Logotyp på utskrifter

Stärkt kompetens inom föräldrastöd

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägarePrimärvården i Åre
KontaktpersonMona Hedström
E-postmona.hedstrom@telia.com
Telefonnummer070-245 33 83
Beviljat ESF-stöd2 357 785 kr
Total projektbudget2 357 785 kr
Projektperiod2009-12-01 till 2011-05-31
RegionMellersta Norrland
In English

Sammanfattning

Projektets syfte är att kompetenshöja personalen på Barn- och Mödravårdscentralerna i Jämtlands län så att de skapar sig en starkare ställning på arbetsmarknaden. En förändrad yrkesroll och den ekonomiska nedgången har en stor inverkan på målgruppens framtida arbetsmarknad.

Bakgrund

När förstudiens kompetensanalys inleddes såg den framtida problembilden inte annorlunda ut än idag men den har kraftigt aktualiserat och framförallt tydliggjort målgruppens kortsiktiga förutsättningar. Det tydligaste tecknet på en
hårdare konkurrenssituation för målgruppen är att Landstinget i Jämtland har börjat ett omställningsarbete och att personalen eventuellt ska minskas.

Den omvärldsanalys som tillsammans med undersökningen har genomförts i förstudien visar på ett behov av ny kompetens hos personalen för att ha rätt kunskaper för en yrkesroll som förändras över tiden. Projektet kommer
länsövergripande att arbeta med att förbereda målgruppen för förändringar i struktur och arbetssätt som krävs för att öka deras individuella kvaliteter.

Jämtlands län har haft en kontinuerligt negativ befolkningsutveckling avbruten av svag uppgång eller stagnation under de sista åren.

Problembilden utifrån analysen beskrivs nedan av 5 punkter:

1. Konjunkturavmattning och lågkonjunktur.
Konjunkturavmattning och lågkonjunktur påverkar den normalt sett negativa befolkningsutvecklingen. Den minskade och försämrade servicen fungerar som en accelerator för utflyttning. Minskade skatteintäkter och ökade offentliga utgifter ger tydliga effekter för regionen. Alla i regionen drabbas men framförallt drabbar det offentlig verksamhet och service vilket påverkar målgrupperna på flera sätt och på flera nivåer.

Den naturliga kopplingen är ett mindre befolkningsunderlag vilket ger sämre utsikter för antalet anställda inom målgruppen med förväntade personalbesparingar. Behovet av ökad och breddad kompetens blir då extra tydligt.

2. Kvinnodominerade yrken i offentlig sektor marginaliseras ofta i omställningsdebatten.
Kvinnodominerade yrken i offentlig sektor marginaliseras ofta i debatten om omställning där det framförallt fokuseras på mansdominerade yrken inom den privata sektorn.

Som beskrivits tidigare så tar det ofta lite längre tid innan lågkonjunkturens påverkan får full effekt på de offentliga verksamheterna. Dessutom har de ofta även en lång eftersläpning och påverkar därmed framförallt kvinnors förutsättningar under en lång period. Kvinnor tenderar dock ofta att inte få samma utrymme i debatten om omställningsbehov vilket leder till ett ökat behov av ytterligare alternativa aktiviteter.

3. Dagens konjunkturläge förstör den kontinuerliga kompetensutvecklingen.
Med de negativa förutsättningar som har beskrivits ovan så slås kontinuerlig kompetensutbildning och fortbildning sönder i besparingstider. I län som vårt med sina strukturella förutsättningar så slår det direkt mot den individuella kompetenshöjningen.

4. Stort behov av nya samverkanskonstellationer.
Det är helt nödvändigt för verksamheter i vår glesbygdsregion att hitta nya samverkansmodeller för denna typ av samhälleliga tjänster. Det kan vara driftsformer, entreprenörskapstänk, samverkan med andra partners, etc. Det kan t.ex. ske genom att bygga upp nya innovativa lösningar baserade på samverkan med lokala idrottsföreningar, användande av ny teknik och medicin samt utreda vilka nya möjligheter detta ger. Denna typ av ny kunskap behövs och är nödvändig att behandla för alla samverkande grupper. Detta påverkar både verksamheterna och framför allt personalens framtida yrkesroll.

