Skolstrukturförändring -en möjlighet för lärande och utveckling - esf.se
Logotyp på utskrifter

Skolstrukturförändring -en möjlighet för lärande och utveckling

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareÅre verksamhetsförvaltning
Kontaktpersonmalin Bergqvist
E-postmalin.bergqvist@are.se
Telefonnummer0647-16889
Beviljat ESF-stöd3 424 159 kr
Total projektbudget3 424 159 kr
Projektperiod2010-08-16 till 2012-02-16
RegionMellersta Norrland
In English

Sammanfattning

I samband med en omfattande skolstrukturförändring satsar Åre Kommun på kompetenshöjning av all grundskolepersonal inom områderna grupputveckling, ledarskap, tillgänglighet och jämställdhet. Satsningen ska ge de anställda kunskap och kompetens att bemöta utmaningarna i samband med skolstrukturförändringen samt stärka deras position på arbetsplatsen och på arbetsmarknaden. Utmaningar och förändringar ska bli en möjlighet för lärande för individen, gruppen och organisationen.

Bakgrund

Skolan är en verksamhet som ständigt är utsatt för krav på förändring. Dessa krav kommer från en mängd olika håll såsom politiska beslut, ekonomiska neddragningar, föräldrar, barn med särskilda behov, invandring, utflyttning och så vidare. Åre kommuns skolor står utöver dessa ständiga krav på förändring och anpassning inför en omfattande skolstrukturförändring som kommer att påverka personalen i hela grundskolan. Vissa skolor kommer att läggas ner, andra byggas ut. Viss personal kommer att få sluta, andra byta arbetsplats och arbetsuppgifter. Många kommer att få nya arbetskamrater. Detta till följd av ekonomisk obalans i kommunen samt ett kraftigt svikande elevunderlag de närmast kommande åren. Det dagliga arbetet på en skola ställer normalt höga krav på dess anställda och med hotet om en oviss framtid sprider sig en oro bland personalen som påverkar dem i sin arbetsutövning.

Trots att framtiden är oviss för dessa anställda kan de vara säker på en sak: det är inte sista gången de i sitt yrke inom skolans värld kommer att få uppleva omfattande förändringar i skolstruktur och organisation. Är det någonting man kan vara säker på i ett arbete på skolan så är det just att det är ett yrke som ständigt kommer att kräva flexibilitet och anpassning av de anställda.

För att få en tydligare bild av de anställdas situation ute på skolorna inleddes en förprojektering, en kartläggning på flera nivåer där individens behov stod i fokus tillsammans med jämställdhets- och tillgänglighetsfrågor.

Övergripande mål med kartläggning av kompetensutvecklingsbehov i skolan var hitta vägar för att på bästa sätt kunna möta de anställdas individuella behov av kompetenshöjning för att kunna hantera de närmast kommande förändringarna i skolans organisation, framtida samhälleliga förändringskrav och för att öka deras konkurrenskraft på den öppna arbetsmarknaden. Ytterligare mål var att få inblick i vilken utsträckning man arbetar med jämställdhetsintegrering och tillgänglighet i sin vardag och hur utvecklingsbehovet på dessa områden såg ut.

Denna kartläggning inleddes med ett antal samtal tillsammans med grundskolechefen för att på tidigt stadium väcka tanken hos ledningen om sannorlika svårigheter i samband med skolstrukturförändringen och den ökande oron bland personalen på skolorna. Dessa samtal följdes av samtal tillsammans med rektorsgruppen och facken. Det tydliggjordes också att det inte bedrivs något övergripande arbete för att främja tillgänglighet och jämställdhet på skolorna eller för att öka kunskapen i dessa frågor. Det fanns ett starkt intresse av att arbeta mer aktivt med alla dessa frågor, men det ansågs ligga utanför det rektorerna klarar av att hantera inom nuvarande ramar.

Nästa steg i kartläggningsarbetet var att skicka ut ett frågeformulär till samtliga anställda i grundskolan i Åre kommun, ca 240 personer. Frågorna syftade till att kartlägga varje individs behov av kompetenshöjning i samband med skolstrukturförändringen, i samband med det ständiga samhälleliga förändringstrycket på skolans verksamhet, i vilken utsträckning man i dagsläget arbetar med tillgänglighet och jämställdhetsfrågor och vilket utvecklingsbehov man anser sig ha på dessa områden. De anställdas motivering till att ingå i projektarbetet kartlades också.

