Logotyp på utskrifter

Ung i centrum

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareUtvecklingsenheten
KontaktpersonAnette Gustafsson
E-postanette.gustafsson@harnosand.se
Telefonnummer0611-34 81 53
Beviljat ESF-stöd1 172 980 kr
Total projektbudget3 038 801 kr
Projektperiod2009-08-17 till 2012-07-31
RegionMellersta Norrland
In English

Sammanfattning

Att genom ett samarbete mellan olika verksamheter inom Härnösands Kommun och Arbetsförmedlingen skapa en ny fysisk arena för åldersgruppen 16-20 år (20-24år) som står utanför arbete och utbildning med mål att förstärka individuella utbildningsförutsättningar och öka arbetskraftsutbudet i kommunen.

Bakgrund

I Härnösand har man under ett antal år sökt olika former för ett samarbete och samverkan mellan olika kommunala verksamheter, Arbetsförmedlingen och Folkhögskolan. I och med att lagen om det kommunala uppföljningsansvaret kom 2005 aktualiserades frågan om en arbetsmodell kring gruppen av unga 16 - 20 år. Modellen skulle bygga på en samverkan mellan olika aktörer inom kommun, landsting och försäkringskassa. Lagen om det kommunala uppföljningsansvaret, skollagen kap 1. §18, innebär att kommunerna skall ha ett lagstadgat ansvar att ordna en uppsökande organisation som aktivt söker upp och stödjer varje individ upp till 20 år som inte har någon känd sysselsättning. Denna uppsökande organisation skall erbjuda varje ung som står utanför någon form av sysselsättning att få ett så individuellt stöd som möjligt, av en instans med relevant kompetens och arbetsmetoder med sikte på en framtida etablering på arbetsmarknaden. Organisationen skall kunna bistå med förslag, stöd och utvecklingsinsatser som ger kompetens för vidare studier och arbete. Organisationen skall också förena ett övergripande uppföljningsansvar med det generella ansvaret att erbjuda gymnasieutbildning. Detta innebär att berörda myndigheter aktivt medverkar i en samverkan kring uppföljningsansvaret ( SOU 2003:92 ).
2006-03-28 fattade Utbildningsutskottet i Härnösands kommun beslut om riktlinjer för arbetet med det kommunala uppföljningsansvaret. Ansvaret för uppföljningsansvaret finns hos Härnösands Gymnasium. Ett problem är att både inom kommunen och utanför våra verksamheter är det många aktörer som är inblandade. Detta medför stora kostnader utan att vi har kunskap om varandras insatser och heller ingen enhetlig uppföljning. Insatserna sker ofta utan koordination och samordning och med kortsiktiga perspektiv blir de i regel ineffektiva. Hösten 2008 beslutade KS att en förstudie skulle genomföras kring det kommunala uppföljningsansvaret inom Härnösands Kommun. Tanken med förstudien var att belysa på vilket sätt olika aktörer samverkar kring gruppen av unga mellan 16 - 20 år som av olika anledningar väljer att inte påbörja eller hoppar av gymnasiala studier. Resultatet från denna förstudie visade att för gruppen ungdomar som finns inskrivna i någon form inom Socialförvaltningen finns idag ingen fungerande modell kring samarbete på individnivå mellan Härnösands gymnasium och Resursteamet. Mellan Socialförvaltningen och gymnasiet görs inga individuella handlingsplaner eller lösningar på individnivå som utgår från de specifika behov som denna grupp av ungdomar har för att klara av sin skolgång och sina studier.

När det gäller de ungdomar som av olika anledningar väljer att kliva av gymnasieskolan finns idag ingen tydlig organisation kring hur det kommunala uppföljningsansvaret ska hantera dessa. Om aktuell elevstatistik från 2007 stämmer från Skolverkets basdata så har 98 elever av olika anledningar valt att inte fullfölja sina treåriga gymnasiestudier under sin studieperiod mellan 2004 och 2007. Olika alternativa lösningar för dessa kan finnas, gymnasiet kan erbjuda vissa elever praktik, andra väljer att stå över ett år för att sedan återuppta sina studier, men en stor grupp försvinner ut ur skolan utan att någon vet vad som sedan händer. Erfarenhet från ungdomshandläggare på Arbetsförmedlingen visar att flera av dessa skriver in sig hos Af vid 18 års ålder, men man vet också att det kan dröja ytterligare några år innan en del ungdomar väljer att skriva in sig. Vid dessa första träffar är det inte allt för ovanligt att handläggaren får till svar att de bara har varit hemma och inte gjort något särskilt sedan de valt att hoppa av sina studier på gymnasiet. Ett flertal ungdomar väljer dessutom att överhuvudtaget inte skriva in sig hos Af, då det inte finns något större ekonomiskt stöd och hjälp därifrån, för aktuell åldersgrupp.
Med utgångspunkt från förstudien kan man dra slutsatsen att många ungdomar inom Härnösands Kommun riskerar ett utanföskap med betydande kostnader framförallt på inidvidnivå men även ur ett samhällsperspektiv.