5. Omvärldens tryck på målgruppernas breddade kunskap.
I förstudieansökan beskrevs trycket på målgruppen från forskning, utvärdering, regering och riksdag. Detta har under de senaste månaderna ökat. Regeringen har ytterligare uppmärksammat behovet av en ökad kvalitet på föräldrautbildning vilket sänder målgruppens individer ytterligare en signal att öka sin kompetens. Detta ytterligare skyndar på och tydliggör att målgruppernas yrkesroller förändras.

Personalens upplevda behov:
En stor del av det upplevda behovet kan kopplas till ökade pedagogiska kunskaper. Bvc-sköterskor upplever att en förbättrad kunskap i yrkesrollen gör att arbetsinsatsen blir mer effektiv. De efterfrågar utbildning i grupprocesser och även i teknik för att kunna följa med i utvecklingen kring denna typ av utbildning. Kompetenshöjningen för målgrupperna gällande den förlängda föräldrautbildningen, dvs. det sk. steg 3 ses från både personal och ledning som oerhört viktigt. Detta område ses som det viktigaste området att integrera ett kontinuerligt jämställdhetsarbete.

Alla i personalen kan se att den förlängda föräldrautbildningen, dvs steg 3, når fler och fler pappor. De upplever att föräldrarna rekommenderar den till varandra. Men de upplever även att det finns ett grupptryck från föräldrarna att de ska göras med evidensbaserade och aktuella metoder. Detta medför att personalen i länet bör ha denna kompetens för att behålla och attrahera fler familjer att flytta till länet.

Under förprojektet har det tydliggjorts ett behov att även involvera förskolepersonal 1-5 år i samarbetet. Förskollärarna upplever också att denna typ av kunskap inte ryms i den ordinarie fortbildningen och upplever denna typ av kompetenshöjande insatsen som ett viktig första steg mot vad som efterfrågas i deras framtida yrkesroll. Efter diskussioner och analysarbete blev resultatet att de bör ingå som samarbetspartners. Personalen kommer att vara med på träffar där nyckelpersoner (beskrivs tydligare nedan) informerar och kompetenshöjer dessa som ett led i sin egen (pedagogiska) utbildning. Detta upplevs av som en mycket effektiv lösning med många dimensioner. Det kommer bl.a. att stärka samverkan och nätverken hos målgrupperna samt stärka nyckelpersonernas utbildning.

Personalen och verksamhetschefen ser det som ett bra komplement med en del av insatserna via nätet. De tror på det som ett komplement till den den övriga utbildningen men inte att ersätta träffar och insatser. Dessutom är de överens om att det kommer att förbättra tillgängligheten i projektarbetet.

Projektledare, referensgrupp och personal (målgruppen) har tagit fram de teman ska genomföras i utbildningsinsatsen (Bilaga 2 Utbildningsplan och detaljerad beskrivning). Även upplägget har diskuterats där önskan är att det ska ske träffar, hemuppgifter och arbete genom en webportal där det också finns möjlighet till interaktivitet.

Gällande både tillgänglighet och jämställdhet så upplever målgrupperna att man behöver mer kunskap för att kunna arbeta med det på ett mer framgångsrikt sätt. All mödra- och barnhälsovårdspersonal går idag en genusutbildning framarbetad av personal från Föräldra-barn hälsan. Personalen ser det som viktigt. Jämställdhetsintegrering vet man är centralt då det råder en klar kvinnodominans i målgrupperna vilket gör det desto viktigare att arbeta med det.

Jämställdhetsintegrering och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar utgör så viktiga delar för personalen i samtliga verksamheter att det kommer att genomföras som enskilda teman i kompetensinsatserna.

Metod och modell
De metoder och modeller som kommer att användas beskrivs under rubriken Tids- och aktivitetsplan samt i bilaga 2. Utbildningsplan och detaljerad beskrivning. Metoden som ska användas har växt fram utifrån personalens behov där det har tagits till vara på hur det tidigare har arbetas med kompetensutveckling. Detta har sedan matchats emot den ovan beskrivna problembilden som kan sammanfattas som färre framtida arbetstillfällen för målgruppen pga. minskat befolkningsunderlag och sämre konjunktur tillsammans med en förändring av yrkesrollen.