Nära hälften av personalen svarade på enkäten och resultatet visade en övervägande majoritet som ansåg att de hade behov av kompetensutveckling i samband med sin nuvarande och framtida situation som anställda på skolorna i Åre kommun. Ca två tredjedelar ansåg att arbetslagsutveckling och kunskap kring grupprocesser skulle vara lämpligt att utveckla. Nära nog lika många ville ha ytterligare kunskap i ledarskap för att bättre klara sitt uppdrag. Många ansåg att de redan nu arbetade bra med jämställdhetsfrågor men efterfrågade mer kunskap i ämnet. I samband med tillgänglighetsfrågorna ansåg man sig ha sämre kunskaper och att man inte särskilt aktivt arbetar med dessa frågor på arbetsplatsen. Där efterfrågades i första hand mer kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och läs- och skrivsvårigheter. Även psykiska funktionsnedsättningar ville många ha mer kompetens om. Ca 75 procent svarade att de var motiverade att fortbilda sig inom ovanstående områden.

Projektet syftar till att öka de anställdas kunskaper inom grupprocesser och ledarskap efter anpassning av individuella och lokala behov. På alla arbetsplatser där man på något sätt ingår i ett arbetslag är denna kompetens av stor vikt. Både för att öka chanserna till att ha kvar sin plats på nuvarande arbete, men också för att vid behov stå sig bättre i konkurrens med andra arbetssökande till en tjänst inom skolans värld, eller annat arbete. Ökad kunskap kring grupprocesser och ledarskap innebär ökad kompetens att se och ta tillvara på människors resurser och tillgångar. Därmed gynnar utveckling av arbetslag och ledarskap även jämställdhetsintegrering och tillgänglighetsarbetet i verksamheten. Dessa områden kommer även lyftas rent kunskapsmässigt för att garantera en ökad medvetenhet om komplexiteten i dessa frågor.

Det är också en fördel för verksamheten att fånga upp de nya arbetslagen i inledningsskedet av den nya skolstrukturen för att skapa möjligheten att undvika instabilitet i organisationen och istället utnyttja tillfället till att bygga trygga och stabila arbetslag från grunden. Susan Wheelan har bedrivit omfattande forskning på gruppdynamik i arbetslag och funnit starkt stöd för att ett välfungerande arbetslag minskar risken för sjukskrivningar och för diskriminering av medarbetare (Wheelan,2005).

Arbetet med förprojekteringen har skett i samråd med Gudrun Brännberg och Kajsa Eklund på projektet "motivation, praktiskt lärande och lärmiljö II" (Timrå och Krokoms kommun) som generöst erbjudit sitt stöd i samband med utformningen av projektet.

Vi har även haft stort stöd och utbyte av Dan Humble på Processtöd för jämställdhetsintegrering samt Barbro Lindgren på Processtöd Tillgänglighet. Där har vi försäkrat oss om en fortsatt kontakt under projektperioden som innebär konsultation likväl som utbildning. I jämställdhetsfrågor kommer vi även fortsätta dialogen med Anna-Elvira Cederholm på länsstyrelsen i Göteborg. Då det gäller tillgänglighetsfrågor har vi löpande kontakt med Veronika Backus chef på Psoriasisförbundet. Processtöd för Strategisk påverkan och lärande Lars Sundström på Luleå tekniska högskola har också varit en värdefull kontakt som kommer att upprätthållas under projektets gång.

För frågor kring ledarskaps- och arbetslagsutveckling inom skolan har kontakt knytits med Börje Svanqvist, tidigare projektledare i Kungsbacka kommun i liknande projekt (anställd vid Sentensio Utveckling, Göteborg)samt Jan Colm rektor på Kastalskolan i Brunflo. De har båda en gedigen kunskap och praktisk erfarenhet på området.


Syfte

Det övergripande syftet med projektet är att rusta de sysselsatta inom skolverksamheten i Åre Kommun inför utmaningarna i samband med den kommande skolstrukturförändringen samt omvärldens ökade krav på skolpersonalens kompetens och kunskap. Utmaningarna ska vändas till en möjlighet för lärande för alla anställda och projektet ska se till att stärka individens ställning och status på arbetsplatsen och på arbetsmarknaden.

