Logotyp på utskrifter

Ung kraft

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareArbetsförmedlingen i Sundsvall
KontaktpersonBirgitta Johansson
E-postbirgitta.x.johansson@arbetsformedlingen.se
Telefonnummer010-486 13 74
Beviljat ESF-stöd8 731 327 kr
Total projektbudget23 841 866 kr
Projektperiod2011-08-15 till 2014-12-31
RegionMellersta Norrland
In English

Sammanfattning

Projektet ska arbeta med målet att ungdomar mellan 18-29 år med psykiska/neuropsykiatriska/kognitiva funktionsnedsättningar, i högre grad än idag, ska finna, få och behålla ett arbete. Projektet ska utveckla nya och effektivare samarbetsprocesser för samverkan mellan myndigheterna för att korta arbetslöshetstiderna.

Bakgrund

Problematik
Ungdomsarbetslösheten, i Sundsvall, såväl som i stora delar av landet är oroväckande hög. På arbetsförmedlingen i Sundsvall är i januari 2011, ca 2700 ungdomar under 29 år inskrivna. Av dessa, är omkring 800 unga under 29 år öppet arbetslösa. Ungdomsgarantin är en insats för långtidsarbetslösa unga mellan 20 till och med 24 år och har i januari drygt 750 ungdomar inskrivna. Socialstyrelsen konstaterar att unga med funktionshinder har större svårigheter än andra unga att få ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Många får under lång tid sin försörjning genom aktivitetsersättning, ekonomiskt bistånd eller sjukskrivning.(Socialstyrelsen 2006) Av unga med funktionshinder utgör gruppen med psykiska eller kognitiva nedsättningar på arbetsförmedlingen i Sundsvall idag mer än 70%. Denna bild, att många unga har funktionsnedsättningar med denna problematik, styrks också av de myndigheter vi i detta projekt avser att utveckla vårt samarbete med. Ungdomarna befinner sig i ett utanförskap i den meningen att de inte tillhör arbetsmarknaden men önskar och måste få tillhöra densamma. Det stöd som i dagsläget erbjuds dessa individer är lovvärda men fungerar inte optimalt. Ett exempel är Aktivitetsersättning som beviljas av försäkringskassan för yngre personer i åldrarna 19-29 år. Tanken med att införa en särskild ersättning för yngre personer var att dessa, under tiden som ersättningen utgick, fick möjlighet att ta del av olika typer av aktiviteter som kunde ha gynnsam effekt på utvecklingen av arbetsförmågan. Utredningen Brist på brådska - en översyn av aktivitetsersättningen SOU 2008:102 har inte funnit något som tyder på att detta har fungerat i praktiken. Antalet unga som uppbär ersättning från sjukförsäkringen har ökat markant de senaste åren. 1995 beviljades 1900 unga förtidspension/sjukbidrag under 2007 var motsvarande siffra för aktivitetsersättningen 6700. Socialstyrelsen konstaterar i rapporten Alltjämt ojämlikt (Levnadsförhållanden för vissa personer med funktionsnedsättning - juni 2010) att funktionshindrade bland annat har sämre utbildning, arbete,ekonomi och hälsa. Särskilt tuffa livsvillkor har personer mellan 20-29 år med psykisk ohälsa. Socialstyrelsen betonar också i rapporten att angelägna områden att utveckla är att öka graden av sysselsättning, öka den disponibla inkomsten samt minska den höga förekomsten av långvarigt ekonomiskt bistånd (enligt SOL) bland unga med funktionsnedsättning. Arbetsförmedlingen har idag ett särskilt uppdrag att samverka med skola för att genom väglednings/informationsinsatser underlätta övergång från skola till arbetsliv för unga med funktionshinder som har fyllt 16 men inte 24 år. Även om ungdomar under 18 år inte är aktuella som deltagare i detta projekt ser vi det som angeläget att ta tillvara erfarenheter i projektet för att stödja/utveckla befintlig verksamhet inom nuvarande samverkan skola/arbetsförmedling. Unga med psykiska/kognitiva funktionsnedsättningar har under perioder av sin sjukdom, låg förmåga till egen drivkraft för att "bära sin egen process". I dessa lägen och för dessa unga är det därför av yttersta vikt att samhällets stöd fungerar, att insatser från olika aktörer går i fas med varandra och att onödiga ledtider undviks. Mot bakgrund av ovanstående vill vårt projekt säkra en sammanhållen rehabiliteringsprocess syftande till att snabbare/effektivare bryta det utanförskap från arbetsmarknaden som den aktuella målgruppen befinner sig i.