Metoden som kommer att användas är utformad för att svara mot tre olika behov. Den ger målgrupperna en gemensam efterfrågad kompetenshöjning, säkrar långsiktighet och lärande hos målgrupperna samt leder till ett väl genomarbetat och förankrat påverkansarbete mot mottagarna som gör att aktiviteter kan permanentas i de ordinarie
verksamheterna.

Syfte

Målsättningen i kompetensanalysen var att undersöka behovet av en ökad kompetens hos personalen inom barn- och mödrahälsovården samt vilken kompetens som är mest efterfrågad och hur den bör tillföras. Detta genomfördes genom ett analys- och förankringsarbete i samtliga kommuner i Jämtlands län, dessutom har det undersökts om intresse fanns i Västernorrlands län att delta utefter analysens resultat.

Slutsatsen är att det kommer krävas en större kunskap och kompetens om föräldrastöd och föräldrautbildning hos individer som arbetar med barn som är mellan 1 till 5 år än vad som kan tillföras internt på kort sikt. Detta gäller då framförallt personal på barn- och mödravårdscentraler samt förskolepersonal som arbetar med barn mellan 1 till 5 år, denna sista grupp saknades i kompetensanalysen målgrupp men tydliggjordes ändå genom arbetet. Trycket på ökad kompetens vid denna typ av anställningar/arbete kommer från forskning och utredningar1 men även allt mer från regering och riksdag.

I förstudiens omvärldsanalys visas att det i vår region med glesbygdens förutsättningar kommer att krävas nya samverkanskonstellationer för att bibehålla och öka kvaliteten hos individer och verksamheter. I kompetensanalysen har sysselsatta från landstinget och kommunerna deltagit. Dessa individer har varit sysselsatta som barnmorskor, sjuksköterskor, förskollärare barnsjuksköterskor, förskollärare, enhetschefer hälsocentraler, verksamhetschef jämtlandsläns landsting, socialchef kommunförbundet, skolchef kommunförbundet, livsstilsenhetschef Jämtlandsläns landsting, individ- och familjeomsorgschefer inom kommuner, socialchef för kommuner, skolchefer för kommuner, rektorer för familjecentraler, drog och alkoholsamordnare Jämtlandslän, drog- och alkoholsamordnare i kommuner, rektorer för grundskolan, personal inom socialtjänsten, mödrahälsovårdsöverläkare, barnhälsovårdsöverläkare, VD Hälsocentralen i Hammerdal. Genom att sammanföra dessa med en gemensam målsättning uppnåddes mycket goda resultat i form av en mer gemensam bild och ökad kunskap av framtidens behov av samverkan.

På de arbetsplatser som förstudien har berört råder det en klar kvinnodominans där således jämställdhetsarbetet är mycket viktigt. Personalen känner ett behov av att få en större kunskap om hur det är som man att delta i verksamheten som bedrivs. Det är viktigt att först förstå hur synen är på verksamheten och då därefter gå vidare med hur man kan arbeta och med vilka verktyg och metoder. Kunskapen behöver även stärkas i det interna arbetet hur verksamheten dagligen kan arbeta med jämställdhetsintegrering. Samma sak gäller för arbete med integration och att bättre kunna arbeta med nya grupper i samhället t.ex. nyanlända svenskar. Förstudien har väckt frågor och tydliggjort behovet hos personalen. Frågor som lyftes som viktiga i ett genomförandeprojekt var samarbete med nya grupper, t.ex. föreningar och företag dvs. behovet av att undersöka och vara öppna för nya innovativa lösningar.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning har alltid varit en viktig del i denna yrkeskategoris verksamhet. Förstudien har dock tydliggjort efterfrågan av ny kunskap om hur individer ur denna grupp upplever stödet i föräldrautbildning. I analysen kan vi utläsa att detta kommer att stärka målgruppens konkurrenskraft.