1. Arbetslagsutveckling
Från och med hösten 2010 befinner sig en majoritet av de anställda inom grundskolan i Åre Kommun i nya arbetslag och på nya arbetsplatsar. Från forskningen vet man att nya arbetsgrupper använder största delen av sin tid och energi till att skapa trygghet och struktur vilket gör att effektiviteten och produktiviteten i förhållande till mål och uppdrag är minimal. Det utgör även en hög belastning för individen att befinna sig i en nybildad grupp, där risken för stagnation, konflikt och samverkanproblem i gruppen är hög. Detta kan medföra ett dåligt arbetsklimat och psykisk ohälsa. Satsningen på arbetslagsutveckling ska hjälpa individen och gruppen att fortast möjligt komma genom grupputvecklingens första faser och in i den arbetsfas, där gruppen blir högeffektiv och där individen trivs och utvecklas (se Wheelan, 2005).

Individen kommer att få kunskap och kompetens i att utveckla arbetsgrupper, en kompetens som är värdefull även i andra sammanhang och i framtida konstellationer. Denna kunskap för framtiden är viktig eftersom att det ofta sker omorganisering och arbetslagsbyten i skolans värld. Framöver kommer personalens ökade medarbetarkompetens hjälpa dem att möta gruppförändringar med kontroll och kompetens.

2. Ledarskap för den pedagogiska personalen.
Det ställs höga krav på skolans personal vad gäller ledarskapsförmåga. Dels för att få till en välfungerande elevgrupp och en god arbetsmiljö, dels för att se den enskilda individens behov och utvecklingsmöjligheter. Syftet är att höja personalens kompetens och kunskap kring ledarskapet i undervisningen och i skolans sociala miljö. Det finns olika behov inom området ledarskap allt efter vilket uppdrag och yrke personalen har. Projektet kommer se till att anpassa fortbildningen efter behov och roll.

3. Tillgänglighet
En viktig del av det pedagogiska uppdraget gäller inkludering. Elever med särskilda behov ska inkluderas i den svenska skolan och ha samma tillgång till undervisning och lärande som alla andra elever. Det ställer höga krav på skolpersonalen i förhållande till kunskap om olika funktionsnedsättningar och pedagogiska insatser. Ett viktigt syfte med projektet är att höja personalens kompetens runt de funktionsnedsättningar, som är aktuella i deras vardag.
Samtidigt syftar projektet till att höja den allmänna medvetenheten kring funktionsnedsättningar och tillgänglighetsfrågor på individ, grupp och organisationsnivå genom att synliggöra dolda fördomar och se förbi det yttre till individers styrka och förutsättningar samt lyfta upp deras bidrag till gruppen och verksamheten.

4. Jämställdhet
Att arbeta med och för jämställdhet ingår i all pedagogisk verksamhet och enligt behovsinventeringen så anser personalen i Åre Kommun att det är en mycket viktig fråga i såväl elevgrupper som personalgrupper. Projektet kommer att höja personalens medvetenhet om jämsälldhet på såväl individ, grupp och organisationsnivå och ge dem möjligheter att få diskutera dessa frågor med varandra tillsammans med extra utbildade samtalsledare i arbetslaget. De förväntas även påbörja en aktiv jämställdhetsintegrering på den egna skolan genom kartläggning och handlingsplaner.

5. Ledarskap för ledare och elevhälsopersonal.
Ledare och elevhälsopersonal har ett extra ansvar för och uppdrag att stödja personalens utveckling och hjälpa dem genom förändringsarbetet. Ledarskap handlar både om att leda individer, grupper och organisationen i stort. Syftet med att ledarskapsutbilda denna målgrupp är att ge ledare och elevhälsopersonal kunskap och kompetens att kunna arbeta målinriktat med individers och gruppers utveckling, både under projektets gång och efter projektets avslut.

6. Motivation för Förändring och Lärande
Varaktig förändring och fortsatt utveckling är i hög grad beroende av individens motivation och ansvar för det egna lärandet. Projektet kommer i alla dess aktiviteter rikta sig mot att främja individens engagemang och delaktighet i den egna utvecklingen. Det handlar också om att få fram och nyttja den kompetens och kunskap som redan finns hos individen, i grupper och i organisationen. Projektet kommer att skapa aktiviteter för att lära att lära av varandra och använda de andra i den egna lärandeprocessen.