Modell/metod
Vårt projekt vill stödja den egna drivkraften, vara ett extra stöd när den egna kraften sviktar, säkra att samhällets insatser används effektivt med sikte på att alla arbetslivsinriktade insatser sker med den unga i centrum och i en sammanhållen process. Motivation kommer inifrån. En sammanhållen process runt en ung person innebär att insatser från berörda myndigheter sätts in samtidigt om så behövs. Allt för att rätt hjälp och stöd ska ske utan onödiga ledtider. Idag har vi bra samverkan och den har på senare år ökat men tyvärr blir ledtiderna mellan myndigheternas olika insatser ibland alltför långa. Vårt projekt ska i mindre skala skapa nya- men i högre grad utveckla befintliga samarbetsprocesser så att olika insatser som behövs kan ske parallellt eller var för sig, i en sammanhängande rehabiliteringsperiod med den unga i centrum. Projektdeltagarna ska utifrån vars och ens behov ges möjlighet att medverka i ordinarie kommunala sysselsättnings/träningsaktiviteter alternativt i arbetsförmedlingens ordinarie aktiviteter som exempelvis upphandlade förberedande utbildningar eller vid behov få ta del av arbetsförmedlingens upphandlade rehabiliteringstjänster. Det är behovet av samtidiga insatser utan onödiga ledtider från de samverkande myndigheterna som projektet och projektmedarbetarna ska säkerställa. Om de nya samarbetsprocesserna visar sig framgångsrika skall arbetssättet efter projekttiden dels skalas upp- och dels spridas till samverkan kring andra gemensamma målgrupper. Vi, samverkande myndigheter, har var för sig kvalitetssäkrade metoder och följer regelbundet upp vår verksamhet. Vi har ett gott samarbete men ser brister främst i ledtider. Vi ser att vi får svårigheter att säkra en sammanhängande rehabiliteringsprocess och det får särskilt stora konsekvenser för våra unga. Vi behöver samla resurserna får att skapa en gemensam plattform för metodutveckling i vårt gemensamma arbete med dessa grupper.

Motiv till vald metod
Inom ramen för den nationella handlingsplanen för samverkan mellan arbetsförmedlingen och försäkringskassan finns sedan 2003 ett strukturerat samarbete med en väl beskriven samarbetsprocess. Dessa erfarenheter ska tas tillvara i projektet, utvecklas och anpassas så att de inbegriper flera myndigheter/aktörer. I vår förprojektering har vi varit i kontakt med ett liknande ungdomsprojekt i Gävle (Dnr 2009-3060160). Ungdomsarbetslösheten i Gävle är hög likväl som i Sundsvall. Gävleprojektet har identifierat samma målgrupp och också identifierat att det finns ett stort behov av kunskaper om vilka särskilda insatser som behövs för denna grupp unga. Gävleprojektet har skapat ett resursteam bestående av specialister från alla samverkanpartner där ett syfte är att skapa bestående samverkansformer och att implementera nya gemensamma metoder. Både vårt projekt och Gävleprojektet ligger helt i linje med Psykiatrisatsningen 2009 för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykiskt funktionsnedsatta. (www.regeringen.se/sb/2881/1/117906). Gävles erfarenheter hittills är att en utvecklad samverkan är mycket betydelsefullt för ett långsiktigt bra rehabiliteringsresultat för dessa grupper unga.

Vi kommer att ha kontinuerligt erfarenhetsutbyte med Gävleprojektet utifrån följande utgångspunkter:
• Hur anpassar vi Gävles projekttankar till våra lokala förhållanden?
• Vad tar vi med oss från Gävles erfarenheter?
• Vad vill/ behöver vi göra annorlunda?

