Logotyp på utskrifter

Samordningsförbundet/i–Processinriktad analys av samverkan, metoder & verktyg fr hållbar integration

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareSamordningsförbundet i Jämtlands Län
KontaktpersonGunilla Kaev
E-postgunilla.kaev@samjamt.se
Telefonnummer070 385 02 12
Beviljat ESF-stöd698 982 kr
Total projektbudget698 982 kr
Projektperiod2014-02-03 till 2014-11-28
RegionMellersta Norrland
In English

Sammanfattning

Förstudien ska identifiera, testa och utvärdera samt ge utvecklingsförslag på nya och befintliga arbetsmetoder och verktyg för integration på arbetsmarknaden av utrikes födda. Detta ska leda till en snabbare integration på arbetsmarknaden för målgruppen med en särskild inriktning på unga personer och individer med särskilda behov, som exempelvis funktionsnedsatta, samt öka kvaliteten och hållbarheten på arbetsmetoder och verktyg inom området. En styrka som borgar för ett aktivt ägarskap är Samordningsförbundets upparbetade samverkanskanaler och medlemmarnas (AF, FK, Landstinget och Jämtlands åtta kommuner) befintliga uppdrag att skapa förutsättningar i de egna organisationerna för det gemensamma arbetet. Samordningsförbundet är finansiär och delaktig i ett flertal lokala integrationsprojekt i länet vilket skapar en stark koppling till målgruppen. Förstudien blir ett komplement och en förstärkning till den ordinarie verksamheten hos Samordningsförbundet.

Bakgrund

INVANDRING OCH INTEGRATION
Forskning visar att invandring stärker tillväxt, jobbskapande och välfärd både bland de som redan bor i landet och för de som anländer (t.ex. Europeiska Kommissionen, 2008 och OECD, 2010). Men liksom alla tillgångar kräver invandring ett genomtänkt förvaltande. För de människor som kommer hit och för samhället i stort är det avgörande att det snabbt går att bli självförsörjande genom arbete eller företagande.

Under 1980- och 1990-talen skapades ett glapp i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden som aldrig riktigt täppts igen. T.ex. så visar Sandelind & Ådahl red. (2011) att detta inte har med invandringen i sig själv att göra eller ens med dess omfattning, utan med hur den förvaltats – hur de människor som kommit till Sverige bemöts, inte minst av myndigheterna.

Även tidigare Socialfondsprojekt visar på denna bild. T.ex. så skriver Arbetsförmedlingen i Västsverige i sitt projekt, Integrationsarbete och kommunal samverkan, ”… har det framkommit att även samhällets olika aktörer behöver förändras för att bättre svara mot de integrationsbehov som finns i ett föränderligt samhälle. De modeller och metoder som kommunerna behöver utveckla för att möta behoven finns på flera olika nivåer när det gäller metoder, tillvägagångssätt och organisering av integrationsarbete.”

I Jämtlands län har Kommunförbundet och Östersunds kommun (med stöd ur EG:s sociala fond. Diarienummer Z3042-153-07) genomfört en kartläggning över hur olika aktörer inom integrationsarbetet i Jämtlands Län samverkar med varandra och vilka metoder som används inom undervisningen i Svenska för invandrare. Kartläggningen visade på ett stort behov av samverkan i länet inom integrationsarbetet, stort behov av länsnätverk för personal på integrationsenheterna och hos SFI-anordnare, samt behov av metodutveckling inom SFI.
Detta ledde till att Länsnätverket för integration startades men det finns fortfarande ett stort behov av metodutveckling och stärkt samverkan på operativ nivå.

INDIVIDEN OCH SAMHÄLLET
Gynnsamma förutsättningar skapas genom att vi alla, den enskilda individen såväl som olika offentliga och privata aktörer, tar ett gemensam ta ansvar för att riva hinder och se möjligheter inom området. Att stå utanför arbetsmarknaden medför både en lägre inkomst och en försämrad livskvalitet för individen. Utrikes födda ungdomar, i synnerhet nyanlända, är kraftigt överrepresenterade bland de unga som står utanför arbetsmarknaden. För många innebär utanförskapet under de första vuxenåren en inledning på ett mycket långvarigt, ibland livslångt utanförskap på arbetsmarknaden.

INTEGRATION FÖR REGIONAL UTVECKLING
Invandring och utrikes födda individer är viktiga delar i den regionala utvecklingen. T.ex. står det i (den just nu framskrivande) Regionala utvecklingsstrategin om vikten av ett mångkulturellt samhälle och invandrings betydelse för förnyelse och arbetskraftsförsörjning. (Remissen Regionala utvecklingsstrategin Jämtland/Härjedalen 2030 - Innovativt och attraktivt, 05/28/2013).