Syfte

Projektets syfte är att under en treårsperiod skapa en gemensam arena, Navigatorverksamhet, mellan olika aktörer inom Härnösands Kommun, som kommer i kontakt med ungdomar i åldersgruppen 16 - 20 år och som står utanför utbildning, arbete eller annan känd sysselsättning. Dessa aktörer förutom kommunen kan vara Näringsliv, Arbetsförmedling, Landsting, Technicus, Försäkringskassa, Ungdomsmottagning och föreningar med barn- och ungdomsverksamhet.

Syftet med en gemensam arena är att utarbeta metoder och modeller för samverkan mellan olika samhällsinstanser som innebär ett sammanhållet sätt att ta tillvara ungdomarnas inneboende resurser och synliggöra denna grupps individuella behov.

Navigatorverksamheten skall genom sin arbetsmodell med samverkan, stimulera och förkorta ungdomarnas väg till egen försörjning och/eller till avslutade gymnasiestudier. Syftet är också att genom samverkan och samordning, mellan olika aktörer kring unga som riskerar ett utanförskap, minska framtida samhälleliga kostnader och motverka att olika instanser genomför olika insatser, utan att beakta ett helhetsperspektiv kring de behov varje individ i aktuell målgrupp representerar. Syftet är också att i samverkan finna nya modeller och metoder för medverkande aktörer att arbeta med denna målgrupp av ungdomar. Ett avslutande och övergripande syfte är att implementera projektets resultat i form av Navigatorverksamhet, i de medverkande organisationernas ordinarie verksamhet.

Målsättning

Strategiska mål:
Projektets övergripande målsättning är att ungdomar i målgruppen 16 - 20 år som är aktuella inom det kommunala uppföljningsansvaret skall ha möjlighet att befinna sig i någon form av aktivitet eller utbildning genom insatser som främjar ett innanförsskap. Att genom advekata åtgärder bättre nyttja den arbetskraftsreserv som dessa ungdomar utgör och att stimulera till fortsatt utbildning för att på längre sikt motverka den demografiska bilden, med en åldrande befolkning och allt färre i aktiv ålder.
Att utveckla samarbetet mellan projektets samverkanspartner och bättre nyttja samhällets befintliga resurser samt att bättre samordna de insatser som görs för den aktuella målgruppen.
En ny gemensam arena, navigatorverksamhet, upprättas mellan kommunen, andra myndigheter och förenings- och näringsliv för att genom en lokalt utarbetad arbetsmodell stimulera och förkorta ungdomarnas väg till egen försörjning och/eller till avslutade studier inom gymnasiet eller annan likvärdig utbildningsform som ex folkhögskola.
Att denna arena blir en fysisk plats som för ungdomar föräldrar eller vårdnadshavare kan uppfatta som, EN VÄG IN - FLERA VÄGAR UT, vilket är ett viktigt strategiskt mål för projektet.

Mervärdet för:

- Gymnasiskolan är att genom samverkan mellan övriga verksamheter som kommer i kontakt med målgruppen, kunna erbjuda individuella anpassade stödåtgärder, vägledning och praktikmöjligheter. Via en navigatorverksamhet underlättas detta arbete genom den målsättning som finns kring en samverkansmodell där kommunens samlade resurser för aktuell målgrupp finns. Genom detta arbetssätt kan man också erbjuda ungdomarna bättre förutsättningar där målet skall vara att hitta vägar som möjliggör ett fullföljande av gymnasiestudier eller att inrikta sig mot en etablering på arbetsmarknaden. Målet med detta är att minimera avhoppen från nationella program samt att skapa "flera vägar ut" utifrån individuella handlingsplaner för de som funderar på att hoppa av.

- Arbetsförmedlingen är att i ett tidigt skede i ungdomarnas arbetslöshetsperiod ge sitt stöd och upptäcka fördjupade behov eller svårigheter hos ungdomarna och tillsammans med de kommunala verksamheterna kunna erbjuda rätt hjälp. Att genom en samverkansmodell bättre kunna ge snabbare och korrekt informationsstöd till ungdomar, föräldrar, näringsliv och praktikplatser.

- Socialtjänsten är att de tidigt kan hänvisa ungdomar som söker bistånd en insats som innebär att de befinner sig i någon form av aktivitetet och att denna aktivitets målsättning skall vara att ungdomarna skall komma tillbaka till utbildning eller till arbete. En annan fördel är att, då socialtjänsten samarbetar med såväl Arbetsförmedling som Gymnasieskolan, innebär det att dessa samarbetspartners finns i samma lokal och att det innebär att uppföljning och handläggningen av ungdomarna förenklas.

- Arbetslivsförvaltningen är att då de individuella behoven styrs utifrån olika faktorer, behövs olika verktyg och metoder i arbetet kring att kartlägga dessa. Detta arbete förenklas i en gemensam arena där resurserna kring målgruppen finns samlade. Framförallt gynnas gruppen av ungdomar som har invandrar- eller flyktingbakgrund och som idag finns inom Arbetslivsförvaltningens verksamhetsområde, av denna samverkansmodell.

