffle
  • Säter
  • Söderhamn
  • Torsby
  • Vansbro
  • Årjäng
  • Älvdalen