Målsättning

1. Att stärka deltagarnas ställning och status på arbetsplatsen och på arbetsmarknaden.
Kunskap och kompetens inom grupputveckling, ledarskap, jämställdhet och tillgänglighet är alla viktiga och attraktiva kompetenser inom skolverksamheten och inom nästan alla andra arbetsområden. Målsättningen är att 90 % av de sysselsatta inom grundskolan i Åre kommun ska vara kvar på sin arbetsplats eller i nytt arbete vid projektets slut som en följd av projektets kompetenshöjande insatser.

2. Att skapa effektiva och produktiva arbetslag.
Målsättningen är att samtliga arbetslag inom grundskolan i Åre kommun ska utvecklas enligt gruppens, individens och den lokala enhets behov. Utvecklingen kommer att mätas med hjälp av Group Development Questionnaire (GDQ), som är en vetenskapligt baserad metod framtagen för att mäta gruppers funktionsnivå och kartlägga gruppens utvecklingsbehov. (GDQ väljs som metod eftersom det är den enda forskningsmässigt baserade mätverktyget för gruppers utveckling som finns på marknaden.)

3. Att utveckla individens ledarskapsförmåga.
Målsättningen är att minst 90% av projektdeltagare utvecklar sitt ledarskap utifrån individuella (personliga och professionella) och lokala behov. Skolpersonal kommer att få utbildning inom pedagogiskt ledarskap med efterföljande handledning i grupp och individuell coachning av kollegor. Tillsammans med den anlitade utvärderingstjänsten kommer styrgruppen att operationalisera målsättningen och göra målen mätbara och utvärderingsbara.
Projektdeltagare med ledningspositioner och ledningsliknande uppdrag (skolledning, rektorer, specialpedagoger, Elevhälsoteamens personal, personal i Centrala Resurs Teamet) kommer att få sitt personliga ledarskap kartlagt och utvecklat med vetenskapligt utvärderade metoder, där man även kan mäta ledarskapets utveckling (Tex. Transformerande Ledarskaps Inventory TLI, utvecklat vid Umeå Universitet eller liknande. Det är viktigt att fortbildningen kan förenas med rektorsutbildningens ledarskapsprogram. Här finns det fler metoder att välja på och metod kommer att upphandlas enligt kommunala upphandlingsregler.)

4. Att öka kompetensen att lära av andra och vägleda andra.
Målsättningen är att minst 80 % av projektdeltagarna utvecklar sin förmåga att coacha och vägleda såväl elever som sina kollegor i deras lärande. Tillsammans med den anlitade utvärderingstjänsten kommer styrgruppen att operationalisera målsättningen och göra målen mätbara och utvärderingsbara.

4. Att deltagarna ökar sin kunskap och medvetenhetsgrad om jämställdhetsfrågor.
Målsättningen är att minst 90 % av deltagarna ökar sin kunskap och medvetenhetsgrad om jämställdhetsfrågor samt påbörjar ett lokalt arbete för jämställdhetsintegrering på den egna skolan. Tillsammans med den anlitade utvärderingstjänsten kommer styrgruppen att operationalisera målsättningen och göra målen mätbara och utvärderingsbara.

5. Att deltagarna ökar sin kunskap och medvetandegrad om tillgänglighet och funktionsnedsättningar.
Målsättningen är att minst 90 % av projektdeltagarna och i synnerhet elevassistentgruppen, ökar sin kunskap och medvetandegrad om tillgänglighet och funktionsnedsättningar. Tillsammans med den anlitade utvärderingstjänsten kommer styrgruppen att operationalisera målsättningen och göra målen mätbara och utvärderingsbara.

6. Att öka motivationen hos deltagarna för att ta ansvar för eget lärande och fortsatta utveckling.
Målsättningen är att minst 90% av projektdeltagare efter projektet känner sig motiverade för att ta ansvar för det egna lärandet och på så sätt utveckla en lärande organisation från grunden. Tillsammans med den anlitade utvärderingstjänsten kommer styrgruppen att operationalisera målsättningen och göra lärandet mätbart och utvärderingsbart.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Det ligger i skolans uppdrag att ha en tillgänglig och inkluderande verksamhet. Det framgår tydligt i nationella styrdokument och kommunala riktlinjer. Skolan ställs också i dessa frågor för höga krav på att ständigt vara beredd att anpassa sin verksamhet efter sina elevers behov och förutsättningar. Detta krav på anpassning gäller naturligtvis inte bara gentemot eleverna utan även tillsammans med medarbetarna. I grund och botten handlar det om att ha en värdegrund och människosyn som bejakar alla människors lika rättigheter och där man ser styrkor och färdigheter hos varje person.