Utifrån de erfarenheter som har dragits från verksamheten i Gävle, och de lokala samverkansparternas kunskap i Sundsvall om dels- målgruppen och dels om de specifika förhållanden som råder på arbetsmarknaden i Sundsvall, anser vi att föreliggande projekt kan bidra till att stärka de ungas möjligheter och minska det utanförskap som unga med psykiska/neuropsykiatriska/kognitiva funktionsnedsättningar upplever.

Syfte

Projektet syftar till att öka andelen i målgruppen som bryter sitt utanförskap och skapar sig en egen försörjning. Utifrån det förprojekteringen har identifierat skall syftet uppnås genom att insatserna för stöd till utveckling för målgruppen ska hållas samman på ett bättre sätt och ledtiderna förkortas.

Målsättning

Förväntad effekt:
Projektet ska medverka till att andelen i målgruppen som bryter sitt utanförskap och skapar sin egen försörjning ökar.
Kvantitativa mål:
25% till arbete
50% till kvalificerad arbetsträning för att utveckla arbetsförmågan ytterligare
25% till annan anpassad insats
Kvalitativa mål:
Berörda handläggare inom respektive organisation upplever att ledtiderna har kortats. Deltagarna upplever att de fått stöd utifrån egna behov utan långa väntetider.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Lokalerna kommer att vara lättillgängliga för personer med alla slags funktionsnedsättnignar så att alla kan få del av projektet på lika villkor. Det kommer att finnas rum lämpliga för enskilda samtal mellan deltagare/handledare och grupprum, till förfogande för projektets deltagare. Projektets inriktning är unga med psykiska/kognitiva funktionsnedsättningar vilket innebär, för projektets del, att alla aktiviteter är individuellt utformade och att antalet deltagare per handledare är betydligt lägre än vad som är normalfallet. Projektdeltagarna kommer att ha möjlighet att delta i projektet under en längre sammanhängande tid och med kontinuitet i handledarskapet. Förutom individuella insatser är tiden i sig en viktig faktor i rehabiliteringen för personer med dessa funktionsnedsättningar. Alla handläggare ska rekryteras utifrån krav på lämplig erfarenhet och med adekvat kompetens för att arbeta med målgruppen. Fortlöpande kompetensutveckling runt bemötande frågor, utveckling av gemensamma metoder och handledning ska genomföras inom ramen för projektet. Informationsmaterial ska utformas på ett lättillgängligt sätt så att alla har samma förutsättningar att ta till sig information. Arbetsförmedlingens specialistresurser, såsom specialister inom syn,döv,hörsel området, arbetsterapeuter, sjukgymnaster , socialkonsulenter samt psykologer finns tillgängliga för projektdeltagarna för att öka möjligheterna att tillgodogöra sig projektinnehållet och nå resultat. Styrgruppen ska övergripande följa projektets verksamhet och ska ha tillgänglighet och jämställdhetsfrågor i projektet som två fasta punkter på dagordningen. Referensgruppens kompetens/erfarenheter ska delges projektets medarbetare och deltagare vilket också kommer att kunna medverka till att utveckla projektet.

Jämställdhetsintegrering

Det är väl känt hos samtliga medverkande myndigheter att det inom målgruppen är övervägande delen unga kvinnor som har psykiska funktionsnedsättningar och övervägande delen pojkar unga män har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Unga med psykiska funktionsnedsättningar har ofta kommit längre i sin grundutbildning än de med neuropsykistriska/kognitiva funktionendesättningar. De senare har oftare ofullständiga betyg och splittrad skolgång redan i tidigar skolår. Vi vill arbeta med båda dessa grupper eftersom könsfördelningen är ojämn inom gruppen och det är viktigt ur ett genusperspektiv att tillgodose bådas behov av stöd och insatser. Vi planerar också att utbilda egen personal i projektet i grundläggande genuskunskap via processtödet Dan Humble. Härnösand. Attitydpåverkande insatser planeras både för målgruppen och för de som arbetar i projektet under projekttiden. Särskild vikt ska läggas vid motivationshöjande arbete för unga män/kvinnor som mött hinder pga könstillhörighet i sin utveckling.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen i Sundsvall
  • Försäkringskassan, Lokala Försäkringscentret i Sundsvall
  • Förvaltning för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen i Sundsvall
  • Försäkringskassan, Lokala Försäkringscentret i Sundsvall
  • Förvaltning för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration

Kommun

  • Sundsvall