- uppföljningsansvaret blir tydligare och enklare genom den samverkan som sker och genom detta förenklas också möjligheten att ge ungdomarna rätt stöd.

- gruppen av ungdomar med invandrar eller flyktingbakgrund är att dessa kan erbjudas anpassat stöd för en snabbare etablering i samhället, både när det gäller att komma ut på arbetsmarknaden, hitta en lämplig utbildning och/eller att etablera andra kontakter via ex föreningslivet för att uppnå en bredare känsla av integrering. Personal med erfarenhet av att arbete med intergation finns tillgänglig inom verksamheten.

- gruppen av ungdomar med olika former av funktionshinder, är att dessa erbjuds anpassat stöd för att snabbare kunna komma tillbaka till utbildning, få stöd att hitta fungerande praktikplats utifrån individuella behov och till stöd för en etablering på arbetsmarknaden.


Operativa mål:
Utveckla en gemensam fysisk arena för Navigatorverksamhet där olika aktörer är representerade. Lokalen skall vara neutral och inte finnas i anslutning till annan offentliga verksamhet som ex. IFO, skola, Af. Lokalerna skall vara välkommande, centralt belägen med olika samlingsrum, samtalsrum, grupprum och verksamhetskontor.

Projektet "Ung i Centrum" i Härnösand har som kvantifierad målsättning att:
500 ungdomar, varav 75 med utländsk bakgrund, medverkar i någon form av aktivitet under projekttiden.
Av dessa är målsättningen att 80% går vidare till någon form av aktivitet som utbildning, parktik eller arbete eller annan planerad aktivitet.
Att dessa åtgärder ger denna grupp av ungdomar upplevelsen av att deras möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden stärkts.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Det är av stor betydelse för projektet att man inventerar gruppen av ungdomar med någon form av funktionshinder som av någon anledning inte befinner sig i utbildning eller sysselsättning för att tydligt synliggöra de utvecklingsområden där dessa kan utgöra en betydelsfull resurs. Då alla, oavsett om man har ett fysiskt handikapp eller ej, ska kunna besöka navigatorverksamheten, är det av stor vikt att lokalen redan är handikappanpassad med hög fysisk tillgänglighet. Då Härnösand har en större grupp av ungdomar med olika grad av hörselnedsättning är det av stor betydelse att tolkar finns tillgängliga i verksamheten och att dessa kan nyttjas vid behov.

Jämställdhetsintegrering

I den förstudie som ligger till grund för projektansökan framkom det att en större grupp av pojkar på gymnasiet hade svårt att klara av sina studier med fullständiga betyg vilket innebär att säskilda insatser måste till för att motarbeta ett utanförskap inom denna grupp. Fler unga män är också överrepresenterade inom Arbetsförmedlingen, liksom unga män som endast har grundskoleutbildning.
När det gäller gruppen av unga kvinnor i Härnösand så visar de genom en tidigare LUPP-undersökning att de i större omfattning än männen, känner stress eller uppvisar andra psykiska ohälsa som huvudvärk, magont och sömnsvårigheter.
Med utgångspunkt från detta så är det av stor betydelse att projektet har ett tydligt jämställdhetsperspektiv, så att frågan blir ordentligt genomlyst under hela den tid som projektet pågår.
För att detta jämställdhetsperspektiv skall beaktas under projektet bör en särskild jämställldhetspolicy utarbetas som utgår från Härnösands Kommuns arbete kring jämställdhetsfrågor.
Det är också av stor betydelse att man i rekryteringen av personal beaktar jämställdhetsperspektivet och strävar efter en jämn könsfördelning.
Det är också av stort vikt att ungdomarna i kartläggningssamtal får redskap för att kunna tänka i okonventionella banor för att kunna göra studie- och yrkesval som är otradionella. Ett annat sätt är att genom olika former av aktiviteter och värderingsövningar diskutera könsrollstänkandet inom aktuell målgrupp.
Då det finns skillnader mellan könen i fråga om utbildning- och yrkesval så är det en utmaning för projektet att beakta detta i sitt arbete under projekttiden och också i metodutvecklingen särskilt belysa detta.

Transnationellt samarbete

Projektet kommer att söka samarbetspartners inom EU som driver en liknande verksamhet, för att ytterligare ta lärdom av andras sätt att arbeta med dessa frågor kring aktuell målgrupp. Syftet skall också vara att genom kontakter inom EU möjliggöra för ungdomar olika former av ungdomsutbyten som ett alternativ till andra åtgärder som kan bli aktuella. Erfarenhetsutbytet kan komma att ske genom studiebesök.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Härnösand
  • Härnösands kommun, Arbetslivsförvaltningen
  • Härnösands kommun, Arbetslivsförvaltningen
  • Socialförvaltningen
  • Utvecklingsenheten

Kommun

  • Härnösand