I förprojekteringens enkätundersökning kartlades varje anställds syn på i vilken utsträckning man arbetar med tillgänglighetsfrågor idag och hur utvecklingsbehoven ser ut. De blev även tillfrågade om egna behov vid eventuella funktionsnedsättningar hos dem själva. Sammanställningen visar att de flesta uttrycker behov av mer kunskap, framförallt vad det gäller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, läs- och skrivsvårigheter och psykiska funktionsnedsättningar. De flesta anser även att man inte i tillräckligt hög utsträckning arbetar med tillgänglighetsfrågor på den egna arbetsplatsen. Det var ca 10% av de anställda som uppgav att de har egna funktionsnedsättningar som gör att de har särskilda behov i samband med sitt yrke och detta projekt. Det var framförallt fysiska besvär såsom hörsel- och synnedsättningar, svårigheter att gå samt läs- och skrivsvårigheter. Extra behov i samband med projektet beskrivs i form av bemötande och undvikande av stora textmassor, trappor och bra akustik i lokaler.

Elevassistenter har ett svårt uppdrag med stort ansvar för enstaka elever med varierande former av särskilda behov. Många av dessa elever har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Oftast har denna anställningsgrupp lägre utbildning och sällan den specialkompetens som motsvarar elevens behov. Detta dilemma är tidigare uttalat av elevassistenterna själva och svaren i enkäten bekräftar detta. Risken är att dessa anställda får svårt att utföra sitt uppdrag och att eleven inte får det stöd den behöver. Att sätta extra fokus på elevassistenternas behov av utbildning i tillgänglighetsfrågor kommer avsevärt öka verksamhetens kvalitet inom dessa frågor. Eleverna kommer att få bättre anpassat stöd och elevassistenternas professionalitet och anställningsbarhet ökar.

Vår målsättning är att utforma projektets alla moment så att det blir tillgängligt för alla. Vi vill även höja kvaliteten på tillgängligheten i skolans verksamhet samt höja elevassistenternas allmänna kompetensnivå inom detta område.

Då det gäller lokalerna kommer stora föreläsningar att äga rum i gymnasieskolans aula som nyligen renoverats med tekniska hjälpmedel såsom modernt högtalarsystem och teleslinga. Vid frågor från publiken kommer en extra mikrofon att tilldelas. Detta underlättar kommunikationen för de personer som har hörselnedsättningar. Trapporna går att undvika eftersom det finns hiss. I mindre diskussioner är det viktigt att se till att akustiken är tillfredsställande i lokalen.

Informationsspridning kommer framförallt att ske via intranätet och z-online, där det kommer det finnas möjlighet att lägga in egna kommentarer. Informationen kommer även att presenteras som lättläst för att underlätta för personer med lässvårigheter.

Bemötande är en angelägen fråga som vi kommer att lägga stor vikt vid på flera plan i projektet. På liknande sätt som med jämställdhetsarbetet så handlar det till stor del om att avslöja dolda fördomar och diskutera dem tillsammans. Det gör att individer utvecklas genom att de lär sig mer om sig själv och hur livet ser ut från andra människors perspektiv, vilket också bidrar till att minska diskriminering på arbetsplatsen. Det skapar även en stabil värdegrund i verksamheten att diskutera hur man ser på tillgänglighet, som individ och i arbetslaget. Detta tema kommer att ligga som ett horisontellt perspektiv i arbetslagsutveckling och ledarskapsutveckling.

Nyckelpersonerna/samtalsledarna kommer få en fördjupad introduktion i tillgänglighetsfrågor av Processtöd Tillgänglighet för att ha ansvar för att driva frågan på den egna arbetsplatsen med diskussioner och övningingar för att skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete.