Syfte med den kompetenshöjande insatsen:
Att skapa en starkare ställning för målgruppen på arbetsmarknaden.
Att höja och stärka kompetensen hos sysselsatta män och kvinnor på barn- och mödravårdscentraler för att uppfylla de samhälleliga förväntningar och krav som finns på arbetet med föräldrastöd/föräldrautbildning.
Att höja kunskapsnivån hos förskollärare som arbetar med barn som är 1 - 5 år, inom kommun och landsting som kommer i kontakt med föräldrar och barn för att öka möjligheterna att nå de uppsatta målen.
Ge kunskap och möjlighet att strategiskt kunna påverka och samverka med nya aktörer och med nya metoder som gör kvinnor och män i målgrupperna mer flexibla på arbetsmarknaden.
Att ge förståelse till målgruppen för de olika organisationers förutsättningar och roller i föräldrautbildningsarbetet.

Målsättning

Målsättning som är realistisk, utmanande och möjlig att nå:

Utbilda 3-5 nyckelpersoner som långsiktigt ska kvalitetssäkra och tillföra kompetens till målgrupperna och sprida erfarenheter och nya kunskaper,

utifrån ett identifierat behov höja kompetensen hos 54-74 individer som är sysselsatta på mödravårdscentraler i Jämtlands läns som regelbundet arbetar med föräldragrupper,

öka kunskapen och ge tillgång till ny kunskap och nya metoder till 50-100 förskollärare som arbetar med barn i åldrarna 1 till 5 år,

tydliggöra behovet av långsiktiga insatser för målgruppen och regionen för en majoritet av berörda politiker och tjänstemän i Jämtlands län samt

skapa ett nätverk över organisationerna och över kommungränserna vilket stärker upp och kvalitetssäkrar den kompetenshöjande insatsen.

Målgrupperna undergår förändrade arbetsmarknadsförutsättningar där länets demografiska förutsättningar försämras tillsammans med den samtida konjunkturavmattningen. Lågkonjunkturen förstärker dessutom ett negativt demografiskt mönster för länet. Deltagarna kommer genom projektet att stärka sin kompetens och ställning inom sitt yrkesområde. Dessutom kommer de att bredda sin egen yrkesroll och därmed öka sin konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Deltagarna får en möjlighet att se nya möjligheter inom yrket och vara med att påverka den framtida utvecklingen och nya samverkanskonstellationer. Individerna kan även tydligare se sina egna framtida behov och påverka sin situation.

Mottagarna av resultat kommer att se att ökade satsningar på denna typ av kompetensförstärkningar ger mer än individuell kompetenshöjning. Det ger ökad kvalitet hos målgrupperna vilket positivt påverkar regionen på flera nivåer. Det ger verksamheterna där målgrupperna är verksamma en bättre kvalitet men även en framåtsträvande ansats som förbättrar förutsättningarna för individerna, verksamheterna, och regionen där kompetensförstärkning kan bidra till ett nödvändigt utvecklingsarbete. Detta arbete kommer att bidra positivt i regionen, nationellt och även på europeisk nivå genom nya innovativa lösningar på de problem som regionens strukturer skapar utifrån förutsättningarna vilka målgruppens individer ställs inför.

Trots en föränderlig omvärld kan regionen ändå ge en högkvalitativ service till dem som bor kvar dvs. användarna av resultatet i andra hand. Regionen kommer att kunna bibehålla en hög tjänsteutövning trots arbetsmarknadens försvårade förutsättningar där de individuella förutsättningarna styrs av en kontinuerlig lärandeprocess som säkerställer individers långsiktiga konkurrenskraft på arbetsmarknaden.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Resultaten från förprojektet visar på en relativt stor erfarenhet hos personalen gällande denna typ av arbete. Detta är en viktig del i personalens arbete. Det som efterfrågas är en ökad kunskap för att kunna förbättra sin individuella kompetens vidare. Behovet finns att tydliggöra och synliggöra detta område t.ex. genom att få experthjälp vid ett seminarium eller dylikt.