Andelen personer i Jämtland som är utrikes födda är låg i jämförelse med andra län. I genomsnitt är andelen i riket 15 procent medan den i länet ligger på drygt 6 procent. Länet har också en åldrande befolkning. Totalt har länet det senaste åren tappat befolkning men invandring har bidragit till att balansera den trenden. Samtidigt blir antalet personer i förvärvsarbetande ålder allt färre och således ska allt färre försörja allt fler. Detta medför att vi i samhället måste bli bättre på att integrera och inkludera så många som möjligt på arbetsmarknaden.


REGIONALA ÖVERENSKOMMELSEN KRING NYANLÄNDA
Länsstyrelsen, Regionförbundet, Arbetsförmedlingen, Landstinget, Migrationsverket och Försäkringskassan i Jämtlands län har tecknat en överenskommelse om att utveckla och fördjupa samarbetet inom mottagnings- och etableringsarbetet av nyanlända invandrare i länet och därmed tydlig prioriterat detta område. Samordningsförbundet är inte en formell part i denna överenskommelse men har i styrelsedirektivet ett tydligt uppdrag att arbeta med dessa frågor. Förstudien kommer att stötta och komplettera dessa organisationers mer strategiska arbete och bidra med viktig kunskap och konreta aktiviteter.


INVANDRINGEN ÖKAR – HÖGRE KRAV
I länet har alla kommuner en överenskommelse med Länsstyrelsen om mottagande av flyktingar och skyddsbehövande som har fått uppehållstillstånd. 2013 är överenskommelsen för Jämtlands åtta kommuner att ta emot 760 personer. Detta ska jämföras med de 72 personer som länet tog emot 2005. Under 2013 fram till och med augusti så har Jämtland tagit emot 20 ensamkommande barn. (Migrationsverket, 2013). Utöver individer med uppehållstillstånd tillkommer dessutom ett stort antal individer som är asylsökande. Antalet asylsökande varierar från år till år men det kommer att bli en markant ökning under 2013 och 2014 för Jämtland.

Över de senaste åren har det alltså skett en stor ökning av nyanlända och således även av nyanlända med särskilda behov till länet. Detta medför betydligt större krav på de aktörer - organisationer och individer - som arbetar med integration av utrikes födda på arbetsmarknaden. Med ett fåtal nyanlända var det lättare med individuell anpassning vilket med dagens betydligt större volym är svårare. Detta ökar behoven av att uppdatera och implementera fler och nya arbetsmetoder och verktyg för de professionella inom området.


HUVUDPROBLEM

Huvudproblemet som ska analyseras i förstudien är att:

• De professionella inom integrationsområdet har idag för få arbetsmetoder, samverkansmetoder och verktyg att tillgå i relation till målgruppens breda och komplexa behovsbild.


HINDER OCH UTVECKLINGSBEHOV
Det finns en mängd orsaker i samhället som försvårar integration på arbetsmarknaden för personer med utländsk bakgrund. Hinder som detta projekt avser att arbeta med är framför allt:

• Språk – Att inte kunna svenska.
o Språket har visat sig vara en av de absoluta nyckelfaktorerna för att komma in på arbetsmarknaden.

• Kultur - Att inte förstå kulturen i det svenska samhället eller att hamna i en hindrande kultur.
o Kultur, mönster och koder viktigt för att komma in på arbetsmarknaden och till Sverige är det generellt sett ett långt språkligt och kulturellt avstånd för de utrikes födda. Dessutom finns det individer som hamnar i en ”hindrande kultur”, en kultur som försvårar integreringen på arbetsmarknaden.

• Funktionsnedsättningar och särskilda behov.
o För individer med funktionsnedsättningar eller med särskilda behov är tröskeln ännu högre att komma in på arbetsmarknaden.

• Låg kunskap om den svenska arbetsmarknaden och en svag koppling till arbetsgivare.
o För nyanlända är det ett problem att inte veta om och förstå vilka typer av arbeten som finns i samhället och vilka kvalifikationer och färdigheter som krävs för dessa. Dessutom är det idag ofta en svag koppling mellan grupperna nyanlända och utrikes födda och arbetsgivarna i samhället.