Det kommer även att bli kompetenshöjande föreläsningar med fokus på neuropsykiatriska funktionshinder, läs- och skrivsvårigheter och psykiska funktionshinder (eftersom dessa blev prioriterade i behovsinventeringen). Elevassistentgruppen och anställda med extra intresse och behov kommer att få ytterligare utbildning i form av erbjudande om fördjupade studier, studiebesök och handledningsmöjligheter. Se vidare i utbildningsplanen.

Styrgruppen kommer att ha fortlöpande kontakt med Barbro Lindgren på Processtöd Tillgänglighet och Veronika Lindberg Backus chef på Psoriasisförbundet (tidigare samordnare på handikappförbundets samarbetsorgan) för löpande kvalitetsäkring och uppdatering i tillgänglighetsfrågor.

Jämställdhetsintegrering

Trots att motivationen enligt enkätundersökningen var hög att arbeta med jämställdhetsfrågor anses det vara ett viktigt första steg att inspirera och motivera personalen för fortsatt arbete på området. Först därefter är tiden mogen för ett kunskapslyft som skapar ökad medvetenhet och synliggör de skillnader som vi omedvetet bidrar till att upprätthålla. En tyngdpunkt på motivation, inspiration, kunskapshöjning och medvetandegörande anses vara en förutsättning för att skolorna sedan mer aktivt och långsiktigt ska kunna sätta igång ett arbete med jämställdhetsintegrering.
Arbetslagsutveckling och ledarskapsutveckling syftar till att lyfta och synliggöra varje medarbetares styrkor. Genom att lägga ett jämställdhetsperspektiv i alla moment i arbetslagsutvecklingen ökar förmågan att se förbi yttre förutsättningar som exempelvis kön och i stället fokusera på personens betydelse som gruppmedlem utifrån sin unika person. När var och en får denna ökade kunskap och medvetenhet om vikten av att se personens styrkor bakom det yttre så kommer det naturligtvis även gynna eleverna. Vår förväntan är att det även ska synas i form av en minskad skillnad i elevernas slutbetyg i år 9.
Syftet är att följa en arbetsplan i tre steg inspirerad från hemsidan ”Jämställd skola och förskola” Ett projekt som initierats av länsstyrelsen i Västmanlands län, samt de nationella jämställdhetspolitiska målen som syftar till att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. (http://www.jamstalldskola.se/arbeta-jamstalldhet/trygghet-grunden.shtml)
Steg 1 Bli medveten Kunskap och inspiration Kartläggning och analys Analys och reflektion
Steg 2 Förändra Förändringsarbete Trygghet är grunden
Steg 3 Följa upp Gör en plan Följ upp resultatet Utvärdering och kvalitet
Steg 1
Utbildning med Dan Humble och styrgruppen och samtalsledare i varje arbetslag för att få grunderna i vad jämställdhetsintegrering innebär.
Kunskapshöjande insatser för att öka medvetenheten och motivationen bland personalen genom ett antal föreläsningar, t ex Anna-Stina Henriksson Örebro universitet är vidtalad och intresserad av att delta.
Analys och kartläggning av skolans verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv utifrån 4R-metoden. (http://www.lansstyrelsen.se/NR/rdonlyres/DC39B063-1927-481C-90C9-8B63B8FD453E/155263/4Rmetoden070330.pdf)Diskussioner i mindre grupper i samband med föreläsningar för reflektion och fördjupad förståelse.
Steg 2 Ytterligare smågruppsdiskussioner på varje skola för att ta fram en handlingsplan med prioriterade områden att arbeta med för att gynna jämställdhetsintegrering på den egna skolan.
Jämställdhetsperspektiv som horisontellt tema i arbetslagsutveckling och ledarskapsutveckling.
Steg 3 Löpande kontakt med Dan Humble och Anna-Elvira Cederholm och projektgruppen för konsultation och för regelbunden utvärdering och uppföljning så att varje moment i projektet främjar jämställdhetsintegrering.
I detta projekt kommer tyngdpunkten att ligga på steg 1. Vi anser att det är av högsta vikt att kunskapsinhämtning och medvetandegörande får ta lång tid för att skapa ett varaktigt och långsiktigt arbete med jämställdhetsintegrering i skolorna i Åre kommun.

Samarbetspartners

  • Kommunstyrelsen
  • Lärarutbildningsnämnden
  • Sentensio Utveckling
  • Timrå kommun, Arbetsmarknadsenheten

Kommun

  • Åre