Projektet i sig kommer att skapa en medvetenhet och strävar mot att de arbetsplatser och lokaler som används är tillgängliga för alla grupper oavsett funktionshinder. Detta kan vara vid val av lokal som är anpassad för rullstolsbundna, det finns tillgång till hörslingor och ev. teckentolkning. Det är centralt i projektet att alla deltagare kan vara delaktiga i diskussioner och kunna delta aktivt.

Projektets ledning och deltagare ska med hjälp av aktiviteter i projektet ge ett professionellt bemötande till andra deltagare och övriga intressenter. Projektet kommer i dess introduktionsdel att använda sig av Tillgängligt Projekts1 material som starten på detta område för att i ett senare skede ta hjälp av experter och inkludera det som ett temaområde i projektet.

Projektets webportal kommer även att utgöra ett viktigt instrument. Där kommer det att finnas tillgänglig information för alla grupper, det kommer att finns utbildnings- och informationsmaterial, länkar till nyttiga websidor och möjlighet att påverka och komma med synpunkter.

Följeutvärderaren som finns med i projektet har här en stöttande och säkerställande roll för att detta arbete genomförs. Följeutvärderaren är ingen expert på området men har ett ansvar för att se till att projektet arbetar med dessa frågor på rätt sätt.

På samma sätt som gällande Jämställdhetsintegreringsarbetet så kommer handledaren/utbildaren att löpande arbeta med attitydpåverkan och ökat kunnande genom att lyfta upp det och diskutera, "lära ut" etc. på träffarna. Dessutom kommer det att finnas material, information och uppgifter på webportalen som hämtas från relevant litteratur, t.ex. DO (fd. HO) och tillgangligtprojekt.nu samt ev. tillsammans med den externa föreläsaren (se nedan). Den största enskilda insatsen är att ta hjälp av en extern expert som kommer att föreläsa och ta fram ytterligare material och hjälpmedel för det vidare arbetet. Arbetet kommer således att utvecklas under projektets gång.

Projektet i sig kommer även genom projektledningens arbete tillsammans med styrgruppen att säkerställa de fyra delarna i tillgänglighet. Stöd kommer att hämtas från bl.a. DO (fd. HO) och projektet www.tillgangligtprojekt.nu. Även i detta arbete stöttar och granskar projektets följeutvärderare.

Jämställdhetsintegrering

Styrgruppen tillsammans med projektledningen kommer arbeta med projektets interna jämställdhetsarbete. Detta kommer att ske genom att belysa frågorna på styrgruppsmöten och säkra att detta perspektiv behandlas och införlivas i projektarbetets alla faser. I uppstarts- och planeringsarbetet kommer projektledningen använda jämställdhetsperspektiv. Detta kan vara t.ex. vid planering av resor och mötesformer där behoven skiljer mellan kvinnligt och manligt.

Styrkan i jämtställdhetsintegreringsarbetet är den medvetenhet som förprojektet bidragit med och som nu finns bland personalen. All personal inom mödra- och barnhälsovården går dessutom en genusutbildning framtagen av personal från föräldra- barnhälsan. Detta har gjort att personalens medvetenhet ytterligare har ökat och de är därmed öppen till att få mer kunskap. Jämställdhetsintegreringsarbetet medför att de i sin yrkesroll har möjlighet att bemöta de mammor och pappor som de möter i sitt vardagliga arbete utifrån detta perspektiv. Resultaten från både förprojektet och genusutbildning kommer införlivas i genomförandeprojektet.

Jämställdhetsarbete kommer att finnas med som ett horisontellt perspektiv genom alla aktiviteter men det kommer även att explicit tas upp i ett temaområde där man tar hjälp av en expert inom området. Då kommer man att få hjälp med att analysera kvinnors och mäns villkor i personalens yrkesroller samt hur kvinnor och män ser på de verksamheter som personalen arbetar inom.

Det en mängd studier som visar på och tydliggör behovet av en ökad kompetens inom jämställdhetsområdet för målgruppen, se t.ex. Charlotte Hagström (1999), Boyce, Essex, Alkon, Goldsmith, Kramemer & Kupfer (2006), Dubowitz, Black, Cox, Kerr, Litrownik, Radhakrishna, English, Schneider & Runyan (2001).