För professionella - organisationer och individer - som arbetar med integration på arbetsmarknaden av personer med utländsk bakgrund så finns det utvecklingsbehov avseende:

• Fler nyanlända och stor variation inom målgruppen.
o Kräver tillgång till, och kunskap om fler nya arbetsmetoder och verktyg och/eller utvecklingsmöjligheter av befintliga.

• Särskild kompetens och/eller anpassade verktyg för identifiering av när särskilda behov föreligger hos (unga och vuxna) individer.
o T.ex. så har varken vuxenutbildning eller SFI idag tillräckliga verktyg till att upptäcka och ge stöd till personer med särskilda behov och funktionsnedsättningar.

• Större krav på samverkan och resurseffektivitet.
o En gles befolkning och små befolkningsunderlag i kommunerna samt långa avstånd kräver en fortsatt utvecklad samverkan mellan aktörer och över geografiska gränser för att resurserna ska räcka.

Målsättning

De övergipande målen är att:

• Öka effektiviteten på arbetsmetoder och verktyg för att integrera personer ur målgruppen på arbetsmarknaden och därmed minska tiden för integration.

• Höja kvaliteten och stärka hållbarheten på de arbetsmetoder och verktyg som används för att integrera personer ur målgruppen på arbetsmarknaden.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Samordningsförbundet arbetar i sin ordinarie verksamhet med grupper som behöver mer rehabilitering än en enskild myndighet kan erbjuda för att dessa ska komma i arbete/egen försörjning. Målgruppen för samordningsförbundets arbete är, personer som varit sjukskrivna eller arbetslösa med omfattande rehabiliteringsbehov, personer med funktionsnedsättning som behöver individuella, partsövergripande insatser samt unga som står långt från arbetsmarknaden till följd av komplexa problem.

I Samordningsförbundets ordinarie målgrupp så återfinns många individer med olika typer av funktionsnedsättningar och man har således en god vana och stor kunskap om denna grupp. I förstudien kommer intern kunskap kompletteras med riktlinjer från bl.a. ESF och Handisam. Projektledaren är ansvarig för arbetet och från förstudien kommer arbetet att utgå från: tillgängliga lokaler, tillgänglig verksamhet, kommunikativ tillgänglighet samt informativ tillgänglighet.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning kommer att vara en stående punkt på veckomöten och styrgruppsmöten och erfarenheterna och upparbetade rutiner kommer att tas med till ett genomförandeprojekt.

Transnationellt samarbete

I förstudien ska det genomföras ett transnationellt arbete. Dels som förbereder det vidare arbetet i ett genomförandeprojekt men också med ett mer kortsiktigt fokus på förstudiens syfte. Att på närmare håll kunna studera en eller flera verksamheter, arbetsmetoder och verktyg är en del i identifieringen och utvärdering av olika arbetsmetoder och verktyg. Det är idag inte bestämt vilken/a aktör som ska besökas utan det kommer att undersökas och bestämmas under början av förstudien. De länder/aktörer som vi idag tittar på är:

Norge. Utdanningsdirektoratet og NAFO 2009
• Skanning och kartläggning avseende förutsättningar för inlärning.

England, Plymouth. Open Doors International Language School
• Språkträning och ”karriärguidning”.

Spanien, General Directorate of Immigration at the Community of Madrid
• Stöd till immigranter avseende arbetsorientering och arbetsmarknadsintegration.

Spanien, Fundacion Secretariado Gitano
• Individanpassade åtgärder och aktiviteter för kulturkunskap.

Det är också möjligt att en aktör från en verksamhet utanför Sverige bjuds in som ”föreläsare” vid kunskapsseminarium/spridningskonferens för att presentera deras erfarenheter.

Avseende det förberedande arbetet till ett genomförandeprojekt är avsikten att knyta kontakter för ett närmare samarbete/utbyte då ett mer fördjupat arbete ska ske. För att detta ska uppnås behöver vi i förstudien identifiera en aktör som arbetar utvecklingsinriktat med en verksamhet som är relevant och som är intresserade av ett utbyte (inte bara informationsutbyte utan att gemensamt utveckla sina respektive regioner/verksamheter.) Således behövs ett antal aktörer utvärderas och kontaktas/besökas och i förlängningen initiera en samverkan och starta arbetet med en samverkansplan.

Samarbetspartners

  • Framtids- och utvecklingsförvaltning
  • Integrationsservice
  • Ledningsstaben Regional utveckling
  • Staben

Kommun

  • Bergs
  • Bräcke
  • Härjedalen
  • Krokom
  • Ragunda
  • Strömsund
  • Åre
  • Östersund