Ett problem i jämställdhetsintegreringsarbetet kan vara att det är kvinnodominerande arbetsplatser som dominerar målgruppen. Med en ökad synlighet och kompetens om vikten med ett jämtställdhetsarbete kan istället möjlighet till förändring skapas. Hot mot arbetet med jämtställdhet är när resurserna krymper. Då ökar risken att detta arbete inte prioriteras vilket gör jämställdhetsarbetet extra nödvändigt i genomförandeprojektet .

Projektets följeutvärderare kommer att stödja och säkerställa att detta arbete genomförs. Följeutvärderaren är ingen specialist på området men ansvarar för att tillförsäkra att projektet arbetar med dessa frågor på rätt sätt.

Att Jämställdhetsintegreringsarbetet är ett horisontellt arbete betyder att dessa frågor kommer att diskuteras vid alla träffar genom att handledaren/utbildaren tar upp detta genom litteratur, uppgifter etc. Dessutom kommer det att finnas material och uppgifter för detta på webportalen, dvs. att deltagarna får både stöd och lärande under tiden mellan träffarna. Stöd och kompetens till detta arbete kommer bl.a. att hämtas hos DO (fd. Jämo) och regeringens hemsida. Den största enskilda insatsen är att ta hjälp av en extern expert (där vi följer Jämos checklista) som kommer att föreläsa och ta fram ytterligare material och hjälpmedel för det vidare arbetet. Arbetet kommer således att utvecklas under projektets gång. Viktigt är att i projektarbetet nå en attitydpåverkan och öka kunnandet i alla nivåer.

Uppföljning och säkerställande att samtliga samverkanspartners är medvetna om arbetet sker genom att projektledningen arbetar tillsammans med styrgruppen. Detta säkrar att jämställdhetsintegreringsarbetet kontinuerligt fortsätter och att det ger önskat resultat. Den följeutvärderare som kommer att knytas till projektet har som en uppgift att löpande stötta och kritiskt granska hur och att detta arbete genomförs.

Transnationellt samarbete

De transnationella resorna ska göras för att höja kvaliteten på kompetensutvecklingen samt sprida projektet och resultaten. Syftet är att tillföra en ny dimension till handledaren/utbildaren och nyckelpersonerna som i sin tur kan genomföra en bättre utbildningsinsats. Genom att titta på hur liknande projekt har genomförts i andra länder kan man gemensamt hitta nyskapande sätt att lösa gemensamma problem. Möjligheten ges för båda parter att diskutera framgångar och misslyckanden och dra nyttiga lärdomar. Nödvändigheten för projektet är att kunna lyfta projektet genom att tillföra en extra dimension och bättre uppnå målsättningarna än många tidigare projekt lyckats med.

Samarbetspartners

  • Center for Developmental Research
  • Individ och Familjeomsorg, Socialförvaltning
  • Individ och Familjeomsorg, Socialförvaltning
  • Integrationsservice
  • Jämtland Härjedalens idrottsfö
  • Kommunförbundet Jämtlands län, Social, vård och omsorg
  • Kommunstyrelsen
  • Personal- och löneenheten
  • Åre verksamhetsförvaltning
  • ÖSTERSUNDS KOMMUN

Deltagande aktörer

  • SJUKVÅRDENS UTVECKLING I HEDE
  • HÄLSOCENTRAL BRÄCKE
  • HÄLSOCENTRAL HAMMARSTRAND
  • Hälsocentral Krokom
  • HÄLSOCENTRAL LIT
  • HÄLSOCENTRAL OCH FOLKTANDVÅRD
  • HÄLSOCENTRAL SVENSTAVIK
  • Primärvården i Åre
  • Torvalla hälsocentral
  • Ungdomspsykiatrisk mottagning
  • Utrikeshälsan AB
  • Åre verksamhetsförvaltning

Kommun

  • Bergs
  • Bräcke
  • Härjedalen
  • Krokom
  • Ragunda
  • Strömsund
  • Åre
  • Östersund